The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women. The effects of the physical violence differs between  genders because men are generally bigger and stronger. When it comes to the psychological violence however, it appears that both men and women become affected in the same way. The respondents all say that they have no or little experience in meeting and treating men in this situation. They also have different views and opinions about how the funding is distributed between organisations that meet and help men as opposed to women in IPV relationships.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval. De professionella i studien uttryckte svårigheter i omhändertagandetav våldsutsatta kvinnor vad gäller säkra boendeplaceringar och att skydda dem från hot ochvåld efter att de lämnat boendet.

This thesis examines the presence of threats and violence directed towards animal welfare inspectors/ officers. The main tool is a survey regarding threats and violence directed at animal welfare inspectors/officers. The questionnaire was distributed to animal welfare inspectors/ officers who worked on 15 of the country's 21 provincial governments. The response rate of the survey was 68.9 percent. The main conclusion of the study is that threats and violence directed at animal welfare inspectors/ officers are common. 94 percent of those who responded participated in the survey felt that there were threats of violence at their workplace and 26 percent felt that there was violence in the workplace. Threats and violence were more common against women and young people but neither of the differences was statistically significant. An additional conclusion that is made is that a large number of the animal welfare inspectors/ officers do not feel that they have the support they deserve from their employers.

Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.

2004, the SSR, Akademikerförbundet, made a study on the threats and violence as a social secretary in the municipal social services are exposed in their occupation of the "social secretary of threats and violence at work" (T-110192), conducted by Temo ab. We have chosen to use the study on a smaller scale and then made contact with five municipalities in the middle of Sweden to investigate social secretaries experiences of threats and violence. Using the cross-sectional design and a convenience sample, we have gained access to data from 56 people. From a sociological perspective, we have chosen to use Norbert Elias theory of universal configuration and interdependence, and Michel Foucault’s theories concerning power search explanation for the existence of threats and violent situations in the contact between social workers and their clients.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen. Våra tre frågeställningar är: Hur arbetar Polis respektive Socialtjänst med barn som är offer för familjevåld? Hur jobbar Socialtjänsten och Polisen med barn som bevittnat våld? På vilket sätt skiljer sig Polisens och Socialtjänstens bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld? Vi använde oss av organisationsteorin för att på så sätt kunna beskriva hur Polisen och Socialtjänsten är organiserade och hur de bemöter barn som bevittnat våld. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att det finns en stor skillnad med att arbeta med barn som bevittnat våld i jämförelse med barn som själva utsatts för våld. Informanterna menar att detta beror på att barn som bevittnat våld idag inte är brottsoffer fullt ut juridiskt sätt och att detta gör det svårare för de att hjälpa dessa barn. Alla våra informanter var eniga om att det idag behövs en lagändring som gör det lättare för de att höra dessa barn och att barnen på så sätt kan få den hjälp och det stöd de behöver. Däremot var de eniga om att alla barn de träffar värderas och bemöts på samma sätt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn på orsaker till mäns våld i nära relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av männen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de såg mäns våld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen. Andra faktorer ansågs bl.a. vara svåra uppväxtmiljöer, stort kontrollbehov samt svårigheter med affektkontroll. Behandlarna använde sig främst av en behandlingsmetod som utarbetats på Alternativ til Vold (ATV) i Norge, men innehållet i behandlingen varierade utifrån utbildning och tidigare erfarenhet. Skammen visade sig ha betydelse i behandlingsarbetet då männen upplevdes bära på skam över beteendet. Däremot gav intervjuerna inte stöd för att mäns våld förorsakades av männens skamhantering. En reflektion utifrån resultatet är att det kan spegla ATV:s metod att främst ha fokus på våldet. Förslag till vidare utforskning i ämnet är att undersöka målgruppens skambenägenhet och anknytningsmönster

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället. Det finns ingen speciell typ av våldtäktsman utan det kan vara vem som helst. Grupperna är upprörda över samhällets hantering av det sexualiserade våldet och hur kvinnor ständigt känner en vardagsrädsla då deras rörelsefrihet i det offentliga rummet hämmas. Det sexualiserade våldet har också blivit normaliserat bland respondenterna och skuldbeläggande och skam står i fokus.