<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.</p><p> </p><p>Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor.</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.</p><p> </p><p>The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.</p><p> </p><p>The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.</p>

<p>Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.</p>

<p>Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.</p>

Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.

Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen. Tabu förenat med okunskapen som föreligger sjukdomen kan vara en bidragande orsak till att många män dröjer med att uppsöka sjukvård. Bättre mental hälsa upplevdes av de män som hade förhållande, fast jobb och högre utbildning i jämförelse med de vilka inte hade det. Sjukdomen förändrade synen på livet hos en stor andel av männen, då familj och andra nära relationer värderades högre än tidigare. Det behövs mer information och undervisning om sjukdomen och testikulär självexamination för unga män i samhället.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom. Syftet med studien som byggde på självbiografier, var att analysera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som får diagnosen cancer och förlora barnet. Genom analys framträdde fem huvudteman med elva tillhörande underteman. Resultatet visade att föräldrarna sökte efter stöd när det gällde den emotionella läkningen och sjukvårdspersonalen och närstående hade då en betydande roll. Föräldrarna upplevde gång på gång ovisshet och att hela tiden slitas mellan hopp och förtvivlan utlöste många känsloreaktioner. Livet utanför sjukhuset stannade inte upp, utan kampen om den vanliga vardagen fanns hela tiden i föräldrarnas samvete. Den nya kunskapen som har framträtt om föräldrars upplevelser, kan appliceras i professionen och bidra till en mänskligare och mer professionell vård.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. Resultat: Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.