<p>Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl. 2001). Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på hur en svensk utlandstjänstgörandes anpassningsprocess till den kinesiska kulturen påverkas av faktorerna företagsstorlek, bransch och verksamhetstid i Kina.</p><p>Materialet till undersökningen har huvudsakligen samlats in genom webbenkäter som skickats ut till utlandstjänstgörande svenskar i Kina. Resultaten visar att det är branschen i vilken den utlandstjänstgörandes företag verkar som har högst påverkan på en utlandstjänstgörandes anpassningsprocess. Undersökningen visade även att utlandstjänstgörande i företag med mindre än 50 anställda i detaljindustrin som etablerade sig i Kina under 1990-talet var bäst anpassade till den kinesiska kulturen. Då resultaten från studien presenterades i diagram framgick att i två fall av tre var den bästa anpassningsprocessen den som mest liknade en U-kurva vilket tyder på att den bästa anpassningsprocessen är den då en utlandstjänstgörande går igenom faserna på ett balanserat sätt. Detta är dock ingen slutsats som kan dras av undersökningen eftersom resultaten inte gällde för alla faktorer.</p> / <p>The numbers of Swedish expatriates in China are increasing (Swedish Embassy 2008) and adaption to the Chinese culture can be demanding for an individual. The complexity of cultural adjustments has led to different theories being tested and developed (Black & Mendenhall 1991). One of the models that have been developed is the U-curve, which describes the process of individual adaption through the two phase's culture shock and cultural adaption (Zapf 1991). Factors related to the individual, such as language skills and cultural experience have been central in research of cultural adaption and this study therefore examines company related factors because an individual's ability to perform his/her work tasks is affected by the individual's adjustment to the culture (Aycan 1997, Jun et al. 2001). The purpose of this study is therefore to verify how a Swedish expatriate's process of adaption to the Chinese culture is affected by the company related factors firm size, industry and time of operation in China.</p><p>The data of the study has mainly been collected by web surveys which were sent to Swedish expatriates in China. The results show that the industry has the largest influence on the adaption process. The study also showed that expatriates in companies with less than 50 employees in the retail- and manufacturing industry which were established in China during the 1990s, were the ones that were the most adjusted. When the results were presented as diagrams it showed that the best adaption process was the one that most reminded of a U-curve which indicates that the best adaption process occurs when the expatriate passes the phases in balance. However, this is not a conclusion that can be drawn from this study since these results are not valid for all the factors.</p>

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black &amp; Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley &amp; Mosakowski 2004, Shay &amp; Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl. 2001). Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på hur en svensk utlandstjänstgörandes anpassningsprocess till den kinesiska kulturen påverkas av faktorerna företagsstorlek, bransch och verksamhetstid i Kina. Materialet till undersökningen har huvudsakligen samlats in genom webbenkäter som skickats ut till utlandstjänstgörande svenskar i Kina. Resultaten visar att det är branschen i vilken den utlandstjänstgörandes företag verkar som har högst påverkan på en utlandstjänstgörandes anpassningsprocess. Undersökningen visade även att utlandstjänstgörande i företag med mindre än 50 anställda i detaljindustrin som etablerade sig i Kina under 1990-talet var bäst anpassade till den kinesiska kulturen. Då resultaten från studien presenterades i diagram framgick att i två fall av tre var den bästa anpassningsprocessen den som mest liknade en U-kurva vilket tyder på att den bästa anpassningsprocessen är den då en utlandstjänstgörande går igenom faserna på ett balanserat sätt. Detta är dock ingen slutsats som kan dras av undersökningen eftersom resultaten inte gällde för alla faktorer. / The numbers of Swedish expatriates in China are increasing (Swedish Embassy 2008) and adaption to the Chinese culture can be demanding for an individual. The complexity of cultural adjustments has led to different theories being tested and developed (Black &amp; Mendenhall 1991). One of the models that have been developed is the U-curve, which describes the process of individual adaption through the two phase's culture shock and cultural adaption (Zapf 1991). Factors related to the individual, such as language skills and cultural experience have been central in research of cultural adaption and this study therefore examines company related factors because an individual's ability to perform his/her work tasks is affected by the individual's adjustment to the culture (Aycan 1997, Jun et al. 2001). The purpose of this study is therefore to verify how a Swedish expatriate's process of adaption to the Chinese culture is affected by the company related factors firm size, industry and time of operation in China. The data of the study has mainly been collected by web surveys which were sent to Swedish expatriates in China. The results show that the industry has the largest influence on the adaption process. The study also showed that expatriates in companies with less than 50 employees in the retail- and manufacturing industry which were established in China during the 1990s, were the ones that were the most adjusted. When the results were presented as diagrams it showed that the best adaption process was the one that most reminded of a U-curve which indicates that the best adaption process occurs when the expatriate passes the phases in balance. However, this is not a conclusion that can be drawn from this study since these results are not valid for all the factors.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts. Uppsatsens empiri har utgjorts av olika styrdokument samtsamtal och intervjuer. Styrdokumenten är utgivna av Försvarsmakten, olika skolor och förband. De intervjuer, som har genomförts,har gjorts med officerare som har varit verksamma som plutonchef, ställföreträdande plutonchef, kompanichef eller sombataljonschef i internationell insats på Balkan, under en tidsrymd av minst sex månader. Under den avslutande delen av uppsatsengenomfördes en analys av det empiriska materialet utifrån tidigare nämnda teorier som genererade slutsatser. I analysens sista delger författaren svar på uppsatsens frågeställningar. Huvudslutsatserna i uppsatsen är:- Den chefs- och ledarskaps träning som har bibringats den yngre officeren på obligatoriska skolor har varit fokuserad motuppgiften att försvara landet mot det väpnade angreppet. Den chefs- och ledarskapsträning som är riktad mot uppgiftenatt kunna genomföra internationella insatser är endast av orienterande karaktär.- Internationella insatser är en prioriterad uppgift på pappret men inte på officerens hemmaförband och detta verkarmenligt då officeren skall befästa och öka sina chefs- och ledaregenskaper..- Den enda enhet som tillvaratar och implementerar vunna chefs- och ledarskapserfarenheter, från internationelltjänstgöring, systematiskt i officerens olika utbildnings- och träningssteg är Swedint.- I en multifunktionell miljö ägnar officeren huvuddelen av sin chefstid till att lösa personalproblem.- Personal som har tjänstgjort i en internationell insats menar att chef- och ledarskapsträningen inom Försvarsmaktenmåste breddas och denna breddning kan erhållas om man minskar fokuseringen på uppgiften det väpnade angreppet tillförmån för uppgiften att kunna genomföra internationell insats. / The purpose of this essay has been, through evaluation, to clarify if leadershipeducation and training for international service as platoon or deputy platoonleader, undergone by younger Swedish amphibious officers in the part of the90: s, is sufficient or not. The essay gives, among others, answers to thefollowing questions: In hindsight, what education and training is relevant andwhat is desirable? Do the officers, who have done international service, feelthat international service is a prioritised task?The theoretical framework has been Ellström´s theory about competence andqualification in work and Sandberg´s and Targamas´ interpretative theory oncomprehension and education. The method used is qualitative with aninductive and deductive approach and the study is mainly based upon ahermeneutic approach. The essay is partly based upon documents from theSwedish Armed Forces´ Headquarters, order for education and training fromdifferent schools and regiments and partly upon interviews with officers, whohave served in the Balkans as leaders, at different levels, for a period of at leastsix months.The empirical research provides, among others, the following results:Education and training for officers, given in different steps, is focused on thetask defending the country against armed attack. The task international serviceis of an introductory nature only. The officer spends a lot of his time in themultifunctional arena solving personnel problems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med studien var att undersöka om och på vilka sätt familjerelationer förändras genom beskrivningar från parter i familjer där utlandstjänstgöring förekommer för att bidra med ökad kunskap kring bemötandet av dessa familjer. Studiens frågeställningar är följande: hur beskriver parterna relationerna i sin familj innan, under och efter utlandstjänstgöringen och hur beskriver parterna att utlandstjänstgöringen påverkat deras liv? Den metod som valts har en kvalitativ utgångspunkt med en fenomenologisk ansats. Sju stycken intervjuer genomfördes. Analysen av intervjuerna har skett genom en empiristyrd tematisk analys. De huvudteman som utkristalliserade sig under analysarbetet är; relationer, livet borta - livet hemma och psykisk hälsa. Huvudresultatet är att det blir skillnad i familjerelationerna innan, under och efter en utlandstjänstgöring då utlandstjänstgöringen delar familjernas vardag och verkligheter. Familjearbete som vilar på systemisk grund, måste anses vara den behandlingsmetod som bäst skulle kunna motsvara dessa familjers behov av hjälp, något som stöds av familjernas egna önskemål. / The purpose of this study was to examine whether and in what way family relationships change through descriptions of family members where abroad service exists to contribute with increased knowledge of how to treat these families. The study questions are: how do the family members describe the relationships in their families before, during and after the service abroad, and how do they describe how the service abroad affect their lives? The method chosen is a method who is resting on a qualitative basis with a phenomenological approach. Seven interviews were conducted. The analysis of the interviews took place through an empiricism guided thematic analysis. The main themes that emerged from the analysis are: relationships, life gone - home life and mental health. The main result is that there will be a difference in family relationships before, during and after an overseas service because the service abroad divide the families' everyday lives and realities. Family work resting on systemic basis, must be considered the treatment that could best meet these families' need for help, which is supported by the families' own wishes.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.