Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv. Det visade sig även finnas ett stort utbildningsbehov att förbättra vården för våldsutsatta kvinnor och få sjuksköterskor att känna sig tryggare i rollen som vårdare för dessa kvinnor. Slutsats: Det visade sig finnas ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska bemöta och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det fanns även ett behov av att bearbeta de känslor sjuksköterskan upplevde i mötet med kvinnorna.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet på individerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas inte våldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till större utsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupande litteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer, med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder. Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen av artiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt i samkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationer förekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuella relationer. Trots detta är forskningen fragmenterar och innehåller kundskapsluckor.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen. Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll. Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund. Begreppet hegemonisk maskulinitet, enkelt beskrivet som den genuspraktik som för tillfället säkerställer maskulin dominans gentemot kvinnor, och teorier kring det har stor närvaro. Vidare diskuteras även homosocialitet, icke-romantiska förhållanden mellan män. Resultat & slutsats: Jag fann att de män som var var villiga att bruka våld mot andra män var de som fick störst utrymme och också var de som blev utsedda till ledare för sina kompisgäng. Dessa män var också fysiskt starka och mål för åtrå. De män som inte hade muskler eller var villiga att slåss var heller inte socialt framgångsrika. I förhållandet mellan män var upprättande av hierarki av högsta vikt. Detta skedde oftast genom våld. Många män visade dessutom upp homofobiska tendenser, men dessa män var oftast perifera karaktärer med lite utrymme. De socialt framgångsrika männen motsatte sig i hög grad homofobi. Förslag till fortsatt forskning: Den manliga vänskapen hade lite utrymme i mitt material, varför det är relevant mål för ytterligare forskning. Hur män förhåller sig till varandra på andra sätt än våld bör skrivas om då populärkulturellt material är av stor vikt vid exempelvis identitetsskapande.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.  De stora luckorna mellan dessa två instanser såsom att socialtjänst och skyddat boende inte skulle ha ett gott samarbete som bakgrunden påvisar har inte upptäckts i denna studie.  Slutsatserna för denna studie blev att förebyggande arbete är av stor vikt samtidigt som en större kunskap krävs inom området. Ytterligare en slutsats i denna studie är att samverkan mellan instanserna är på väg att utvecklas.

Sammanfattning Bakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nära relation är ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor världen över har någon gång blivit utsatt för övergrepp i nära relation, men det finns många kvinnor som aldrig ger sig till känna. Det finns vidare ingen lag som säger att sjuksköterskan måste anmäla övergreppet, däremot ska en anmälan ske om det finns minderåriga barn i hushållet. Personal inom hälso- och sjukvård kan tycka det är svårt att behålla sitt professionella förhållningssätt när det kommer till övergrepp i nära relation. Därför behövs mer kunskap för både sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nära relation handlar om och hur det kan upplevas utifrån ur bägges perspektiv. Syfte: Att belysa vården av kvinnor utsatta för övergrepp i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på tio vetenskapliga artiklar, analysen utav texten gjordes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Kvinnors rädslor vid övergrepp i nära relation, Kvinnans upplevelser av vård i samband med övergrepp, Sjuksköterskans kunskap om övergrepp, Överväldigande känslor hos sjuksköterskan, Sjuksköterskans handskande med situationen. Slutsatser: Att som sjuksköterska ha ett professionellt bemötande gentemot kvinnor utsatta för övergrepp, är av största vikt för att kvinnan ska våga berätta om de övergrepp hon blivit utsatt för. För att sjuksköterskan ska kunna vårda denna patientgrupp på allra bästa sätt krävs riktlinjer, utbildning och bättre teamarbete och samarbete i och runt ämnet. Även om sjuksköterskan inte alltid tror det så vill kvinnor bli tillfrågade om övergrepp för att på så sätt göra ett eget val om att berätta eller inte.

Bakgrund En akutmottagning är centrum för oförutsägbara händelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara påverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. Smärta, nervositet, hjälplöshet och förvirring är vanligt, vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön på en akutmottagning kan få negativ inverkan på omvårdanden av patienten samt på sjuksköterskans hälsa. Våld inom hälso- och sjukvården är ett vanligt problem, trots detta är forskningen inom området begränsad. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för våld på akutmottagningen. Ett annat syfte var att studera åtgärder som kan bidra till att skapa en trygg miljö för sjuksköterskan på en akutmottagning.MetodForskningsmetoden var en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet. Artikelanalysen genomfördes, artiklarna granskades av båda författarna och samanställdes i en matris vilket sedan lades till grund för resultat. Resultat Resultatet påvisade att arbetsrelaterat våld är ett stort problem inom hälso- och sjukvård där sjuksköterskeprofessionen främst är utsatt. En sjuksköterska som arbetar på en akutmottagning löper högre risk att utsättas för våld på sin arbetsplats jämfört med någon annan plats utanför arbetsmiljön. Konsekvenserna efter en våldssituation kan leda till att sjuksköterskan upplever posttraumatiskt stressyndrom. Preventiv utbildning minskar risken för våld på arbetsplatsen. Genom utbildning och därigenom medvetenhet, förståelse samt en korrekt kommunikation hos sjuksköterskan kan risken för våld minskas och arbetsklimatet bli säkrare. Slutsats Litteraturöversikten tyder på att sjuksköterskor riskerar hög utsatthet för våld på akutmottagningen. Med adekvat utbildning, medvetenhet, förståelse samt en korrekt kommunikation hos sjuksköterskan kan risken för våld minskas.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät. Studiens respondenter utgjordes av studenter vid Mittuniversitetet och bestod av 71 män och 75 kvinnor samt en kontrollgrupp bestående av 35 kvinnor vilka studerade vid kriminologprogrammet. Resultat: Studenterna tillskrev generellt låga värden av orsak, ansvar och skuld till den våldsutsatta kvinnan. Män skattade högre skuld än kvinnor i fyra av sex scenarion. Vidare visade det sig att kvinnorna som studerade vid kriminologprogrammet skattade mindre skuld till offret än vad övriga kvinnor gjorde för tre av studiens scenarion. Slutsats: Att män skuldbelägger i större utsträckning än vad kvinnor gör, samt att kunskap har en minskande effekt på skuldbeläggning diskuteras utifrån möjligheterna att med utbildning kunna förhålla sig till offrets delaktighet utan att skuldbelägga. / <p>2014-06-03</p>

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori. Resultatet visar att flickors får fler inåtvända beteendeproblem medan pojkar utvecklar fler utåtagerande beteendeproblem vilket i stort kan kopplas till anknytningsteorier. De aktuella handlingsstrategier som används varierar mellan åldrarna då yngre barn är mer benägna att gömma sig för att slippa undan våldet medan äldre barn fysiskt försöker stoppa våldet. Studiens slutsatser är att barn som bevittnar våld utvecklar ett flertal psykiska, fysiska och sociala problem på grund våldet. Många barn känner sig svikna av samhället då barnen inte får hjälp i tid. Av denna anledning borde yrkespersoner som arbetar med barn ha vetskap om de symptom som dessa barn kan utveckla för att barnen snabbare ska få hjälp.

Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning. Studien baseras på 13 polisutredningar gällande kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Detta är en kvalitativ studie där en kvalitativ innehållsanalys använts. Studien visar att kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och deltar i polisutredning är väldigt utsatta. Detta beror delvis på aspekter av det hedersrelaterade våldet, men också på specifika problem med polisutredningsarbetet som uppstår då brotten är av hedersrelaterad karaktär. Några av slutsatserna är att socialtjänsten och andra hjälpande instanser kan vara ett betydande stöd. Det är därför viktigt att de erbjuder trygghet och bra  tillvägagångssätt vid bemötande och i arbete med de utsatta kvinnorna och planlägger åtgärder därefter. Det är även viktigt att socialtjänst och andra hjälpande instanser beaktar kvinnornas egna behov och viljor om att delta i polisutredning.

Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningar Enligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral. Detta gäller förutsatt att våldet uppfyller vissa kriterier. Kortfattat innebär det att aldrig starta bråket, aldrig slåss mot någon som är mindre och aldrig använda mer våld än situationen kräver. Arketypen för det manliga och moraliska våldet är Hjälten som använder våld för att bekämpa Skurken. Genom att beskriva den egna våldsanvändningen i linje med dessa moralregler kan våldsverkaren bevara en positiv självbild. De 16 gärningsmän i åldrarna 16-31 som utgjorde materialet var alla influerade av denna Hjälte/Skurk-diskurs när de sökte förklara sin våldsanvändning. Det var alltid offret för våldet som initierade bråket, antingen genom att utgöra ett reellt eller upplevt hot mot en kompis eller den egna personen eller genom att fysiskt, rituellt eller symboliskt provocera honom. När våldet inte kunde beskrivas på sådant sätt att det uppfyllde ovan nämnda kriterier förnekades det eller urskuldades genom att hävda att man inte hade kontroll över sina handlingar. Orsaker som angavs till förlust av kontroll var berusning eller känslostämningar som panik eller vrede. Sådana urskuldanden bygger på antagandet att män har en naturlig, inneboende, aggressivitet som i kritiska lägen kan komma fram. Sammantaget visar analysen på att män har god tillgång på diskursiva resurser för att både rättfärdiga och urskulda sitt våldsanvändande.