Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för ett antal sjukdomar som drabbar hjärnan. Symptomen kan skilja sig åt mellan individer men beteendeförändringar, oro, glömska, irritation och aggressivitet är vanliga. Antalet patienter som är drabbade av demens kommer att fördubblas till år 2050, detta leder till en ökad påfrestning för vårdarna då demenssjuka kräver stora vårdinsatser.Syfte: Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser av fysiskt våld inom den patientnära omvårdnaden av demenssjuka. Metod: Studien var deskriptiv med en induktiv utgångspunkt. Den genomfördes som en kvalitativ intervjustudie baserat på fem intervjuer. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier, Hinder i vårdarbetet och Resurser att hantera våld. De redovisas i subkategorierna Reaktioner på våld, Förståelse och förklaring, Påverkan bortom arbetstiden, Stöttning i arbetet, Att utvecklas genom utmaning samt Negativ påverkan på arbetsklimat. Att bli utsatt för våld av en demenssjuk var för informanterna en komplex upplevelse, både fysiskt och psykiskt. Deltagarna i studien upplevde att empati för de demenssjuka och stöd från arbetskamrater var viktigt för att kunna hantera våldsamma situationer med dementa brukare. Slutsatser: Upplevelser av våld inom demensvården är ett mångfacetterat, subjektivt fenomen. Våldsamma situationer ledde oftast till utmattning, oro och frustration men kunde ibland även vara lärande erfarenheter både för vårdare och arbetslag.

Våld och hot om våld mot sjuksköterskor är ett problem både globalt och i Sverige. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som i större utsträckning än andra yrkesgrupper löper risk att utsättas för arbetsrelaterat våld då de möter många människor i samband med sin yrkesutövning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bli utsatta för våld och hot om våld från vårdtagare. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som resulterade i fyra kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld från vårdtagare. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde starka känslor så som rädsla och ilska. Detta i sig påverkade vårdrelationen med vårdtagaren negativt. De upplevde även hur de tog med sig känslorna hem och att det påverkade dem socialt. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd från ledning och organisation efter våldsamma incidenter. Att bli utsatta för våld påverkade sjuksköterskorna så negativt att det fick konsekvenser för privatlivet, arbetslivet och relationen till vårdtagarna. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av ökat stöd och utbildning.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig. Syfte Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden. Metod Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts. Resultat Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden. Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård. Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård. Slutsats Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

<p>It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. <em>The Purpose</em>: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. <em>The Method</em>: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. <em>The Results</em>: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews.<strong> </strong><em>The<strong> </strong>Discussion</em>: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.</p>

<p>The purpose on this study is to determine the extent of possible connections between tendencies to increased violent behavior and increased alcohol consumption among a total cohort of girls in the 9th grade compulsory school and 2nd grade upper secondary school in a Swedish county. In 2004 the Epidemiological Department carried out a health-status survey, using a self-report questionnaire, with students from both private and public schools in a specific county in Sweden. All respondents (N= ca 4000), attending all compulsory (at 9th grade) and upper secondary schools (second tier) on the survey date completed the questionnaire. For this particular study, 9 questions from the questionnaire, all concerning self-reported violent behavior and alcohol consumption habits were used either individually or combined in index variables. The result showed that while violence experience is low among these 4000 girls, it increased in relation to a corresponding increase in alcohol consumption. Self-reported violent behavior is higher for girls in the 9th grade, while the alcohol experience is higher for girls in the 2nd grade of the upper secondary school. Violence in relation to alcohol is a significant phenomenon that is more distinct for girls in the 9th grade compared to girls in the 2nd grade of the upper secondary school.</p>

It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. The Purpose: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. The Method: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. The Results: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews. The Discussion: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.

The purpose on this study is to determine the extent of possible connections between tendencies to increased violent behavior and increased alcohol consumption among a total cohort of girls in the 9th grade compulsory school and 2nd grade upper secondary school in a Swedish county. In 2004 the Epidemiological Department carried out a health-status survey, using a self-report questionnaire, with students from both private and public schools in a specific county in Sweden. All respondents (N= ca 4000), attending all compulsory (at 9th grade) and upper secondary schools (second tier) on the survey date completed the questionnaire. For this particular study, 9 questions from the questionnaire, all concerning self-reported violent behavior and alcohol consumption habits were used either individually or combined in index variables. The result showed that while violence experience is low among these 4000 girls, it increased in relation to a corresponding increase in alcohol consumption. Self-reported violent behavior is higher for girls in the 9th grade, while the alcohol experience is higher for girls in the 2nd grade of the upper secondary school. Violence in relation to alcohol is a significant phenomenon that is more distinct for girls in the 9th grade compared to girls in the 2nd grade of the upper secondary school.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att föräldrars bristande omsorgsförmåga har ett samband med ungdomars droganvändning samt kriminalitet.

No description available.

No description available.