Ovarialcancer också kallas för äggstockscancer och är den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. De främsta riskfaktorerna för ovarialcancer är ärftlighet och hög ålder. Det är svårt att diagnostisera ovarialcancer för symtomen är diffusa som exempelvis oregelbunden vaginal blödning, buksmärtor och aptitlöshet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats för att besvara syftet: att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med ovarialcancer under behandling. Litteraturöversiktens resultatdel baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultatet presenterades i en kategori: vardagen med ovarialcancer och fyra underkategorier: synen på sin förändrade kvinnlighet, balansgång av känslor, genomleva livsförändringen och betydelsen av relationer med sjukvården. Resultatet gav en uppfattning om kvinnors upplevelse att leva med ovarialcancer under behandling och hur det påverkade dem i livet gällande till exempel alopecia (fläckvis håravfall), att ha ett sexuellt samliv och oron för närstående. När kvinnor upplever en känsla av sammanhang (KASAM) minskar deras osäkerhet och de upplever en känsla av kontroll över livsförändringen. Slutsatsen är att kvinnors dagliga liv påverkas på olika sätt när de diagnostiseras och behandlas för ovarialcancer.

No description available.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod, litteraturöversikt gjordes som består av 12 kvalitativa artiklar som analyserades med en deduktiv ansats. KASAM var den omvårdnadsteoretiska utgångspunkten, vilket delade in resultatet i tre teman; begriplighet hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på nio underteman. Slutsatsen var tre gemensamma faktorer som var genomgående i de olika artiklarna. Efterfrågan av information som var anpassad för kvinnor, ett gott bemötande sätter tonen för hela upplevelsen av sjukhusvistelsen och betydelsen av anhöriga främst i rehabiliteringen.

Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevda orala hälsa och dess påverkan på livskvalitén. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter i åldern 18-19 år på en gymnasieskola i Kristianstad. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att informanterna upplevde sig ha en god oral hälsa och att de tog väl hand om sina tänder. Det var viktigt för informanterna att ha en god oral hälsa och de beskrev betydelsen både på ett fysiskt och psykiskt plan. Majoriteten av informanterna upplevde att den orala hälsan påverkade livskvalitén. Slutsatsen av studien är att ungdomar tycks uppleva sig ha en god oral hälsa och att upplevda orala problem påverkar livskvalitén. Ungdomar anser att det är viktigt att ha en god oral hälsa och att tändernas utseende är betydelsefullt.

Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

Bakgrund: Beröring är viktigt för patienten och i omvårdnaden berör sjuksköterskan patienten dagligen. Beröringsmassage är en strukturerad, mjuk och kroppsnära massage som kan utföras på hela kroppen. Beröringsmassage kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av beröringsmassage i samband med vård och omsorg. Metod: En litteraturöversikt som har grundats i nio kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelse av beröringsmassage presenterades som tre huvudkategorier: Kroppsliga-, psykiska- och existentiella upplevelser som innefattar underkategorier. Beröringsmassagen upplevdes bland annat som fysiskt avslappnande, ökade välmående, smärtstillande, ångest- samt stresslindrande och fick patienterna att känna sig prioriterade. Diskussion: Att kroppsliga besvär lindrades var ett intressant fynd där beröringsmassage upplevdes som smärtstillande och ökade kroppens rörlighet. Att patienterna upplevde sig sedda var ett väsentligt fynd i resultatet där det framgick att patienterna kände sig prioriterade samt fick en större känsla av omsorg vid beröringsmassagen. Beröringsmassage visade sig också påverka sinnesstämningen hos olika patientgrupper. Ångest och stress lindrades med hjälp av beröringsmassage. Slutsats: Det är viktigt att den som utför beröringsmassage är lyhörd och tänker på patientens bästa. Det är viktigt att kunskapen om beröringsmassage ökar med hjälp av forskning så att det kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa inom vård och omsorg.

Bakgrund: En tredjedel av Europas befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa varje år. Personer med psykisk ohälsa drabbas oftare av medicinska åkommor än andra och behöver därför vårdas på somatiska avdelningar och mottagningar. Patienter med psykisk ohälsa upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte visar intresse för dem och att de inte blir betrodda. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys där kondensering, kodning och kategorisering av meningsenheter utfördes. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, otillräcklig kunskap, olämplig miljö samt tidigare erfarenheter. Underkategorierna som framkom var, osäkerhet, brist på tid och brist på personal. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att deras otillräckliga kunskap, deras tidigare erfarenheter samt arbetsmiljön påverkade deras upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Sjuksköterskorna kände sig osäkra i vårdandet och att deras kunskap inom området inte räckte till för att ge patienterna den vård de har rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Genom att förstå sjuksköterskans upplevelser kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram så att sjuksköterskorna är mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

Bakgrund: Läkemedelshantering är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift. Felaktig läkemedelshantering leder till onödigt lidande och ohälsa för patienten. Enligt tidigare forskning är felaktig läkemedelshantering vanligt förekommande i vården och är ett stort hot mot patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka felaktig läkemedelshantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som grundar sig i analys av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är granskade och innehållsanalysen gjordes utifrån Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Sjuksköterskor har en betydande roll när det gäller att förhindra felaktig läkemedelshantering. De upplever såväl organisatoriska som individuella orsaker till felaktig läkemedelshantering. När fel begås kan sjuksköterskor uppleva ett personligt ansvar för felet. Det finns en kultur inom vården som sjuksköterskor upplever hindrar dem från att be om hjälp, erkänna misstag och stödja varandra i arbetet. Slutsatser: Studien visar att ett öppet klimat är avgörande för att minimera felaktig läkemedelshantering. En förändring måste ske för att sjuksköterskor ska få möjlighet att arbeta hälsofrämjande och öka patientsäkerheten inom svensk hälso- och sjukvård.

Bakgrund: Varje år får cirka 7 000-8 000 barn och ungdomar i Sverige diabetes typ 1. Ungdomstiden kan ses som en kritisk period för både hälsa och välbefinnande. Under ungdomstiden är det mycket som sker, både fysiskt och psykiskt. När en ungdom får en sjukdom som diabetes typ 1, kan mycket komma att förändras i ungdomarnas vardag. Diabetes typ 1 innebär ett stort ansvarstagande vilket leder till att ungdomarna introduceras för nya rutiner och vanor i vardagen. Syfte: Syftet med den föreliggande studien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Metoden var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och resultatet analyserats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: Positiva upplevelser av en sjukdom, negativa upplevelser av en sjukdom, förändringar i det dagliga livet, stöd och inflytande från omgivningen och känsla av att vara annorlunda. Till kategorin förändringar i det dagliga livet framkom även två underkategorier i form av acceptans och ansvarstagande samt injicering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sjukdomen på olika sätt, både positivt och negativt. Några ungdomar kände att sjukdomen givit dem erfarenheter av olika slag, samtidigt som andra ungdomar kände att de aldrig kunde slappna av och en känsla av hopplöshet avspeglades vid tanken av att leva med sjukdomen resten av livet. Slutsats: Den föreliggande studien visar att en sjukdom som diabetes typ 1 kan innebära både lidande och välbefinnande. Sjukdomen är en både en utmaning och en lärdom för ungdomarna. Den föreliggande studien kan bidra med ökad förståelse av ungdomarnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1, vilket är viktigt för en kommande roll som sjuksköterska.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skogsvård påverkar en skogs biologiska mångfald och estetik. Undersökningen bestod av fältarbete genom kvalitativa observationer av tre olika stadier skog som hölls vecka 47 och 48 år 2016. Fältarbetet delades upp i två observationer, en avsåg den biologiska mångfalden i området och den andra den estetiska upplevelsen av landskapet. Observationerna speglas av min subjektivitet i form av de val som gjorts och de upplevelser som skett utifrån mig. De tre stadier av skog som användes i undersökningen var ett föryngringsavverkat och nyligen markberett område, ett föryngringsavverkat, markberett och planterat område samt ett orört naturreservatsområde. Stora skillnader i den biologiska och estetiska sammansättningen av landskapet fanns och upplevelsen skiljde sig mycket på alla tre stadier. Upplevelsen på alla områden gav insikten om att människan har stor påverkan på skogen och att estetiken har och har haft stor betydelse av skogsvård i historien.