Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar. Sex av våra intervjupersoner har använt våld i samband med fotboll, medan övriga tre inte har det. Intervjufrågorna baserades på det diskurspsykologiska perspektivet och behandlade således hur supportrarna talar om sitt supporterskap och inte om deras bakgrund. När vi transkriberade vårt material fann vi några återkommande teman hos alla respondenter, vilka vi valt att använda som utgångspunkt när vi formade vår analys. De teman vi fann var: Supporteridentitet, socialisation, gemenskap, roller och våld. I analysen valde vi att kombinera det diskurspsykologiska perspektivet med våra symboliska interaktionistiska teorier. Vi kunde se att supporteridentiteten förmedlas och konstrueras via talet, samt att den går i arv. En viktig del i supporterskapet är att känna samhörighet till andra personer och det är en viktig del till att individerna väljer att vara en del av supporterkulturen. Varje individ väljer att spela en viss roll beroende på vilken gruppering inom supporterkulturen de vill tillhöra, där en sådan gruppering kan vara en firma. Våldet från firmor eller andra supportrar som väljer att slåss kan ses som ett nödvändigt ont och därför legitimeras det både av supportrar som slåss och supportrar som inte slåss.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet? Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott. “Vardagliga” brott ges litet utrymme i pressen i relation till brottstatistiken. Forskare menar att när det väl rapporteras om våld i parrelationer så skildras det på ett stereotypiskt och rutinartat manér. Vi angrep artiklarna med teorier om nyhetsurval och genus och resultatet visar en överensstämmelse med tidigare forskning om brottsjournalistik. Den kvantitativa undersökningen visade att den typiska artikeln var i notisformat formulerad på 150 ord eller mindre. 85 procent av förövarna var män, 9 procent var kvinnor och i 6 procent handlade artikeln om fall där båda parterna slagit varandra. Våldsdetaljer förekom i nästan alla artiklar men citat förekom i mindre än 10 procent av artiklarna. I ca två av fem artiklar anges en orsak till misshandeln som ligger utanför gärningsmannens direkta handling, exempelvis svartsjuka eller alkohol. Den kvalitativa undersökningen visade en stereotypisk bild av kvinnan och kvinnans upplevelser av händelsen fokuserades i artiklarna oberoende om kvinnan hade blivit slagen eller om hon slog.

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori. Resultatet visade att klienterna ansåg gruppen var det mest betydelsefulla i IDAP. Vidare drogs slutsatsen att anstaltsmiljön hade en negativ påverkan på klienternas deltagande i programmet och att det fanns en god överensstämmelse mellan klienterna och programledarnas uppfattning om hur klienterna upplevde det att delta i IDAP.

<p>Background: An indisputable right for nurses is to have a safe and secure work environment so they can deliver a high quality care. To bring a clear definition of what threat and violence are, is an important part in the work to prevent threat and violence. One part of the problem is that the experience and understanding of threat and violence can be different from one person to another. Aim: The aim of this quality study was to emphasize Nurses experience of threat and violence at workplace. Method: The method used in this study was qualitative interviews in the sense to bring out the nurses experience. Four nurses at four different emergency divisions were interviewed. Results; Two leading categories emerged with 12 subcategories. The leading categories are: nurse’s experience of threat and violence and nurse’s management of threat and violence. Conclusion; This study shows that nurses experience threat and violenc at their workplace and that the increased amount of violence in the society reflects on what happens at the hospitals.</p> / <p>Bakgrund: För att kunna bedriva kvalitetsmässig vård behövs en trygg och säker arbetsmiljö, vilket är en odiskutabel rätt för sjuksköterskor. Delar i det förebyggande arbetet är att ta fram en klar definition över vad hot och våld är. En del i problematiken är att upplevelsen av vad hot och våld är varierar från person till person. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld och hot på arbetsplats. Metod: Till studie valdes en kvalitativ metod med intervjuer. Fyra sjuksköterskor intervjuades på fyra olika akutvårdsavdelningar. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier som belystes med 12 underkategorier. Huvudkategorierna är sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld samt sjuksköterskornas beredskap för och sätt att hantera hot och våld. Sammanfattning: studien visar på att sjuksköterskorna upplevde hot och våld i vården och att det som händer inne på sjukhusen tycks avspegla det som händer i samhället.</p>

Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är idag ett globalt hälsoproblem. Dessa kvinnor söker vård, men inte nödvändigtvis för den orsaken, vilket gör att sjuksköterskan bör vara välutbildad i ämnet. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta anses vara viktigt för att kunna utveckla en god omvårdnad. Författarna har gjort en litteraturöversikt som har sammanställt sju kvalitativa studier och två kvantitativa studier som genomförts i olika länder. Resultatet presenteras i fyra olika teman; Sjuksköterskans känslor som uppstår i mötet, Hur känslorna påverka sjuksköterskan, Sjuksköterskans attityder och förförståelse och Sjuksköterskans förutsättningar i mötet. I mötet med den drabbade kvinnan upplever sjuksköterskan en rad olika känslor, både positiva och negativa. Utmärkande är att sjuksköterskan känner en stor sympati för kvinnan. De upplever det svårt att hantera de olika känslorna. Sjuksköterskans attityd och förförståelse påverkar identifieringen och mötet med kvinnan. Kunskapsbrist och arbetsmiljön ses som ett problem av de flesta sjuksköterskor. Känslorna sjuksköterskan upplever gör det svårt att separera jobb från privatliv samt att utföra sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskan är inte medveten om de riktlinjer som finns tillgängliga. Det behövs mer utbildning och synliggörande av riktlinjer. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt skulle fungera som ett stöd i sjuksköterskans arbete.

Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga. Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Hot och våld inom hälso- och sjukvård är ett växande globalt problem, där sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning förefaller löpa högst risk att drabbas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv - där en förändring i en del påverkar helheten - kan hot och våld mot sjuksköterskor leda till fortsatta konsekvenser även för kollegor och patienter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna; Ett förändrat samhälle, Sjuksköterskan som individ påverkas, Vårdkvaliteten påverkas och Formell hantering av hot och våld, med det övergripande temat En verklighet i obalans. Många sjuksköterskor blev emotionellt påverkade av att ha utsatts för hot och våld, samtidigt framkom bristen på stöd från chefer och ledning. Hot och våld var så vanligt förekommande att det ansågs vara en naturlig del av arbetet. Dessutom sågs en generell påverkan på den vård som gavs. Slutsats: Resultatet åskådliggjorde en påverkan på vårdkvaliteten, på sjuksköterskan som individ, ofrivillig acceptans av hot och våld samt bristfälligt stöd från chefer och ledning. Genom tillämpning i kliniskt sammanhang kan förståelse skapas kring hur hot och våld erfars av sjuksköterskor.

Bakgrund: Sjuksköterskor drabbas av hot och våld inom psykiatrisk vård. Om arbetsmiljön inte är god kan det leda till att sjuksköterskor upplever ohälsa och lidande, vilket i sin tur kan komma att påverka den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Genom att få kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på sina arbetsplatser kan förståelsen öka för vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld från patienter på slutna allmänpsykiatriska avdelningar. Metod: Pilotstudien har genomförts med induktiv ansats. Individuella intervjuer med 5 verksamma sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården i södra Sverige och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades samt åtta underkategorier. I huvudkategorin påfrestande arbetsmiljö framkom underkategorierna stressad arbetssituation, rädsla vid arbete och otrygg arbetsmiljö. I huvudkategorin strategier för att hantera hot och våld framkom underkategorierna förståelse, arbetslivserfarenhet och kollegialt stöd. I huvudkategorin behov av uppföljning framkom underkategorierna bristande personaldebriefing och uppföljning som arbetsgivaransvar. Ett övergripande fynd i studien var att det på grund av rådande brist på en avdelning enbart för beroendevård samt ökade hot- och våldsincidenter från patienter uppstått ett missnöje hos sjuksköterskorna då de inte kunnat tillgodose patienternas behov av en personcentrerad vård. Diskussion: Sjuksköterskor ser hot och våld som en del av sitt arbete. Med en fungerande organisation, rätt kompetens och uppföljning kan sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården finna mening med att arbeta inom psykiatrin då viljan finns att arbeta i gynnsamma miljöer för att tillgodose patienters hälsa men även sjuksköterskornas egna. Konklusion: Sjuksköterskors vilja att fortsätta arbeta trots en påfrestande arbetsmiljö visar på kunskap och erfarenhet. Vidare forskning kring hur hot och våld inom den allmänpsykiatriska slutenvården kan förebyggas är av vikt för att förbättra arbetsmiljön och stärka den personcentrerade omvårdaden och därmed patientsäkerheten.

Sexuellt våld har förekommit frekvent i krig genom historien. På senare år har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslår att sexuellt våld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta är intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke på att detta är något som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt våld kan ta sig form i väpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt våld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen är att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av ämnet som behöver mer forskning. Studien bygger på kvalitativ analys och utgår från ett källmaterial bestående av litteratur. Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt våld och visar att sexuellt våld har ett samband med både strategi och taktik på ett direkt och ett indirekt sätt. Sexuellt våld har förekommit som strategi i många konflikter men strategi har också ett mer indirekt förhållande till förekomsten av sexuellt våld. Sexuellt våld som strategi och taktik är, trots att det belysts mer på senare år, inte ett nytt fenomen och bör betraktas som en integrerad del av krigföringen.