Bakgrund: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett fenomen som ökar i samhället. Trots den ökade frekvensen av hot och våld är dess inverkan på vårdandet ofta något som förbises. Den rådande forskningen gällande hur hot och våld påverkar vårdandet är bristfällig. Därför behövs det mer forskning kring detta ämne. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baseras på åtta intervjuer från tre olika ambulansstationer samtliga belägna i södra Sverige. Resultat: I resultatet framgick det att vid uppkomna hot eller våld situationer påverkades vårdandet negativt. Tre kategorier identifierades och dessa var: Konsekvenser för vårdandet, den hotfulla ambulanstransporten och den egna säkerheten. Slutsats: Vårdandet påverkas på en rad olika sätt när hot och våld förekommer. Mer utbildning behövs gällande detta hög aktuella ämne och aktuell forskning behövs uppdateras för att belysa detta problemområde ytterligare.

Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier. Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter. Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet. / Background: Violence in close relationships is about all types of violence between relatives and it occurs in all forms of relationships. Every Fourth woman in Sweden is subjected to violence in a close relationship. In 2017, 10 100 cases of violence against women were reported in Close relationships, there are more than 27 cases per day, but about 80 % of cases is never reported to the police. Women who have been subjected to violence in close relationships often suffer from ill-health and there is a correlation between violence and ill-health, which is why it is so important to be able to discover these and offer them help. Purpose: The aim was to describe how women subjected to violence in close relationships wish to be met by health professionals Methods: In this qualitative literature, articles were analyzed after Fribergs (2017) method of analysis. Results from each item were aggregated and divided into subcategories and categories. Result: Categories that emerged were approach, pay attention to violence and support and help. The most comprehensive finding shows that battered women want health professionals to ask them about violence. Conclusion: There is a value in that it appears that all patients are asked for no one to feel convicted or designated. Better knowledge of the subject of all health professionals also contributes to an improvement for the victims of violence who could then be met with a deeper understanding. It is important that the healthcare professional sees the problem even though it is a difficult and sensitive subject. The studies showed that the response is incredibly important for those who are subjected to violence to dare to talk about violence.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett fenomen som ökar årligen. Förekomsten av hot och våld är störst vid triagen. Då sjuksköterskor tar emot patienter vid triagering så är det den yrkesgrupp på akutmottagningar som löper störst risk att utsättas för hot och våld.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hot och våld från patienter på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserats på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning enligt SBU:s kvalitetgranskningsmallar. Resultat: Sex teman identifierades; mentala konsekvenser, fysiska konsekvenser, konsekvenser för arbetet, otillräckligt stöd, våld tolereras och rapportering undviks.Slutsats: Hot och våld kan ge fysiska och psykiska konsekvenser för sjuksköterskan. Det kan leda till att omvårdnadsarbetet och patientens vårdkvalité påverkas negativt. Otillräckligt stöd från sjukhusledningen leder till att sjuksköterskor undviker att rapportera incidenter och att våld tolereras.

Bakgrund: Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor arbetar patientnära och riskerar därför att bli utsatta för hot eller våld i högre grad än andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, då framför allt på akutmottagningar. Att uppleva våldsamma situationer inom det dagliga arbetet kan få konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans egna hälsa. KASAM har använts som teoretisk referensram.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor resonerar om orsaker till hot och våld i det dagliga arbetet på en akutmottagning och vilka konsekvenser det kan innebära.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. I resultatet användes tio vetenskapliga artiklar, sökningen gjordes i CINAHL och i PubMed. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskor upplever en otrygg arbetsmiljö på akutmottagningar, där hot och våld motvilligt blivit en del av arbetet. Det uppstår osäkerhet bland sjuksköterskor hur de ska bemöta patienter och agera i våldsamma situationer. Sjuksköterskor försöker arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt trots utmanande situationer.  Slutsats: Det är viktigt att tydliggöra förekomsten av hot och våld på akutmottagningar genom rapportering för att synliggöra varför hot och våld har blivit en del av arbetet. Svåra situationer uppstår som väcker starka känslor och behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för sjuksköterskan.

I denna studie har hot och våld mot lärare undersökts kvantitativt. Empirin består av enkätsvar från 287 lärare som arbetar i förskoleklass samt grund-och gymnasieskolan. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av hot och våld som riktas mot lärare samt att diskutera lärares ställning som auktoriteter.De frågeställningar som ställdes i studien var: ”Hur ser prevalensen av hot ochvåld som riktas mot lärare ut?”, ”Vilka faktorer samverkar med utsatthet för hot och våld?” samt ”Hur upplever lärare att incidenter av hot och våld förebyggs och hanteras?”. Det teoretiska ramverket utgjordes av tidigare forskning som undersökt på vilka grunder elever legitimerar lärares auktoritet, prevalensen av hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt bristande stöd vid utsatthet för hot och våld samt Max Webers teorier om social ordning, auktoritet och legitimitet och James Côtés teori om hur individualiseringen av samhället skapat en ny slags vuxenhet.Studiens resultat visar att en majoritet, 69,7 procent, av de undersökta lärarna varit utsatta förnågon form av hot eller våld och att den vanligaste förövaren var en elev. Resultatet visar också att faktorer som samverkar med utsatthet för hot eller våld är kön, ålder, upplevd relation till elever, huruvida lärarna fått utbildning för att förhindra och hantera hot och våld med flera. Slutligen visar resultatet attincidenter av hot och våld i en betydande andel av fallen inte hanteras som de regelbrott de är. Den höga prevalensen av hot och våld mot lärare i kombination med otydlighet gällande hur hot och våld mot lärare hanteras innebär att lärares ställning som legitima auktoriteter kan ifrågasättas.

No description available.

<p>I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.</p>

<p>I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.</p>

<p>Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet. Under brottet skilde sig könen endast åt gällande brottsplats. Tänkbart är att de skillnader som förekommer hänger samman med förövarens relation till offret.</p>

<p>Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.</p>