Sammanfattning  Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.                                 Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser. I sökningen identifierades 15 artiklar relevanta till studiens syfte. Innehållet i de inkluderade artiklarna sorterades och sex olika kategorier identifierades. Resultat: De sex identifierade kategorierna är: Vikten av information från sjukvården till anhöriga, olika former av stöd till anhöriga, anhörigas upplevelser och tolkningar av tiden efter partnerns hjärtinfarkt, påverkan i den sexuella relationen hos anhöriga efter en hjärtinfarkt, anhörigas känslor av att inte få vara delaktig i sin partners vård, den anhörigas och partnerns olika syn på framtiden Diskussion: Bristen av information till de anhöriga efter att deras närstående har drabbats av en hjärtinfarkt var något som genomsyrade hela resultatet. Slutsats: Bra och tydlig information är avgörande för hur de anhöriga ska känna förtroende för både sig själva som kommande vårdare och hälso- och sjukvården.

ABSTRACTAbout 17% of all deliveries in Akademiska Sjukhuset end with caesarean section. The purpose of the survey was to study parental pairs experience to undergo a caesarean section and experience of information about surgery. The aim was also to see if there were differences between those undergoing a planned or an emergency caesarean section, as well as differences between the birthing women and their partners. 100 couples participated in the study and answered a questionnaire 1-3 days after they had undergone surgery. The result showed that the vast majority of parental pairs were satisfied with the information they received before the caesarean section. They undergoing a planned caesarean section were significantly more satisfied with the information, which is natural when in the acute cases there is to a greater extent lack of time. Comparing only the women in the groups were, however, no difference in the information in its entirety. No difference was seen between women and their partners in terms of information before. The majority experienced care at the delivery ward and surgical department as positive. Those in the planned group experienced more positive emotions before and during surgery than those in the acute group. After the procedure, most of these differences disappeared, however, but the acute cases continued to feel disappointed and depressed afterwards. The women felt more relieved, but also more disappointed than their partners before the cesarean section. These feelings however, were replaced by feelings of fear during and after the procedure. After surgery the women also felt far more disappointed than their partners. Most parental pairs are satisfied with the information and the experience of undergoing a cesarean section at Akademiska Sjukhuset. Those in the acute group experienced more depression and more disappointment after the procedure. Women generally felt more disappointed and frightened afterwards. These groups may therefore need more support and information after the caesarean section.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande. Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården. Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för. Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ”commitment of mentally ill”, ”psychiatric patients”, ”involuntary commitment” och ”attitude”, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes. Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården. Just känslan av delaktighet och begriplighet, i linje med begreppet KASAM, framstår enligt resultaten som viktig för patienter som utsätts för tvångsvård.

Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse. Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom. Upplevelsen av välbefinnande kunde möjligen vara förklaringen till varför många utav kvinnorna upplevde svårigheter att lämna sjukdomen. Den skapade betydelse för dem i deras identitet. Kvinnorna upplevde även ett lidande i sin sjukdom, vilket bland annat kunde förklaras i att sjukdomen begränsade deras liv vilket orsakade isolering och känsla av ensamhet.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet. Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet. För att orka med behandlingen och finna motivation fanns olika strategier, såsom att leva en dag i taget. Slutsats: Att leva med hemodialysbehandling innebär en förändrad livssituation med fysiska och känslomässiga påfrestningar. De drabbade tvingas ge upp en stor del av sig själva och en ökad förståelse för deras situation kan stärka känslan av välbefinnande vilket kan uppnås genom ett livsvärldsperspektiv. För att främja hälsa krävs ökad information, delaktighet och ett gott bemötande i vården.

En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputation Faktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet. Information var en viktig del i omvårdnaden av individer som genomgått en LLA. Livskvaliteten hos en person som genomgått LLA påverkades av omgivande faktorer och de komplikationer som kunde uppstå i samband med ingreppet. Faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet är både primär- och sekundärkällor. Vårdpersonal kan genom god information påverka den upplevda livskvaliteten då det resulterar i samtal och diskussion som leder till individanpassad behandling.

Sammanfattning Bakgrund:  Sjukdomar som kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara orsak till att en patient erhåller en stomi som en del av behandlingen, en stomi är en kostgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar ut och samlar upp avföring i en påse. Att anpassa sig till ett liv med stomi kan innebära problem. Att vara medveten om svårigheter som kan uppstå i deras situation kan bidra till bättre vård av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi utifrån ett patientperspektiv Metod: En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapligt granskade artiklar analyserades och sammanställdes till ett resultat. Analysen gick ut på att finna likheter och skillnader som framgått i den tidigare forskningen. Utifrån denna bearbetning av texterna har ett resultat vuxit fram. Resultat: Tre huvudteman med fokus på patientens upplevelser relaterade till stomin identifierades. Det första temat var patientens upplevelser av kroppens förändrade utseende. Det andra temat var patientens upplevelser av hur det sociala livet påverkas av stomin. Det tredje temat var patientens upplevelser av de fysiska komplikationer som orsakas av stomin. Diskussion: Med stöd av Katie Erikssons teorier om hälsa och vårdrelationen framgår det att för en förståelse för dessa patienters lidande krävs en grundläggande förståelse för hur människan är beskaffad. I vårdrelationen bör dessa aspekter tas i beaktning eftersom relationen till vårdaren kan utgöra en kraftkälla och ett stöd i patientens strävan att uppnå högre grad av hälsa.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008). Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre. Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.