Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ”Bridging the Gap”.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2. Hur påverkas valet av metoder, mekanismer och teorier av de olika aktörernaskaraktär, samhälleliga sammanhang, juridiska och organisatoriska begränsningar?3. Har valet av metoder, mekanismer och teorier ett medvetet ursprung i enförklaringsmodell liknande den som Alexander George presenterar som ”The Gap”?4. Är förklaringsmodellerna i fråga två och tre till valet av metoder, mekanismer ochteorier konkurrerande, och i sådana fall, vilken är dominerande? Eller är dekompletterande?Sammanfattningsvis visar undersökningen att hypotesen är bekräftad med avseende påMUST. Avseende Säpo är resultatet inte entydigt. / The motive for this essay is to consider on the widespread criticism aimed againstthe military and police security services and their methodology in the field ofCounter Intelligence as well as protection of national interests and key membersof the government. This critic has come from un co-ordinated and diverse sources,some have come from the academia, and some have come from the policy side.This Criticism forms the basis of my enquiry, which is, Why are there, analystsdepartments of the security services, active choosing of analysis methods, whichare bound to be criticized for not being academic reassured and random.Supporting adequately academically for my examination of the topic, I will use atheory formed by Alexander George, which identifies a communications andperception gap between policymakers, specialists and academia.The main purpose with this essay is therefore to, through studies of actors,mechanisms and methods to confirm my hypotheses that the security serviceschoice is a deliberate balance and a compromise between the organisationalconstrains and possibilities and the awareness of Georges “Gap”To fulfil the purpose of this essay and try my hypothesis following four questionshas been formed.1. Which are the methods used and the academic foundation of those usedmethods?2. What are the distinctive characteristics and peculiarities of the actorsinvolved including the security services, the adversaries and the decisionmakers, and what impact do they have on the choosing of methods.3. Which are the methodological mechanisms relations, who can be related toGeorges “Bridging the Gap” and what impact do they have on thechoosing of methods.4. Is the choice of methods a result of one of the explanations described inquestion two and three or an amalgamation of the organisational andjudicial constrains and the awareness of the “Gap”.The essay concludes that the hypothesis is confirmed as far as for the militarysecurity service. As for the police services the result of the examination is notconclusive / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen. De visar sig vara strategi, operationer och taktik samt militärteori. Dessakärnämnen används sedan som analysverktyg för att undersöka innehållet i utbildningen.Svar söks för i vilken mån kärnämnenas utrymme i utbildningen har ökat eller minskats.Uppsatsen visar på att kärnämnenas representation var som högst under den anspänningsom rådde under kalla kriget. För att sedan från mitten till slutet av 1990-talet nedgå tillde lägsta nivåerna under den undersökta perioden. Efter 1998 års ominriktning av denhögre officersutbildningen har det åter vänt och kärnämnenas representation har ökat iförhållande till övriga generella ämnen. / The change in the political situation during the last two decades has been ofsuch character that it has overthrown the most fundamental ideas of theSwedish Defence Forces. The goals of the Armed Forces have changed to meetthe demand of international commitments. Because of this development, thecontent of higher officer training has changed radically. The purpose of thisessay has been to explore to what extent the main subjects of the militaryprofession are represented in higher officer training during the period of 1985-2004. The starting point is taken from the theory of profession, which tries toexplain why certain professions are more professional than others. The mainqualifications an officer must have, which constitute the profession, areknowledge of strategy, operations, tactics and military theory. Thesequalifications prove to be the main subjects. These subjects are later used asanalytical tools to investigate the content of the higher officer training. Thequestion that has to be answered is: has the representation of the main subjectsin the Advanced Command Program been increased or decreased? The overallconclusion is that the main subjects were represented most during the cold war.The lowest levels were identified between 1995 and 1998. The representationof main subjects has increased again the following years after 1998. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa. Det empiriska materialet baseras på en enkätundersökning som skickatstill samtlig personal på FHS, det här kvantitativa materialet kompletterades med en kvalitativ djupintervju.Respondenterna utgjordes av åtta personer som anmält intresse i samband med enkätundersökningen. Jag har i min analyskommit fram till följande svar på de övergripande frågeställningarna:1) När det gäller personalens beskrivning av akademisering är de överlag väldigt positivt inställda, de har i stort engemensam uppfattning om begreppets innebörd och vad som är fördelar och nackdelar med införandet av enakademiserad officersutbildning.2) Kopplat till kompetensmodellens indelning visar resultatet att en officers kärnkompetens utgörs av kompetensen attföra krig, det är detta som särskiljer officersyrket från andra yrkesgrupper. Resultatet visar även att de generellakompetenserna bör utgöras av förmåga att a) leda strid, b) utbilda samt c) representera FM. Att verksamhetsleda, somi vissa dokument redovisats som en generell kompetens, kan inplaceras till befattningsinriktad kompetens.3) Att den militära professionen kommer att stärkas genom införandet av en akademisk utbildning visas klart och tydligti resultatet. En bidragande faktor är utarbetandet av det krigsvetenskapliga ämnet vid FHS. När det gäller officerenskompetensbehov, sett till professionen, visar undersökningen på att det är av yttersta vikt att inte glömma bort detmilitära hantverket i utbildningen, det gäller att finna balansen mellan teori och praktik. Undersökningen ger ävenförslag på hur den här balansen kan uppnås. / The main purpose of this essay is to give an overview of how the personnel at theSwedish National Defence College (SNDC) relate to an academic officer training.I have posed three main questions, 1) How would the personnel at the SNDCdescribe the concept ‘academic officer training’? 2) How would the personnel atthe SNDC describe the military profession according to competence requirements?3) How could academic officer training at the SNDC contribute to the militaryprofession and how can competence be achieved and developed?The theoretical framework is a summary of theories about professions. To describethe subject of competence, I have used a model that was presented in the report“School Reform 2003”, the Competence Model. As a scientific method, I haveused concepts from established theories and models, and use them as a basis in myargumentation. The empirical research is based upon an opinion poll that was sentto all personnel at the SNDC. That quantitative material was supplemented with theresults from a qualitative depth interview. The respondent group consisted of eightpeople who expressed their interest in the opinion poll. In my analysis, I have cometo the following answers to the questions posed above.1) When personnel describe the concept ‘academic’, they are overwhelminglypositive, their interpretations of the concept are very similar. They are also inagreement about the advantages and disadvantages of making officer trainingmore academic.2) According to the Competence Model, the results show that the most importantqualification an officer must possess is the ability to lead in war - this is whatseparates officers from other occupational groups. The result even shows that acompetent officer ought to be a) a leader in combat b) an educator and c) arepresentative for the Armed Forces. Management, an ability that in severaldocuments is labelled a ‘general competence’, could be placed in the category‘position-related competence’.3) The military profession will be strengthened with the instituting of an academicofficer training; this is clearly shown in the results. A contributory factor is theongoing work in the subject of war science at the SNDC. When it comes to thequalifications an officer must possess in the military profession, the studyshows that it is important not to forget military proficiency. The SNDC has tofind a balance between theoretical and practical studies. The research givessome examples of how the SNDC could handle this important issue. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer. Hypoteserna har även prövats mot Allisons teorier.Arbetet visar att Personnel Recovery inte utvecklats i Sverige på grund av att försvaret inte settbehovet av ett utvecklat koncept. Som organisation är försvaret medveten om den ökade internationaliseringenoch att det medför att personal och förband kommer att verka i höga konfliktnivåeroch ställas inför hot, kopplade till nya krigföringsformer. Utvecklingen har dock inte lettvidare till ett samlat grepp och långsiktigt koncept kring Personnel Recovery inom försvaret. Försvarethar i stället hanterat relaterade frågor utifrån gällande organisatoriska förutsättningar ochförprogrammerade mönster. Denna programmering bygger på standardiserat agerande och gamlavärderingar. Organisationen är reaktiv och löser de uppkomma problemen för stunden, därför saknasi nuläget ett helhetsgrepp och en långsiktighet kring Personnel Recovery. Hypotesen som berörorganisatorisk tröghet är den som bäst kan förklara uppsatsens frågeställning.Positivt är dock att förståelse för behovet av Personnel Recovery kan skönjas i Försvarsmakten. / The aim of this study has been to examine why Personnel Recovery, as an official concept, hasnot been developed and implemented by the Swedish Armed Forces and, furthermore, to shedlight on the question as a basis for discussion about the need for Personnel Recovery and its formationin Sweden. Graham Allison’s theories of organizational decision-making have been thescientific framework in order to explain what might have affected the decision-making processes.The method used to achieve this has been the examination of five hypotheses, which attempt toexplain why Sweden has not developed and implemented Personnel Recovery. The hypothesescontain ideas regarding rationality, standard operation procedures, rivalry, economics and externalsupport. The hypotheses have been tested against results of a qualitative examination of varioussources, original text and interviews. The hypotheses have also been tested against Allison’s theories.The study shows that Personnel Recovery has not been implemented in the Armed Forces becausenobody has seen the need to develop such a concept. As an organization the Armed Forces arewell aware of the increasing focus on international operations, and that this will put personnel andunits in high-risk conflicts and subject to threats characteristic of a new type of warfare. This typeof threat will involve an adversary trying to exploit personnel, primarily from the western world,in various ways via the media. The aim of such exploitation is to try and influence decision makers’thinking about current and future international operations.Indications that a Personnel Recovery capability should have been developed are evident and havebeen for some time. These indications have not prompted the Armed Forces to develop a conceptfor Personnel Recovery. The organization has not had the ability to interpret and manage theseindications correctly, which is a result of organizational inertia. The question has been dealt withby an organization characterized by standard operating procedures and standardized actions.These, in turn, often originate from thinking and values founded in the Cold War era. The ArmedForces therefore lack an official concept regarding Personnel Recovery. The hypothesis reflectingorganizational inertia is the hypothesis that best can answer why Personnel Recovery has not beenimplemented in the Armed ForcesNevertheless, on the positive side, there are signs that there is an increasing awareness of the needfor Personnel Recovery within the Swedish Armed Forces. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

I den vestlige verden er en doktrine i sin enkleste form en samling av fastsatte læresetninger ellerretningslinjer for militærmaktens virksomhet som i prinsippet dekker alle krigføringsnivåer. Kortsammenfattet beskriver den grunnlaget for virksomheten, gir normative retningslinjer for hvordanvirksomheten bør utføres, og beskriver hvilke funksjoner og kapasiteter som må besittes ogbeherskes for å møte doktrinens krav. For at doktrinene skal oppfattes som funksjonelle ogtroverdige er det viktig at innholdet i de ulike nivåenes doktriner samsvarer, og at det er samsvarmellom det skrevne ord og den praktiske utførelsen. I en tid hvor både Norge og Sverigeimplementerer nye doktriner er det interessant å se hvordan USAs doktriner håndtere dette.Oppgavens hensikt er derfor å undersøke i hvilken grad den fellesoperative tankegangen(jointness) er retningsgivende for dagens amerikanske doktriner, og i hvilken grad denne også erstyrende for gjennomføringen av militære operasjoner. Studien besvares ved å granske følgendetre spørsmålsstillinger: I hvilken grad skiller de forsvarsgrensvise doktrinene seg fra denfellesoperative doktrinen? Hvilke faktorer indikerer at Operation Iraqi Freedom var styrt av denfellesoperative doktrinen, og hvilke indikerer at operasjonen var styrt av de forsvarsgrensvisedoktrinene? Hvilke mulige forklaringer kan finnes for eventuelle diskrepanser mellom de ulikedoktrinenes teoretiske innhold, og mellom dette innholdet og den praktiske gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? / In the Western part of the world a military doctrine normally provides fundamental principles forhow to organize and execute joint and multinational operations. Summarized it describes thebasis for the activity, gives guidelines for how the activity should be executed, and describeswhich functions and capacities the military must possess and master to be able to meet thedemands stated in the doctrine. To be acknowledged as functional and trustworthy, the doctrinesat the different levels must have the same message, and there must be consistency between thewritten word and the execution within the military services. In a time when both Norway andSweden are implementing new doctrines, it seems interesting to examine how the United Stateshandles this subject.The purpose of this study is to examine to what degree the joint thinking in the American jointdoctrine governs the different services, both in their doctrines and in their activities andperformance while executing military operations. In this work the study answers the followingthree questions:• To what degree do the Services doctrines diverge from the joint doctrine?• What indicates that “Operation Iraqi Freedom” was governed by the joint doctrine, andwhat indicates that it was governed by the Services doctrines?• What explanations can be found for the identified differences between the writtenmessage in the doctrines, and between this message and the execution in “Operation IraqiFreedom”?To answer this the study starts with a comparative analysis of the three doctrines “JointPublication 3-0”, “Field Manual 3-0”, and “Air Force Doctrine Document 2-1”. That is followedby a case study of “Operation Iraqi Freedom”, and at the end there is a closing discussion andreflection on the results from the two first parts of the study.Based on the three selected indicators identified in the joint doctrine, the study concludes thatthere are some differences in the written massage in the three doctrines. Factors like when thedocument was issued, experiences from the Gulf war in 1991, and a tradition of “stovepipe”-thinking within the different services can be possible explanations to these differences.In the same way the study concludes that there are some differences between the written word inthe doctrines, and the execution of the military operations in “Operation Iraqi Freedom”.Possible explanations to these differences can be the personal will of the Joint ForceCommander, positive experiences from the joint operations in Afghanistan, and the Secretary ofDefence Donald H. Rumsfeld’s concept of “overmatching power”. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning. En avanledningarna till detta är den taktiska utvecklingen. En annan slutsats visar att denteknologiska utvecklingen har gjort att grunderna i Corbetts metoder lever kvar menpraktiseras på ett något annorlunda sätt och med andra medel. Detta beror bland annatpå att vapen och plattformar har förbättrats. / Many of the classic naval warfare theorists we study today lived and worked intimes when naval battles were generally conducted in a different way and withdifferent equipment. Can the methods they describe still be consideredapplicable today, or do we see a tendency of change?The aim of this essay has been to investigate to what degree modern navalwarfare employs the naval warfare methods that the naval warfare theorist andhistorian Sir Julian Corbett documented at the beginning of the 20th century.The Falklands War of 1982 is used as an empirical case to test his theories. Thefollowing questions are posed to achieve the aim of the essay: What navalwarfare theories are to be found in Corbett’s works? Are these operationalmethods still employed in modern warfare? Can new operational methods bediscerned? One of the conclusions reached in the essay is that Corbett’s navalwarfare methods are still used in modern warfare, albeit slightly differentlyapplied. Another conclusion is that technological development has resulted inthe survival of the basic principles of Corbett’s operational methods, but themethods are used in a somewhat different manner and different means areemployed / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

The purpose of this essay is to investigate and assess, with Clausewitz’s theory as thebackground, how different military theorists interpret and relate to the nature of war.This essay illustrates the state of research into Clausewitz’s philosophical influences.Clausewitz’s theory of the nature of war is subjected to a qualitative text analysis that is followedby a critique of other military theorists interpretations of his theory. Subsequently a descriptive,comparative qualitative text analysis is performed where the factors identified by Clausewitz asbeing part of the nature of war (“rational thought”, “passion” and “chance”) are used as a meansto interpret and assess how other military theorists relate to Clausewitz theory. This essay ismainly founded on analysis of the works of Jomini, Delbrück, Fuller, Liddell Hart, Handel,Roxborough, van Creveld and Keegan. The analysis concludes with a categorization andassessment of the other theorists’ critiques of Clausewitz’s theory. The result shows that theircritiques are founded on parts of Clausewitz’s theory, which have been taken out of context orinterpreted differently than they are in this essay.My analysis of how other military theorists relate to the factors that constitute the nature of waraccording to Clausewitz, shows that all of them interpret his three factors as essential parts of thenature of war. None of them contributes anything new to Clausewitz’s theory of the nature ofwar. Nor do they suggest any alternative explanation of the nature of war that does not fit withinthe framework of Clausewitz’s theory. All in all, the results of this essay consolidateClausewitz’s theory of the nature of war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna uppsats är att genom två fallstudier, undersöka om statersäkerhetiserar tillgång och efterfrågan på vatten samt studera orsakerna därtill. Vidareavser jag också att kontrollera om säkerhetiseringen av tillgång på vatten ökar riskernaför konflikter mellan staterna eller om säkerhetiseringen kan vara en förutsättning föratt lösa konflikterna. För att fylla syftet med uppsatsen kommer två regioner attstuderas, vilka innehåller vattenresurser som innebär att flera stater är beroende avsamma vattenkälla. De berörda staterna är Turkiet, Syrien och Irak runt Eufrat ochTigris i den ena regionen och Israel, Syrien, Libanon och Jordanien runt Jordanflodenmed tillhörande biflöden i den andra. Det är dessa staters interaktion avseendevattenproblematiken som är studieobjektet och utifrån detta skall påvisas omsäkerhetisering sker. Jag avser att anlägga det bredare synsättet på säkerhet och BarryBuzan och Nils Andréns teoribildningar kommer att ligga till grund för mittresonemang. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering. Arbetet har bedrivits med hjälp aven enkätundersökning omfattande 316 officerare, från major till general nivå. Vald metod utgårfrån att officerare gör val av profilering påverkat av sociala och organisatoriska faktorer. Tillmetoden har rationell teori och behaviorism kopplats för att om möjligt kunna förklara vad somobserveras. Dessa två teorier förklarar på ett naturligt sätt individuella handlingar och beslut.Resultatet visar att officerares val av profilering främst påverkas av att det är ett intressant ämneatt läsa, att valet ger intressanta jobbmöjligheter och som förberedelser inför internationellainsatser. De officerare som väljer profileringarna Op Mark, Op Sjö och Op Luft är de som harstörst möjlighet att arbeta vid hemmaförbandet efter genomförd chefsutbildning. Behovet av civilmeritvärdering påverkar ett antal officerare att främst välja management och teknik. Statuspåverkar inte officerens val av profilering, det gör däremot karriär. / The Swedish Defence Review 2004 (FB04) involved a substantial reduction in military units. Thenumbers of students attending in the Advanced Command Programs at the Swedish NationalDefence College (SNDC) will reduce from 80 to 40 as a consequence of those reductions.Decision makers have to decide which of the subjects for specialized studies will remain, mainlybecause 40 students are not enough for all the subjects available. At the moment there are ninesubjects available: - Security policy, Strategy, Operational alignments (Land, Sea, Air,Information, Logistics and Intelligence), Management and Military Technology. The purpose ofthis essay is to analyse how a number of social and organizational factors influence officers’choice of subject. The work for this essay has been carried out using a questionnaire completed by316 officers, from majors to generals. The method chosen for this purpose assumes that, anofficer’s choice is influenced by social and organizational factors. Rational Theory andBehaviorism has been linked to the method to be able to explain the findings. These two theoriesexplain in a natural way, individuals´ actions and decisions.The results show that officers choose subject mainly influenced by the subject being interesting tostudy, giving interesting job opportunities and as preparation for international missions. Officersthat choose operational study: Land, Sea and Air, are mainly those who have a fair chance ofworking at their parent unit after completing the course. The need for civilian qualificationsinfluences some officers to choose mainly Management and Military Technology. Status does notaffect the officers´ choice, but career does. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten. Iuppsatsen har en analys av myndigheternas remissvar och intervjusvaren gjorts utifrån uppsatsensfrågeställningar vilket har givit följande svar på de ställda frågorna:- Det finns utrymme för samverkan mellan Försvarsmaktens specialstyrka och Nationella Insatsstyrkan.- För Försvarsmakten medför utredningen inte några förändringar i form av ny utbildning eller ny materiel.- Försvarsmakten är idag inte en aktiv aktör som kan användas vid terroristangrepp. / The main purpose of this essay was to clarify if the Armed Forces´ capabilitiesin general and fighting against terrorism in particular are being utilised in themost effective way for the society. The foundation of the essay was JohanMunck´s official report SOU 2003:32 “Our Preparedness after September 11”whose purpose was to make a survey and analysis of the authorities´preparedness and ability to prevent and combat terrorism and the necessity ofco-operation and co-ordination between authorities. The essay describescurrent legislation and proposals for alteration that the official report hassuggested. The theoretical connection has been based on the democraticdilemma of a state governed by law using violence against an enemy notcoming from a hostile state. The empirical material of the research has been theofficial report, a number of considerations from authorities and interviews withpeople who participate in decisions dealing with co-operation and coordination.The empirical research has provided the following results:- There are prospects of co-operation between the Armed Forces` SpecialBranch and the National Special Force from the police.- The official report involves no new tasks, alterations of methods oftraining or purchases of new materiel.- The Armed Forces is presently not an active participant in the battleagainst terrorism. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04