Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Coronavirsuet upptäcktes i Kina i slutet av 2019 och spred sig sen över världen för att 2020 nå Europa och Sverige. Här liksom i många andra länder så sattes allt på paus pågrund av de restriktioner som rådde vilket påverkade ekonomin väldigt kraftigt. Minskadexport, minskad import och inflation gjorde att många företag drabbades och vissaansökte om att gå i konkurs (Riksbanken, u.d.).Ett finansiellt välmående företag delar ofta med sig av vinsten till sina aktieägare menmed COVID-19 krisens intåg så uppstod många frågetecken hur man från företagets sidaskulle resonera framgent. Det blir därför väldigt intressant att undersöka hurutdelningspolicyn förändrats under och efter COVID-19 krisen.Resultat ifrån Krieger et al. (2021) & Ungpakorn et al. (2023) visar att tidigaresamhällskriser har påverkat utdelningspolicyn och att många bolag sänker sin utdelning ihändelse av en kris. Det finns dock finns väldigt lite forskning på hur COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn och framför allt efter COVID-19 krisen.Syftet med denna studie är att undersöka effekten av den ekonomiska recensionen somuppstod i samband med utbrottet av COVID-19 och hur den krisen påverkadeutdelningspolicyn bland svenska företag. Vi hoppas att resultatet från denna studie skallöka kunskapen för företagsledningar och investerare om hur samhällskriser påverkarföretags utdelningspolicy.Studien har samlat in data som är avgränsad till företag listade på Nasdaq OMXStockholm, Small Cap, Mid Cap och Large Cap via databasen Eikon. För att kunnabesvara forskningsfrågan på bästa sätt så kommer tidsperioden 2017–2022 attundersökas.En kvantitativ undersökningsmetod har använts i denna studie eftersomregressionsanalyser på aktuella insamlade data har genomförts för att få fram ett resultat.Studien har även inkluderat teorier och tidigare forskning om utdelningspolicy för att fåen nyanserad och trovärdig slutsats. Resultaten från studien tyder på att COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn under krisen och även fortsatt göra det åren efter.

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

Trenden med stort fokus på utdelning bland investerare håller i sig år 2019 och storbolagen förväntas betala ut över 250 miljarder svenska kronor. Bolag undviker att sänka sin utdelning, oavsett om det går bra eller dåligt, för att inte ge signaler om negativa framtidsutsikter. Den aktuella studien undersöker om den svenska aktiemarknaden, i enlighet med signaleringsteorin, följer de signaler som bolagsledningen sänder ut genom sin utdelning. Studien är en eventstudie och har en kvantitativ ansats med ett eventfönster på 11 dagar och en estimeringsperiod på 120 dagar. Urvalet består av 89 bolag från Stockholmsbörsens Large Cap lista. Resultatet visar en signifikant abnormal avkastning vid sänkt utdelning i linje med signaleringsteorin. Vid oförändrad eller höjd utdelning återfinns ingen signifikant abnormal avkastning och därmed finns inget stöd för signaleringsteorin. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden följer signaleringsteorin vid sänkt utdelning men inte vid höjd. / The trend with a strong focus on dividends among investors is continuing in 2019 and the major companies are expected to pay out over SEK 250 billion. Companies avoid reducing their dividends in order to prevent signals of negative prospects. The current study investigates whether the Swedish stock market, in accordance with the signaling theory, follows the signals that corporate management sends out through its dividend. This study is an event study and has a quantitative approach with an event window of 11 days and an estimation period of 120 days. The sample consists of 89 companies from the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list. The result show a significant abnormal return on reduced dividends in line with the signaling theory. With unchanged or increased dividends there is no significant abnormal return, hence there is no support for the signaling theory. The conclusion is that the Swedish stock market follows the signaling theory when the dividend is reduced, but not when increased.

The main purpose of this thesis is to examine the simultaneous determination of debt, dividend, and inside ownership policies in Sweden. We apply a simultaneous equation model estimated with 3SLS. The results reveal a positive two-way causal relationship between debt and dividend polices. We also find a two-way causal relationship between inside ownership and dividend policies, but dividends affect inside ownership in a positive way while inside ownership affects dividends in a negative way. Further, we find a relationship between inside ownership and debt policies, but any causality appears to run from inside ownership to debt in a negative way. This study supports the notion that the convergence of interest and the entrenchment theory are not mutually exclusive. We also show that a SEM estimated with 3SLS is justified empirically over the OLS and that the difference between using 3SLS compared to 2SLS is negligible in our model.

Sammanfattning Titel: Har ett företags utdelningspolicy någon betydelse?   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Pontus Kindlund och Andreas Wallgren   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018–01   Syfte: Tidigare forskning undersöker oftast utdelningspolicyns betydelse för investerarna. Därför har vi valt att se det från företagens perspektiv genom att undersöka hur ett företags utdelningspolicy påverkar företagets genomsnittliga kapitalkostnad.   Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotesprövningar och en deduktiv ansats där datan är inhämtad från Thompson Reuters Datastream. Regressionsanalyser har sedan utförts för att studera sambandet mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns några omfattande samband mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader. Vår studie är därför i linje med studien från Modigliani och Miller (1961) angående utdelningspolicyns irrelevans.   Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar med kunskap som kan vara till nytta för företagsledningar som utarbetar företagens utdelningspolicy, eftersom oavsett val av utdelningspolicy kan det inte förväntas ha en signifikant påverkan på företagens genomsnittliga kapitalkostnad.   Förslag till fortsatt forskning: Då vår studie inte har tagit hänsyn till företagens investeringsmöjligheter så kvarstår det att även ta hänsyn till detta för att undersöka utdelningspolicyns påverkan på den genomsnittliga kapitalkostnaden.   Nyckelord: Utdelningspolicy, Genomsnittlig kapitalkostnad, Signalteori, Utdelningspolicyns irrelevans, Trade-off-teori / Abstract Title: Does a company’s dividend policy matter?   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Pontus Kindlund and Andreas Wallgren   Supervisor: Catherine Lions   Date: 2018–01   Aim: Previous research usually explores the importance of the dividend policy for investors. Therefore, we have chosen to see it from the corporate perspective by investigating how a company's dividend policy affects the company's weighted average cost of capital.   Method: The study has a deductive approach and a quantitative method of hypothesis testing and where the data is obtained from Thompson Reuters Datastream. Regression analysis has then been conducted to study the relationship between the dividend policy and the companies’ weighted average cost of capital.   Result & Conclusions: The study's results show that there is no general correlation between the company's dividend policy and the company's weighted average cost of capital. Our study is in line with the study by Modigliani and Miller (1961) regarding the irrelevance of the dividend policy.   Contribution of the thesis: The results of the study contribute to creating knowledge that may be useful to business executives who prepare the company's dividend policy, since any choice of dividend policy should not be expected to have a significant impact on the weighted average cost of capital.   Suggestions for future research: As our study has not taken into account the companies' investment opportunities, it remains to take this into consideration to investigate the impact of the dividend policy on the weighted average cost of capital.   Key words: Dividend policy, Weighted average cost of capital, Signaling theory, The irrelevance of a dividend policy, Trade-off theory

The effects of individual income taxation direct the way they choose to receive capital flows. The clientele effect suggests, investor preferences are affected by their individual taxation. A shareholder with high marginal tax will according to theory invest in stocks with low or no dividend yield, while individuals with low marginal tax opts to invest in stocks with high dividend yield. In this study we analyse how the implementation of the investeringssparkonto affects the dividend clientele theory. With our impact analysis we are able to show that Swedish individuals are able to receive dividends at a lower tax rate than before. We establish proof that tax rates have lowered for all income levels of the Swedish populations since the implementation 2012, where the largest percentage increase happened among the lower income levels. While the largest unit tax rate cut happened at the top. The investeringssparkonto has created a new scenario where the effective tax rate is lower than the traditional aktie och fonddepå, when the dividend yield is higher than the government bond rate increased by one percent. Lower effective dividend taxation amount to stockholders receiving a larger share of the distributed profit. This new scenario where all individuals are prone to choose higher dividend yields, reduced the relevancy of who the dividend policy is adjusted to. All dividend clienteles prefer the same policy. / Effekterna av privatpersoners inkomstbeskattning styr hur de väljer att få sina kapitalflöden. Klienteleffekten antyder att investerarens preferenser kommer att påverkas av deras privata beskattning. En aktieägare med hög marginalskatt ska enligt teorin dras till aktier i företag där utdelningen är låg eller obefintlig, medan personer med låg marginalskatt är intresserade av att äga aktier i bolag med höga aktieutdelningar. I denna studie undersöker vi hur införandet av investeringssparkontot påverkar de tidigare teorierna om utdelningsklientel. Vi kan med vår konsekvensanalys visa att de svenska privatpersonerna har möjlighet att ta emot utdelningar till en betydligt lägre skattesats än tidigare. Vi kan konstatera att skatten har sjunkit för samtliga inkomstnivåer sedan införandet av investeringssparkontot 2012, det gick att se att den största procentuella skillnaden skedde bland de lägre inkomst nivåerna, men den största skillnaden sett till procentenheter sker i toppen. Investeringssparkontot har medfört ett nytt scenario där den effektiva skatten är lägre än i en aktie och fonddepå, då direktavkastningen överstiger statslåneräntan ökat med en procentenhet. Lägre effektiv skatt på utdelningar innebär att ägarna får en större del av den utdelade vinsten. Detta nya scenario där alla privatpersoner har ett incitament till hög direktavkastning, gör det mindre relevant vem utdelningspolicyn anpassas till då alla “klientel” föredrar samma policy.