För att hantera framtida klimatförändringar som väntas uppkomma i samband med en ökad urbanisering krävs ett proaktivt förhållningssätt till frågor som rör stadsplanering. Ekosystemtjänster är ett begrepp som på senare år har blivit alltmer etablerat inom fysisk planering, och anses utgöra en väsentlig del i arbetet att hantera utmaningar gällande ökade stadsmässiga förändringar. Beroende på vilken typ av tjänst som de levererar, delas begreppet in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt redogöra för vad det finns för skäl som anförs till att denna kategori av ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Detta anses intressant utifrån aspekten att det i dagsläget inte finns något krav på att reglerande ekosystemtjänster ska tas upp i kommunala dokument, samtidigt som begreppet ses som svårhanterligt inom planering. Studien innehåller vidare tre frågeställningar som undersöks genom intervjuer med sakkunniga inom ämnet. Intervjuerna är uppdelade i fallstudiespecifika sådana, där Ronneby kommun och Växjö kommun ingår, samt semistrukturerade intervjuer med personer som har olika yrkesbakgrund, men som har en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera kandidatarbetets resultat har utgjorts av en kategorisering av relevanta begrepp och perspektiv. Resultatet visar att samtliga respondenter hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering, men att arbetet ofta benämns med andra termer. Det framgår även att det finns en variation i hanteringen av reglerande ekosystemtjänster, där vissa har arbetat med frågan länge och ligger i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete. Vidare visar resultatet att det främsta skälet till att integrera reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer är för att kunna hantera framtida klimatförändringar.

Den biologiska mångfalden har det senaste seklet utarmats i Sverige. Det beror till stor del på moderniseringen av jord- och skogsbruk som medfört drastiska habitatminskningar. En av de artrikaste biotoperna är den traditionellt hävdade slåtterängen. Projektet Livslinjen har initierats för att återskapa en sammanhängande slåtteräng genom en hel kommun. Den ska vara cykelbar med pedagogiska inslag för allmänheten och samtidigt fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Denna studie har inventerat örtskikt och övergripande struktur längs med tänkta sträcka. Utifrån de olika områdenas förutsättningar har åtgärder för restaurering och nyetablering föreslagits för att återskapa slåtterängslika miljöer samt generellt verka för en ökad biodiversitet. Merparten av det drygt 10 km långa stråket är präglad av kvävetillförsel och igenväxning. Några områden innehåller arter som indikerar slåtterängslika förhållanden. Äldre grova träd, sandiga marker, stenmurar och andra småbiotoper har noterats. Lämpliga skötselregimer måste implementeras på de flesta områdena. Ett estetiskt förhållningssätt bör finnas med i restaureringsprocessen speciellt i de urbana områdena. De ytor som huserar populationer av ängsvegetation måste fortsätta skötas med traditionella metoder för att kunna bevaras. Att starta med informationsförmedling till allmänheten i början av projektet är viktigt för att skapa förståelse. Uppföljning och nya inventeringar för att utvärdera effekterna av åtgärder tillråds. / Over the past century biodiversity has declined in Sweden as in all other western countries. Mainly due to modernization of agriculture and forestry which has resulted in drastic habitat losses for many species when rural areas have become less diverse and more fragmented. One of the most species-rich habitat is the traditional hay meadow. The Project Livslinjen (the “Lifeline”) has been initiated to re-create a coherent meadow trough a municipality. The public should be able to bike along it the whole way and it should also feature educational elements. At the same time, it should work as a wildlife corridor. In this study an inventory of forbes and the overall structure of the area is performed. This to identify potential actions to re-create meadow-like vegetation and generally increase biodiversity along the route. The study has found that the 10 km long route passes varied grounds with a city center in the middle. Most areas are influenced by nitrogen surplus and overgrowth. Though some areas hosts species that indicates meadow like conditions. Old large trees, sandy slopes, stonewalls and other microhabitats are noted as well. The initial stage of the restoration will focus on depleting nitrogen surpluses in the ground and selectively clear trees and shrubs. Appropriate management regimes must be implemented in most areas. An esthetics eye should be involved in the restoration process since it is recommended that biodiversity should not look untidy. Landscape variation should be a keyword in the process. Gradually, different parts of the route can start to be managed with traditional methods. Then active re-establishment of desirable species can commence. The areas which still house preserved meadow vegetation must continue to be managed accordingly. It is advised to commence with information to the public already at the start of the project to create understanding for what they see. Follow-ups and new inventories to evaluate the effects of measures is advised.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both  tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society.  Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

This essay analyzes the depictions of urban nature in Ottessa Moshfegh’s novel My Year of Rest and Relaxation (2018). The theoretical framework consists primarily of Astrid Bracke’s thoughts on “urban ecology”, Christophe Den Tant’s descriptions of “the urban sublime” and William Cronon’s thoughts on the concept of “Wilderness”, all of which work in the ecocritical field. My Year of Rest and Relaxation explores the concepts of naturalness and artificiality through language and various themes. It takes place in an urban environment where the main character chooses to isolate herself in her city apartment, hence the existence of nature in the traditional sense is absent, yet the text works consistently with elements of urban nature in varying situations. The way in which this urban nature is presented relates to other themes such as the exploration of borders and dichotomies such as nature and culture, organic and artificial as well as animate and inanimate.