Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ”personligt men inte privat” skapas ett ”vi och dem” perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ”det fria”? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats. Studien visade att kriminalvårdare påverkades i sitt privatliv på grund av de hot, våld och/eller trakasserier som de upplevt genom sin yrkesroll, antingen genom sina egna erfarenheter eller indirekta erfarenheter genom sina kollegor.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.

Denna C-uppsats i Sociologi är en litteraturstudie om brott i offentlig miljö. Syftet med uppsatsen är att söka ta reda på orsaksfaktorer till brott i den offentliga miljön samt att söka ta reda på åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar;                 - Vad säger den tidigare forskningen om orsakerna till brott i den offentliga miljön? Vilka är de främsta orsakerna till brott i den offentliga miljön, enligt den tidigare forskningen?                                                                                      - Vad säger den tidigare forskningen om åtgärder som bör vidtagas för att förebygga brott i den offentliga miljön? Vilka åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön anges i den tidigare forskningen?                      Eftersom det är en litteraturstudie har, för studien relevant, material samlats in, granskats, analyserats, sammanfattats och diskuterats utifrån frågeställningarna i anslutning till teorierna. Orsaker till brott i offentlig miljö som ofta anges i tidigare studier är alkoholens roll medan åtgärder som ofta rekommenderas är utbildning för att öka kunskapen om alkoholens och missbrukets konsekvenser och följder.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa. Denna uppsats syftar till att studera vad som händer när vissa av de variabler som använts i tidigare forskning, vad gäller alkohol och våld, relateras till andra som är löst teoretiskt styrkta utifrån maskulinitetsteorier. Vilka variabler utmärker sig, finns det samband som man inte sett inom tidigare forskning och vilka ytterligare variabler skulle behöva tillföras i framtida forskning? Materialet består av telefonintervjuer utförda 2002 där 5469 slumpmässigt utvalda vuxna svenskar ringts upp av SCB på uppdrag av SoRAD. Som metod används en logistisk regressionsanalys för att se vilka variabler som påverkar sannolikheten att slagsmål inträffar. Fyra områden utmärker sig i resultatet; hög intensivkonsumtion, respektive låg ålder, civilstatus och klass, ökar risken för att slagsmål ska inträffa. Det kan konstateras att det i den här analysen inte framkommer samband mellan olika variabler som inte finns belagda i tidigare forskning eller som kontrasterar mot tidigare forskning. Dock kan konstateras att vissa av de samband som beläggs i tidigare forskning inte kan beläggas i detta material. Det beror sannolikt på brister i validitet. En slutsatts av studien är att det finns anledning att fortsätta utforska området alkohol, våld och maskulinitet. Utöver de variabler som används i denna uppsats bör, av teoretiska skäl, männens relationen till föräldrar och till andra män undersökas. För en bättre kontextualisering av maskulinitet bör ekonomiska förutsättningar inkluderas i förhållande till klass. Det finns i materialet en grupp unga, ogifta män, som har de högsta riskerna för inblandning i våld vid alkoholkonsumtion. Intensivkonsumtion är en del av torr alkoholkultur. Det tycks finnas kopplingar mellan indikatorn på torr alkoholkultur och de variabler som kan kopplas till maskulinitet och sambandet mellan alkohol och våld.

Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ”gatuvåldet”. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet. Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten. För att undersöka detta användes följande frågeställning: Hur definierar poliser våld och hot? Hur upplever poliser våld och hot som riktas mot dem i sin yrkesroll? Upplever poliser att de ska tåla en viss typ av våld och hot och var går i så fall denna gräns? För att analysera resultaten i denna studie användes Malin Åkerströms begrepp ”Boundary-work” som en teoretisk utgångspunkt för att se om samma fenomen fanns inom polisen, som inom vården och restaurangbranschen. I studien presenteras även livsstilsteorin och appliceras på poliser som yrkesgrupp, för att illustrera hur poliser ständigt riskerar för att utsattas för brott och att detta eventuellt kan ha en påverkan på deras upplevelser och toleransnivå. Resultatet av studien visar att polisernas definition av våld och hot, påminner om brottsbalkens rubricering av misshandel och olaga hot. Dock visar studien att vad som ses som våld beror på faktorer som situationen, aktören och när det gäller hot, även om handlingen kan verkställas. Detta tyder på att polisen normaliserar handlingar utifrån aktörens offeridentitet, orsak till handlingen eller polisernas yrkesidentitet. Poliserna är dock splittrade avseende vad de förväntas tolerera, men de flesta anser att poliserna ska tåla våld i form av våldsamt motstånd, men inte det våld som riktas mot dem som enskilda individer. Dock ska de inte tvingas acceptera någon form av hot eller psykiskt våld.

50 procent av alla polisanmälda våldsbrott alkoholpåverkan. Orsaker till detta samband kan vara att när ungdomar är påverkade av alkohol förändras deras förstående och missförstånd uppkommer ofta. Detta kan leda till våldsituationer. Forskning visar på att ungefär hälften av alla våldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 år och att flertalet av brotten är under alkoholpåverkan. I vår studie undersöks samband mellan alkoholpåverkan och våld eller våldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 år. Det undersöks om det finns något samband eller om det finns andra orsaker till att våld förekommer i samhället. Undersökningen genomförs genom en meta-analys, vilket, där databaserna Academic Search Elite samt Eric (via CSA) genomsöks. 15 artiklar valdes slutligen ut och det är dessa som resultatet i studien grundar sig på. Resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan alkoholpåverkan och våld. Forskarna är oense om hur starkt detta samband är. Flera av forskarna visar att det är ett starkt samband mellan alkoholpåverkan och våld och visar att ju mer ungdomarna dricker, ju mer våldsamma blir de. I motsats till det finns det forskning som inte finner något speciellt samband mellan alkohol och våld. Det är fler orsaker till våld än just alkohol och till exempel rökning och svag kontakt med föräldrar har lika stor anknytning till våld som alkohol.

The purpose of this study was to examine how social services in Örebro working with young people vulnerable to honor- related violence and oppression. Further the purpose was to investigate recognition of guidelines that could act as support in the work with honor- related violence and oppression, and also however the work with these honor-related cases could have an emotional impact on the social worker. To answer these questions a qualitative study using interviews was performed with four social workers in Örebro. The results have been analyzed and interpreted in relation to previous research conducted in the field of honor research. Further three theoretical perspectives have been used in the interpretation of the results; implementation theory, sociology of emotion and coping. The results report an absence of local guidelines and a high employee turnover in the social services. Honor-related matters are emotionally demanding for the social worker who handles this by different coping strategies. The conclusion is that the social workers needs a local action plan to support their decisions and that the reason for the high employee turnover needs to be investigated and reduced for the knowledge to develop. Keywords: Honor, Culture, Social worker, honor-related violence and oppression. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur socialtjänsten i Örebro arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) samt om socialsekreterarna i Örebro har några riktlinjer som stöd. Studien belyser även den emotionella inverkan hedersrelaterade ärenden har på socialsekreteraren. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts. Resultatet är baserat på fyra intervjuer med socialsekreterare i Örebro. Resultatet har analyserats mot regeringens handlingsplan om HVF samt en kartläggning från Örebro. Resultatet har också analyserats i relation till tidigare forskning om hederskontexten. Teoretiska utgångspunkter för studiens analys är implementeringsteori, emotionssociologi och coping. Resultatet visar en avsaknad av kommunala riktlinjer och att det är hög personalomsättning. Hedersrelaterade ärenden är emotionellt krävande för socialsekreteraren, detta hanteras genom copingstrategier. Studiens slutsatser är att det behövs en kommunal handlingsplan och att orsaken till den höga personalomsättningen behöver utredas och minska för att kunskapen om HVF ska utvecklas. Nyckelbegrepp: Heder, Kultur, Socialsekreterare, Hedersrelaterat våld och förtryck.

No description available.

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration. To some extent they also focused on structural elements, such as gender roles.

No description available.