The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas. The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH. The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university. The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes. We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive. / De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas. Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet. Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori. Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”. Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.

Thesis (Ph. D.)--Uppsala University, 2005. / Title taken from PDF title screen (viewed September 10, 2007). Includes bibliographical references and index.

Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, och med anställningsbarhet som bakgrund, har denna uppsats undersökt fenomenet att universitet- och högskolestudenter, både internationellt och i Sverige, i allt högre utsträckning arbetar vid sidan av sina studier. Ett vanligt förekommande skäl till att studenter väljer att arbeta är att skapa arbetslivserfarenhet, vilket kan indikera att praktisk erfarenhet blir likt en norm för att uppnå anställningsbarhet. Universitet har enligt direktiv från staten i uppdrag att förbereda studenter inför kommande arbetsliv och arbeta för anställningsbarhet. Det finns belägg för motsättningar kring hur universitet ska balansera arbetet för ökad anställningsbarhet i utbildningen, med dess syfte att bilda. Denna uppsats har utifrån anställningsbarhetsbegreppet försökt skapa en djupare förståelse kring den problematik som omfattar begreppet och hur universitet ser på att studenter verkar ta sin anställningsbarhet i egna händer. Studiens slutsats är att universitet förstår varför studenter väljer att arbeta, och ser fördelarna, dock skapar det viss problematik kring incitament, resursfördelning och frågor om vad universitetets ansvar och roll de facto är.

Följande uppsats är en studie av skuggsystem (shadow systems, eng.) där ansatsen var att införskaffa insikter om varför en användare väljer att utveckla och använda ett skuggsystem istället för det av organisationen sanktionerade informationssystemet. Ett skuggsystem är ett datoriserat system som är utvecklat av en slutanvändare i en organisation vid sidan av det sanktionerade systemet med syftet att kringgå detsamma. Vid Uppsala Universitets institutioner utvecklas och används en rad skuggsystem för kursplanering, administration och ekonomisk planering. För att ta reda på varför dessa uppkommit byggdes ett teoretiskt ramverk bestående av teorier från den vetenskapliga expertisen på området skuggsystem. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett antal personer vid några institutioner av varierande storlek. Svaren jämfördes sedan med det teoretiska ramverket och analyserades därefter. En oförutsedd faktor gav oväntade slutledningar angående universitetsvärldens organisationsstruktur och dess ovanliga typ av styre. Uppsala Universitets avsaknad av centralt stött resurshanteringssystem och institutionernas kollegiala styre medför stort ansvar för studierektorer att på egen hand ta fram fullgoda system, antingen internt vid institutionen eller ta in kunskap utifrån.

Uppsala University (UU) is a complex institution, which combines geographically disparate campuses, as well as distance education programs and metropolitan sites for international students. Like many other universities, UU is currently reviewing its e­learning and Learning Management Systems (LMS) situation. In effect, signalling the desire for a strategic change in the future management of learning and teaching arrangement. This thesis analyzes UU’s strategic position and current drivers of change from a LMS and e­learning perspective. Conclusions drawn on the results suggests both retarding and accelerating measure for effective LMS and e­learning engagement. The author contend that adoption of a LMS systems is likely to enhance an e­learning situation if engaged with indicated drivers of change. Illuminating potential LMS transition process, including summation for the upcoming transition.

I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.

Distansundervisning är ett koncept som förekommit sen övergången till ett informationssamhälle. Dagens tekniker ser dock helt annorlunda ut jämfört med 90-talet. Bland annat har internet revolutionerat samhället i stort, men även undervisningen och lärandet. Sedan Covid-19-pandemin inträffade har länder och organisationer världen över behövt anpassa sig till en ny vardag, däribland Uppsala universitet. Från den 17 mars 2020 krävde Sveriges regering att lärosätena i landet skulle börja bedriva undervisning på distans. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten innebar det en plötslig omställning till en helt digital undervisning. Studiens syfte var att undersöka hur studenterna vid fakulteten påverkats av omställningen ur ett lärandeperspektiv, genom att göra en kvalitativ undersökning av tre fokusgrupper á fyra studenter var från olika program vid fakulteten. Undersökningen genomfördes utifrån en teori gällande Online learning, som innefattar fyra dimensioner av konventionellt lärande, applicerat i en digital kontext, där olika aspekter av de olika dimensionerna ter sig olika för distansundervisning kontra undervisning på plats. Resultatet blev att inlärningen på fakulteten försämrats överlag, till följd av försämrad studiemiljö, interaktion och studiesociala förutsättningar. Med det sagt finns det ändå metoder som har fungerat bra och som säkerligen kan byggas vidare på av universitetet i framtiden. Resultatet tyder även på att TekNat vid Uppsala universitet är på väg mot så kallad blended learning, som innefattar det bästa aspekterna av två världar; fysisk undervisning och distansundervisning.

No description available.

Studien undersöker och utforskar studenters upplevelse av sin klädkonsumtion vid Uppsala universitet. Genom att analysera faktorer som påverkar deras klädinköp, så som ekonomiska förhållanden, miljöpåverkan samt sociala och kulturella influenser, strävas det att få en djupare förståelse för de bakomliggande motiv och beteenden som styr deras konsumtionsmönster. För att uppnå detta används en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomförs för att få insikt i studenternas tankar och reflektioner kring klädinköp. Resultaten analyseras med hjälp av Bourdieus kapitalteori, vilket ger en bredare förståelse för hur olika kapitalformer samspelar men också få en djupare uppfattning kring hur kapitalen påverkar studenternas klädinköp. Resultaten visar att ekonomiska begränsningar skapar inre konflikter hos studenter som vill handla hållbart men har en stram budget. Sociala och kulturella faktorer, som klädkoder och normer i studiemiljön, påverkar också klädinköpen. Studenter med högre ekonomiskt och socialt kapital har lättare att följa hållbarhetstrender och känna tillhörighet, medan de med lägre kapital känner sig exkluderade och kämpar med att konsumera hållbart. Studien visar att ekonomiska och kulturella orättvisor utgör hinder för hållbar konsumtion och skapar social ojämlikhet. För att minska denna ojämlikhet är det viktigt att identifiera och förändra ekonomiska hinder samt normerna kring klädkonsumtion, så att alla studenter kan inkluderas oavsett kapital nivå.

Att studenter använder sig av sammanfattningar är vanligt förekommande på universiteten idag. I denna uppsats görs en kvalitativ studie kring varför studenter väljer att använda sig av sammanfattningar enligt tre aspekter, tillit, risk samt etik och moral. Studien har gjorts i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Förstudien bestod av intervjuer med 22 studenter och huvudundersökningen bestod utav 32 studenter. Syftet med intervjuerna är att kartlägga studenters erfarenheter, tankar och åsikter kring användandet av sammanfattningar skrivna av andra studenter. Teoriavsnittet belyser tillit, risk samt etik och moral för att få en mer djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög nivå av tillit till andra studenter kring deras kunskap och välmening. 2) Trots att studenterna är medvetna om de risker som finns med sammanfattningar väljer de att bortse från dessa i vissa situationer. 3) Majoriteten av studenterna uppgav att det finns ett moraliskt problem med användandet av sammanfattningar. Dock var egenintresset en för stor faktor för att välja bort sammanfattningar.