Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialarbetares arbete samt upplevelse av arbetet med våldsutsatta kvinnor. I studien har vi undersökt detta utifrån att ta reda på hur detta arbete ser ut som utförs av socialarbetarna samt hur socialarbetarna både känslomässigt upplever och använder sig av emotioner i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta besvarades genom att ta del av socialarbetarnas egna berättelser om sitt arbete genom semistrukturerade intervjuer. Socialarbetarna är anställda inom olika myndigheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor i södra Sverige. Vårt empiriska material har analyserats tillsammans med tidigare forskning och teori, där våra teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och emotionssociologi. Studien visar på att våra respondenter har god kunskap om arbetet med våldsutsatta kvinnor som de även upplever vara meningsfullt trots att det är ett känslosamt arbetsområde. Då det är ett känslosamt arbete upplever respondenterna att de ibland behöver hålla en professionell mask för att underlätta hanteringen av de känslor som uppstår i möte med den våldsutsatta. Det framkommer även att respondenterna på olika sätt använder sig av bedömningsinstrumentet FREDA där samtliga upplever att det underlättar arbetet. Hälften av respondenterna upplever samtidigt detta instrument som ett hinder då det inte passar alla typer av våld och kvinnor. Trots att vår lag tydligt beskriver hur arbetet ska se ut, upplever respondenterna att det inte alltid når upp till denna lag. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring hur alla socialarbetare agerar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige. / The aim of this qualitative study is to examine the work performed by social workers and their experience of conducting abused women. In this study, this is examined on the basis of finding out how the work is performed by the social workers and how the social workers both emotionally experience and use emotions in the line of work. Moreover, this was answered by studying the social workers' own stories about their work through semi-structured interviews. The social workers participating in the interview were employed by various establishments who work with women exposed to violence in southern Sweden. Furthermore, the empirical material was analyzed together with previous research and theory, where the theoretical starting points were Street–Level Bureaucracy and sociology of emotions. The study displays that our respondents have good knowledge concerning their work with abused women, also they find their jobs meaningful despite the fact that it is emotionally challenging. To manage the strains the respondents are required to keep a professional mask to facilitate the handling of emotions that arise in the accouterment with the abused women. Henceforth, they use the assessment tool FREDA in different ways, to facilitate their work. However, at the same time, half of the respondents’ experience that the instrument may be an obstacle as it does not suit all types of violence and women. Although the Swedish law has clear descriptions’ on how the work should be performed, the respondents feel that it is not always possible to acquire it. Finally, no general conclusions can be drawn about how all social workers act in their work with abused women.

Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den mest dominerade formen av våld mot kvinnor globalt. Våld i nära relationer är ett mönster av handlingar som sker vid upprepade tillfällen och kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller frihetsinskränkningar samt ekonomisk utsatthet. Våldet kan te sig som subtila, verbala kränkningar eller grova brott som misshandel. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors attityder och erfarenheter vid mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga studier varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Förmåga att hantera mötet, Hinder i att hantera mötet och Att ställa frågan till alla kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att sjuksköterskor menar att de har kunskaper för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer men att det saknas strategier för konkret handling i en vårdsituation. Sjuksköterskors attityder och uppfattningar om våld i nära relationer är av betydelse i mötet med våldsutsatta kvinnor. Diskussion: Diskussionen är indelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens genomförande, svagheter samt styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet relaterat till litteraturöversiktens syfte, Jean Watsons teori om mänsklig omsorg, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

Being a social worker in a child and family-oriented unit means that through their position within an organization, a certain scope of action has been allocated. The scope of action creates a choice, but also entails a requirement to take responsibility and to take a stand. The purpose of the study is to investigate how social workers discuss their room for action in assessments regarding interaction between placed children and their guardians where the child is subjected to domestic violence, based on prevailing laws, guidelines, professional knowledge, client needs and research. We hope to achieve a in-depth understanding how these factors affect the scope for action of social workers in these cases. Through interviews with social workers working within the child and family unit as well as family home care, we intended to gain insight into their experiences and reasoning about the scope for action and how this is impacting on their assessments and decisions.The results of our study shows that the social workers do have a considerable scope of action in these kinds of cases, although some individuals choose to look at it as something more static, while others see it as something more dynamic. It appears that the general reunification principle (word for word translation) is very dominant in the daily life of social workers and affects their decisions. This despite the fact that the group we were investigating are divergent compared to the general group of placed children, which therefore should be exempt in certain cases, given the research that is available. Despite the complexity of the cases, there are no direct tendencies among social workers to fall into excessive bureaucracy in their behavior to manage their professional role. Based on the interviewer'sexperiences and reasoning, the best interest of the child, entails extremely complex assessments. From the reasonings of the interviewees’ we can see a clear parental perspective, that can partly depend on all the perspectives that a social worker has to take in consideration in their decisions, and partly on the strong parental right that is taught in Sweden. The result also shows that it is difficult for research to assimilate the assessments, which mainly depends on organizational reasons.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barn som har upplevt våld i nära relation. Frågeställningarna bestod av att belysa konsekvenser för barn som har upplevt våld samt undersöka vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda. Studiens data samlades in genom att genomföra två fokusgruppsintervjuer med fyra socialsekreterare i vardera, urval till arbetet begränsades till ett visst län i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna för studien var kristeorin och anknytningsteorin, som även användes under fokusgruppsintervjuerna och analysen i studien. Resultstet visade att barn kan drabbas av flera fysiska och psykiska konsekvenser efter att ha upplevt våld i nära relation, både långvariga och kortvariga. Socialtjänsten kan även erbjuda olika insatser och dessa anpassas efter barnens och familjens behov och förmåga att ta till sig ny kunskap. Materialet analyserades med hjälp av teorierna och det framkom att dessa inte var något socialsekreterarna utgick ifrån när de arbetade med barn som har upplevt våld.

The purpose of the thesis was to examine the social services’ routines for handling financial assistance from a gender perspective, to gain an increased understanding on how social workers' working methods related to financial assistance are designed in relation to women's exposure to men's violence in close relationships and gender equality goals. This study has been conducted because there is relatively little research specifically focused on financial issues and the economic dimension of abuse in close relationships and gender equality. This study used seven qualitative semi-structured interviews with a total of eight interviewees from six different municipalities. The main themes for the interviews were how the social services that work with financial assistance apply a gender equality perspective to their work and how they link their work with intimate partner abuse to a gender equality and gender perspective. Analysis of data was based on gender theory from gender researcher Yvonne Hirdman. In summary, the study showed that the different municipalities had different ideas about gender equality and therefore met the requirements of the Social Services Act and gender equality goals to varying degrees. Some municipalities reproduced gender norms and had contributing factors to violence in close relationships, while some municipalities challenged notions of gender and counteracting violence in close relationships from a gender perspective. Despite these varying results, our study showed that professionals have an interest and demand for improving gender equality work, which provides good conditions for developing the work.

No description available.

Bakgrund Våld i nära relationer utgör ett stort globalt problem för individer men även samhället i stort. Kvinnor drabbas av våld i nära relationer i mycket större utsträckning än vad män gör. De som är utsatta för våld i nära relationer kan drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och våldet har även en negativ påverkan på andra faktorer i det vardagliga livet. Begreppet våld som används i den här studien inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur kvinnors hälsa påverkas av våld i nära relationer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på sammanlagt 21 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl och i databaserna gjordes sökningar med hjälp av relevanta Mesh-termer samt Subject Headings. De inkluderade artiklarna är primära källor som var högst tio år gamla och som kvalitetsgranskats till hög och medelkvalitet. Med hjälp av de inkluderade artiklarna sammanställdes det två huvudkategorier till resultatet: fysisk hälsa och psykisk hälsa. Resultat Litteraturöversiktens resultat presenterades i form av två huvudkategorier. Den första huvudkategorien var fysisk hälsa med underkategorierna fysiska besvär, långvariga hälsokonsekvenser och missbruk. Den andra huvudkategorien var psykisk hälsa med underkategorierna ångest, depression och PTSD, självskadebeteende, suicid och suicidförsök, samt slutligen psykosocialt välmående. Våld i nära relationer bidrog till att kvinnor drabbades av fysisk och psykisk ohälsa samt att livskvaliteten försämrades. Kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer hade sämre hälsa än kvinnor som aldrig upplevt våld i nära relationer. Våld i nära relationer kunde leda till långvariga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Att uppleva en kombination av olika typer av våld samtidigt ledde till en större negativ hälsopåverkan jämfört med att endast uppleva en typ av våld. Slutsats Våld i nära relationer påverkade kvinnors hälsa negativt och våldsutsatta kvinnor hade generellt sämre hälsa än icke-våldsutsatta kvinnor. Alla typer av våld bidrog till en försämring av kvinnors hälsa. Resultatet tyder på att våldsutsatta kvinnor i stor utsträckning drabbas av både fysiska och psykiska besvär till följd av våldet och att även deras livskvalitet försämras. Den negativa hälsopåverkan som våldet för med sig i form av både fysiska och psykiska hälsobesvär kan bestå lång tid efter att en relation har upphört, alternativt plåga kvinnan resten av livet. / Background  Intimate partner violence is a major global problem for individuals but also for society at large. Women are affected by violence in close relationships to a much greater extent than men. Those who are exposed to intimate partner violence can suffer from both physical and mental illness and the violence also has a negative impact on other factors in everyday life. The term violence used in this study includes physical, psychological and sexual violence. Aim  The aim of the study was to describe how women's health is affected by intimate partner violence. Method A non- systematic literature review was performed based on a total of 21 scientific articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. Searches were made on the databases using relevant Mesh terms and Subject Headings. The included articles are primary sources that were a maximum of ten years old, and they had been quality reviewed to high and medium quality. Using the included articles two categories were compiled for the results: physical health and psychological health. Results  The results of the literature review were presented in the form of two main categories. The first main category was physical health with the subcategories physical ailments, long-term health consequences and addiction. The second main category was mental health with the subcategories anxiety, depression and PTSD, self harm, suicide and suicide attempts and lastly psychosocial well-being. Intimate partner violence contributed to women suffering from physical and mental illness and the quality of life deteriorating. Women who were exposed to intimate partner violence had poorer health than women who never experienced violence in close relationships. Intimate partner violence could lead to long-term physical and mental health consequences. Experiencing a combination of different types of violence at the same time led to a greater negative health impact compared to only experiencing one type of violence. Conclusions  Intimate partner violence had a negative effect on women’s health, and abused women generally had poorer health than non-abused women. All types of violence contributed to the deterioration of women’s health. The results indicate that women who were exposed to violence to a large extent suffer from both physical and mental health problems as a result of the violence and that their quality of life also deteriorates. The negative health impact that violence leads to in the form of both physical and mental ailments can persist long after a relationship has ended, or alternatively torment the woman for the rest of her life.