Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.   Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är: 1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld? 2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld? I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det. Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

Jag har valt att skriva om våldsbilden på nätet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras användning av populärkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig själv. I examensarbetet har jag tillåtit mig att enbart undersöka bilden av våld som verktyg. I det här fallet ungdomars egna bilder av våld filmade med kameramobil och publicerade på webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak på mitt och mina informanters betraktande av och blick på detta material samt ungdomars vilja att närma sig bilder med våldsamt innehåll. I den gestaltande delen av examensarbetet återkommer jag till de populärkulturella våldsbilderna. Gestaltningen behandlar min egen process under en tioårsperiod mellan 1987 och 1997 då jag b la var högstadie- samt gymnasieelev. Jag hade ett stort intresse för film och musik och använde mig av videon på ett sätt som har påmint mig om mina informanter och deras användning av YouTube. Jag drogs främst till filmer och musik där jag kunde hitta tendenser av psykologiskt våld och mörker. Dessa filmer blev en viktig inspirationskälla i min egen kreativa process och för hur jag arbetade med bild i skolan. Den stora och markanta skillnaden mellan mitt populärkulturella material och materialet jag studerat på YouTube är att det på YouTube finns en mängd klipp som faktiskt händer i verkligheten men som ofta presenteras utan historisk bakgrund och utan sammanhang. Det kan handla enbart om ett par minuters misshandel eller en redigerad snutt av ett gängslagsmål. De filmer som jag tittade på under skolåren gav referenser och ett sug efter att få veta mer om t ex scenografitänket eller regissören. Genom att redigera videomaterial bestående av bl a skräckfilm och musikvideos som hade stor betydelse för mig tidigare, ta bort ljudet, plocka ut och sammanfoga de obehagliga bitarna vill jag efterlikna filmklippen på YouTube och se vad som händer med det material som jag känner så väl. Under arbetets gång funderade jag mycket på funktionerna att fjärma sig och att närma sig våldsbilden. Min gestaltning handlar om just detta. Så välbekanta och öppna bilder för mig men så fjärran och slutna för någon annan. / BI/Media

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Innehållsanalys har tillämpats för att analysera datainsamlingsmaterialet. Både vid insamlingen av datainsamlingsmaterialet samt vid analysen av det empiriska materialet har studiens radikalfeministiska teorianknytning aktualiserats.  Studiens resultat antydde att det finns ett flertal olika problemområden inom socialt arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Samhällsinstansers bristande hantering av sexuellt våld beror, enligt informanterna, på att det föreligger en kunskapsbrist om sexuellt våld hos samtliga samhällsinstanser. Samtliga informanter anförde att nuvarande sexualbrottslagstiftning har en negativ inverkan på deras arbete med målgruppen. Detta då rättstillämpningen saknar tillräcklig kunskap om sexuellt våld, vilket leder till att rättsliga bedömningar utgår från snedvridna föreställningar om sexuellt våld. Informanternas åsikter skiljde sig dock åt gällande ett eventuellt införande av en samtyckesreglering, somliga förespråkade införandet medan andra var kritiskt inställda gentemot en samtyckesreglering. Studien belyser bristen på kunskap kring problematiken inom socialt arbete med sexualbrottsoffer. Detta uppmärksammande är relevant för att påvisa behovet av att genomföra studier kring hur problematiken kan motverkas. Vidare belyser studien behovet att förbättra olika samhällsinstansers hantering av sexuellt våld.

Kvinnor som äktenskapsinvandrat till Sverige och utsätt för våld i parrelationen är sällan belyst i samhället, studien vill därmed synliggöra denna problematik. Studiens syfte är att undersöka och analysera hur man inom tre ideella verksamheter och tre kommunala verksamheter i norra Sverige kan arbeta för att hjälpa äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes i norra Sverige där personal från de sex verksamheterna deltog. I resultatet framkom att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen anses vara en särskilt utsatt grupp i samhället och kan behöva mer resurser. Det framkom i resultatet att arbetet med dessa kvinnor i stort sätt är lika för alla våldsutsatta kvinnor, våldsproblematiken och individuella behov styr arbetet. Vidare tyder resultatet från intervjustudien på att majoriteten av verksamheterna i norra Sverige anser att resurserna är långt ifrån tillräckliga i arbetet med alla våldsutsatta kvinnor. Däremot anser samtliga att de besitter goda kunskaper för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. En av våra slutsatser tyder på att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen tillhör en minoritetsgrupp och därmed är det svårt för dessa sex verksamheter i norra Sverige att fokusera på specifika hjälp- och stödinsatser för en speciell grupp.

No description available.

Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat.

Bakgrund Ett flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. Metod Nio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie. Resultat Faktorer som framkom i studien innefattade att manliga patienter var mer benägna att utöva våld mot ambulanspersonal, att våld var vanligast förekommande under insatser på kvällar och nätter och att förövaren ofta var påverkad av alkohol eller droger. Konsekvenser av våldet innefattade en påverkan av patient-vårdar relationen och användning av begränsningsåtgärder i mer eller mindre omfattning. Verbala hot som var vanligast förekommande kunde utövas av patienten själv men även av anhöriga. För att hantera detta kunde larmoperatörer välja att låta ambulanspersonalen avvakta på säkert avstånd medan polis säkrade platsen för att undanröja eventuella hot. Slutsats Vårdgivare bör ha i åtanke huruvida ett samarbete med polismyndighet kan vara av värde för att utbilda ambulanspersonal i exempelvis identifiering av hotfulla situationer. Det föreligger en kunskapsbrist kring detta fenomen och vidare studier bör bedrivas.

Hot och våld har blivit allt mer vanligt i ambulanssjuksköterskans vardag. Det är därför viktigt att lyfta fram ambulanssjuksköterskornas upplevelser av detta. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse i en hotfull eller våldsam vårdsituation. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om deras upplevelse i samband med en hotfull eller våldsam vårdsituation. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskorna värnar om sin egen säkerhet genom att ha en säker vårdplats, hålla ryggen fri och ha en flyktväg redo. Ambulanssjuksköterskorna känner också att de tar kontroll över situationen genom att ligga steget före, göra upp en strategi, ha handlingsberedskap och tänker förutseende. I mötet med den hotfulle eller våldsamme patienten väcks en rad känslor och reaktioner hos ambulanssjuksköterskan som rädsla, obehag och oro, känslan av maktlöshet, frustration och irritation samt ilska. Ambulanssjuksköterskorna försöker skapa ett bra möte med patienten genom att hålla en låg profil och inte provocera. Ambulanssjuksköterskorna försöker nå patienten genom att skapa en relation och vara lyhörd och följsam. Ambulanssjuksköterskan har alltid en vilja att vårda men ibland är möjligheterna begränsade och då kan de endast göra de allra nödvändigaste kontrollerna på patienten. Ibland kan polisen ha en negativ inverkan på vårdandet. Ambulanssjuksköterskorna känner att de behöver mer eller kontinuerlig utbildning i hur man hanterar en hotfull eller våldsam vårdsituation. Stödjande samtal efter en jobbig händelse är något ambulanssjuksköterskorna känner är bra och att de behöver. I diskussionen diskuteras hur studien genomfördes. Vidare diskuteras ambulanssjuksköterskors upplevelser av en hotfull eller våldsam vårdsituation och hur detta påverkar ambulanssjuksköterskan själv, möjligheten att vårda samt polisens inverkan på situationen.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysens gång uppkommer fem stycken teman; Att skapa en trygg relation till eleven, Att vara tillgänglig för eleven, Att känna en egen rädsla för ämnet våld i hemmet, Att känna sig ensam på sin arbetsplats samt Att använda hälsosamtalet och FN:s barnkonvention som verktyg. Konklusion: Denna studie visar att skolsköterskor upplever det svårt att prata med eleven om våld i hemmet. Hälsosamtalen skapar relation men öppnar inte upp till samtal om våld i stunden. Tillgängligheten med en öppen mottagning till skolsköterskan är oerhört viktig. Resultatet bör kunna användas till att utveckla hälsosamtalen och frågeformulären så att elevens egna ord används. / Background: Through regular health consultations and health appointments the school nurse has a unique opportunity to meet all the students and then be able to ask whether they have been victims of domestic violence. To ask about domestic violence is a difficult question. The school nurse is a person who can make a big difference in student's life. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of school nurses asking students about domestic violence. Method: Five interviews were conducted with school nurses practitioners in schools from pre-school to grade nine. Data was analysed using qualitative meaning analysis. Results: During the course of the assay five themes occur; To create a secure relationship, To be available for the student, A feeling of fear for the subject domestic violence, A feeling of loneliness at work, and To use the health consultations and The UNICEF CRC (Convention of the Rights of the Child) as tools. Conclusion: This study shows that school nurses find it difficult to talk to students about domestic violence. A health consultation creates relationships but does not create windows to talk about domestic violence. The availability of a drop-in school nurse's clinic is important. This result should be able to be used to develop health consultations and questionnaires so that the very own words of the students are used.

The Middle Ages and the 1600th century is often portrayed as a dark time in history, associated with violence and death. That has led to the common conclusion that it was a time when people, usually men, used violence to solve disputes and that it often led to manslaughter. Violence was an acknowledged part of the everyday life in a time when honour and reputation was crucial in the hierarchy of society. By the lake Mälaren in the middle of Sweden is Strängnäs, an old diocese town, that rouse up around the cathedral and monastery in the 1300th century. In 1523 a crucial event took place in Strängnäs, one that would change not only Strängnäs but the whole of Sweden for ever. Gustav Vasa was elected new king of Sweden and the reformation began. The church lost its power and was no longer a threat to the crown for the power of the realm. During this time the power of the king strengthened and the countrys administration developed.   But society is regulated by laws and the development of society shines trough in the enforcement of these laws. By studying the records from the courts you get a direct insight to how the law was practised in reality. In this study I am going to examine the records from the municipal court of Strängnäs during 1590-1599 to see how the enforcement of law and order was followed in a small Swedish town during the 1590s.