After formulating the problem and reviewing relevant research literature, a study was performed that compared reverse engineering with traditional scenario-based techniques in usability evaluation. In this case study, an online tool for creating asthma action plans was created and evaluated through questionnaires and focus groups. The tool was then tested in a controlled study using both a traditional scenario-based approach and the reverse engineering method. A group of twelve users built asthma action plans using each method in a randomized order. Results concerning usability, efficiency and the types of usability problems found were reported, along with recommendations for further research in the use of reverse engineering as a method of usability evaluation.

The goal of this thesis was to explore the usability of on-foot sensors for ambulatory gait analysis. Using a human factors engineering approach, two different ambulatory gait analysis prototypes were assessed in two separate studies. The first study was conducted with student participants in a university setting and the second study was conducted in-situ with neurorehabilitation patients at Bridgepoint Hospital. The usability and patient experience of the prototypes were assessed, and based on these findings a set of recommendations was developed. These issues and recommendations are detailed in this thesis and are expected to inform the design of future iterations of the prototypes.

After formulating the problem and reviewing relevant research literature, a study was performed that compared reverse engineering with traditional scenario-based techniques in usability evaluation. In this case study, an online tool for creating asthma action plans was created and evaluated through questionnaires and focus groups. The tool was then tested in a controlled study using both a traditional scenario-based approach and the reverse engineering method. A group of twelve users built asthma action plans using each method in a randomized order. Results concerning usability, efficiency and the types of usability problems found were reported, along with recommendations for further research in the use of reverse engineering as a method of usability evaluation.

The goal of this thesis was to explore the usability of on-foot sensors for ambulatory gait analysis. Using a human factors engineering approach, two different ambulatory gait analysis prototypes were assessed in two separate studies. The first study was conducted with student participants in a university setting and the second study was conducted in-situ with neurorehabilitation patients at Bridgepoint Hospital. The usability and patient experience of the prototypes were assessed, and based on these findings a set of recommendations was developed. These issues and recommendations are detailed in this thesis and are expected to inform the design of future iterations of the prototypes.

Today’s competitive global market has placed companies under great pressure and the focus on production systems has been more prominent. Although there are several claimed benefits with using frameworks in the development of production systems, companies are reluctant to use these. Consequently, a relevant question formulation is: Are frameworks in the development of production systems usable? The purpose with this thesis work was therefore to evaluate the usability of production system development frameworks (PSDFs) in practice. In order to achieve this purpose, two research questions were established: RQ1.  How can usability of frameworks be evaluated? RQ2.  How does the use of a framework contribute to the development of a new production system? In order to answer the posed research questions, Bellgran and Säfsten’s PSDF was used in the production system development (PSD) process of a new production system at Xylem. Based on the PSD process, a meta-study was performed to evaluate the practical usability of the PSDF. Usability was defined and evaluated based on the five usability terms learnability, memorability, efficiency, effectiveness, and satisfaction. The result showed that all the five usability terms contribute to the usability evaluation of PSDFs. However, memorability was considered difficult to use on only one study since the user has to think a step further and make a qualified guess to answer if it is possible to memorize a framework. Therefore, it was considered memorability is only appropriate to use in a multiple study. The results also showed that Bellgran and Säfsten’s PSDF contributed most in the beginning of the PSD process by putting emphasis on the planning phase and providing a structure to follow. Due to the nature of a framework (i.e., to serve as a guide for structures to follow), this was not unexpected. However, the contributions from a structure or plan are hard to exactly distinguish. Since companies most often want tangible and accurate evidences, frameworks’ vague contributions are considered to be a major reason to why companies do not use frameworks more frequently.

Problem Funktioner i tunga fordon går allt mer från att vara mekaniska till att styras med hjälp av elektroniska signaler. För att förstå hur komponenter och system fungerar och ska repareras har mekanikerna Verkstadshandboken till sin hjälp. Från tryckt media har Verkstadshandboken övergått till digital publicering i visningsprodukten Scania Multi.   Scania Multi var inledningsvis ett program för reservdelsinformation och har en navigeringsstruktur som är anpassad efter komponenternas placering på fordonet. Det är inte logiskt att hitta information om hur system och komponenter fungerar och ska lagas när man följer en navigeringsstruktur som från början är avsedd för reservdelar, det märks. Mekanikerna som använder Verkstadshandboken i Scania Multi har klagat över att information för reparationer och funktionsbeskrivningar inte finns. Ofta visar det sig att informationen faktiskt finns där men har varit svår att hitta. Metod Vilka risker och hinder finns det som påverkar om man vill eller orkar ta del av information? Olika signaler från vår omgivning påverkar våra val och beteenden och avgör om ett budskap når fram eller inte. Signalerna inverkar alltså på de val vi gör när vi ställs inför en ny situation.   För att budskapet ska nå ända fram måste signalen vara rätt, ren och stark. Inom området informationsarkitektur pratar man om hur olika sorters design påverkar våra val och handlingar när vi ska interagera med ett digitalt informationsmaterial. Här pratar man om grafisk, informations- och interaktionsdesign. Jag har kopplat de olika typerna av design med de tre olika signalerna.   Utifrån resonemanget om att rätt, ren och stark signal kan jämställas med informationsarkitekturens olika sorters design, gjorde jag en prototyp. Prototypens informationsdesign bygger på att jag har använt och strukturerat informationen med hjälp av den del i ISO standarden STEP som kallas Product Life Cycle Support. När jag sorterade informationen inom de olika avdelningarna använde jag mig av Information Mapping metoden.   Prototypen har en fysisk och en funktionell vy som ska stödja mekanikernas behov när de använder Verkstadshandboken. För att ta reda på hur signalerna i prototypen fungerade testade jag den på sju yrkesverksamma mekaniker. Användningstestet byggde på två scenarion med tillhörande uppgifter där syftet var att få återkoppling på prototypens design och hitta förbättringspunkter. Slutsats Användningstesterna fokuserade framförallt på prototypens informationsdesign men berörde även prototypens grafiska design och gav vägledning om interaktionsdesignen var på rätt väg. Med hjälp av användningstesterna kunde jag analysera resultatet för att se vad som borde förbättras.   Eftersom mekaniker inte har fått vara med och kravställa designen fick de interagera med en produkt som inte var optimal för deras behov. Mekanikerna är vana vid strukturen i nuvarande Verkstadshandboken i Scania Multi. Den nya strukturen tar hänsyn till fordonets funktionalitet på ett sätt som inte presenteras i dagens system.   Det var fyra avsnitt där mekanikernas återkoppling på prototypens design var extra tydlig: -       Det var svårt att se knappar och klickbara länkar. -       Designen uppfattades som rörig. -       När man väl hade förstått informationsdesignen var det lätt att se att den skulle kunna vara till stor hjälp vid exempelvis felsökning. -       Uppdelningen av informationen upplevdes positivt när man hade vant sig vid de olika vyerna.

Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas. Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. / Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected. Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.

The Web has opened up many possibilities for disabled people to interact with society, but there is unfortunately a lack of parity between the user interface presented to different users. This dissertation presents a proof of concept on designing a spatial layout presentation for blind users using a screen reader. This is done in three steps by first conducting a survey to determine current practices of web developers, then implementing an instant spatial feedback and comparison function that present the spatial layout, and ends with an evaluation of the spatial layout presentation by the way of user testing The survey yielded a set of guidelines for the realistic development of web technologies for disabled persons based on the participants answered. From the implementation a concept for spatial feedback functions that are portable and expandable is presented. The evaluation shows that the created spatial presentation method passes both objectively and subjectively.

Sammanfattning: Det är minst lika många människor som besöker arrangemang och gudstjänster i kyrkor som besöker idrottsevenemang. Det behövs studiogudstjänster dock sänds det allt färre Tv-gudstjänster direkt från kyrkor och medlen för att göra detta är också på väg att minskas. Många som ser dessa gudstjänster har av olika orsaker inte möjlighet att besöka en kyrka. Detta kan t ex bero på funktionshinder och sjukdom men också att många äldre har svårt att förflytta sig och se gudstjänster live. Ett sätt för kyrkorna att nå ut på bredare front skulle kunna vara att använda sig av Internet som media. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer, användningstestning och slutligen prototyptestning, ta fram en lösning för digital överföring av ljud och bild från ett ställe till ett annat via ett IP-nätverk och finna en avvägning mellan det tekniska och användbarheten då användaren har begränsad teknisk kunskap. Vid datainsamlingen användes en kvalitativ forskningsprocess med intervjuer och observation som insamlingstekniker. Vid användningstesterna användes observation som metod och testpersonerna uppmanades att tänka högt. Analysen av testerna visade vikten av att minimera inblandning av för mycket teknik i lösningarna då områdeskunskapen hos användare varierar kraftigt.

Efficient methods for rapid evaluation of television (TV) interaction devices are missing. This thesis presents how the Cognitive Walkthrough method can be modified to suit the demands of engineers in a development process. Moreover, the thesis also investigates how Personas can be applied to support the Cognitive Walkthrough method. The Modified Cognitive Walkthrough method was applied and tested in an actual development project on remote control design. The study suggests that the method can detect usability problems on TV interaction devices at an early stage of development. Further, the results indicate that it is easy to understand the method and apply it as part of the engineering practices.