No description available.

No description available.

Under de tre år som jag har studerat till studie- och yrkesvägledare har bemötandet löpt som en röd tråd genom kurslitteraturen. Syftet med det här arbetet är att studera vilka strategier i bemötandet av klienter som Studie- och yrkesvägledare i arbete följer, samt vilka teorier och modeller deras strategier är baserade på. Vad är lämpligt bemötande i vägledningssammanhang? Genom intervjuer och observationer med studie- och yrkesvägledare har jag försökt skapa en bild av vilka strategier vägledare använder när de möter en klient. Sju teman har växt fram under utbildningens gång, empati, respekt, kroppsspråk, språk, samtalsmetodik, deltagande och värme samt rummet. De här temana beskrivs i vägledningsarbetet som viktiga element i bemötandet av klienten. Både de vägledare som jag har intervjuat och den litteratur i ämnet som jag läst styrker temanas betydelse i det professionella bemötandet. De teoretiker och modellmakare som återfinns i det här arbetet är bland annat Norman E Amundson, Gunnel Lindh, Gerard Egan och Johan Asplund. Resultatet av min undersökning visar att de vägledare jag har mött lägger stor vikt vid bemötandet. Det som vägledarna anser vara lämpligt bemötande är att man visar sig intresserad, tar sig tid för klienten och får honom/henne att känna sig välkommen. Att lyssna på vad klienten säger och inte värdera det sagda och vara respektfull och seriös i sitt bemötande är andra viktiga faktorer, anser vägledarna.

Denna studie redovisar ett antal åsikter angående vägledning via e-post.Vi har använt oss av intervjuer med ett fåtal vägledare för att närmare granska vad vägledare anser om vägledning via e-post.Teoridelen behandlar både vägledning generellt, samtalsfärdigheter, informationsbaserad vägledning, etik samt vägledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vägledning och klargöra vad begreppet vägledning kan innefatta.Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vägledning via e-post är något som är på frammarsch, och som ökar avsevärt hela tiden. Det måste dock fortfarande utvecklas till att bli bättre och tydligare, likväl som att de som arbetar på detta sätt måste fortsätta att utveckla sig. Än kvarstår rädsla för det nya och okända för många vägledare, som gärna blir kvar i det gamla och invanda.Flera vägledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vägledning, men anser att det fortfarande är något som är mer informationsbaserat än vägledningsbaserat.Men måste det ena utesluta det andra?Ett uttalande som vi fastnade för under en av våra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet när det gäller vägledning via e-post, vill vi gärna återge här: ”Om folk själva väljer den här formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar…då skall jag kunna hantera det på ett bra sätt, därför att det är individens val…”

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet. Resultatet visade även att vägledare inte har några tydliga verktyg och metoder för vägledning ur ett genusperspektiv samt att det finns en bristande kunskap angående genus. Vi anser att lärarna på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att ge de studerande den kunskap som krävs för att som vägledare kunna utföra det professionella samtalet. / choice of career, choice of studies, gender, guidance

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur ungdomars kön, bakgrund och upplevda erfarenheter av hur studie- och yrkesvägledning har påverkat deras studie- och yrkesval.  Med hjälp av kvalitativa intervjuer så hämtades information från åtta ungdomar som går på olika högskoleförberedande program. Intervjuerna baserades på en semistrukturerad stil vilket innebär att frågeformuläret användes som en mall med övergripande frågor som alla respondenter fick svara på samt så gavs även utrymme för följdfrågor och flexibilitet.  En tematisk innehållsanalys genomfördes på materialet och det kodades för att kunna identifiera gemensamma teman utifrån våra frågeställningar. Studiens resultat påvisar att det finns ett flertal faktorer inom varje tema som påverkar elevernas studie- och yrkesval. De faktorer som framkommer är bland annat könsbundet val, krav, önskemål, frihet och stöttning. Upplevelserna mellan våra respondenter skiljer sig när det gäller deras erfarenheter av studie-och yrkesvägledning. Faktorerna utifrån respondenternas upplevelser är bland annat hjälpsamhet, vidgande av perspektiv och missnöje.  I diskussionen lyfts bland annat hur ungdomar influeras, vilken inverkan vänner har och vad ungdomarna upplever att deras föräldrar har för förväntningar som rör ungdomarnas studie- och yrkesval. Vidare lyfts även behovet av mer Studie- och yrkesvägledning (SYV) kompetens på gymnasienivå.  För att komplettera denna studie vore det intressant att undersöka om sociala medier har någon inverkan på ungdomars studie-och yrkesval. Det vore även intressant att undersöka ett bredare urval av elever och särskilt de yrkesprogram som är tydligt könsstereotypa.

Uppsatsarbetet syftar till en förförståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar och reflektera kring vägledningssamtal med elever i migration. Ett annat syfte är att lyfta fram elevernas migraionsberättelser som en del i vägledningssamtalet.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter.</p><p>Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.</p><p>Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning.</p> / <p>This thesis was written with the key purpose of inquiring as to the attitudes and opinions of career counselors with regard to multicultural counseling as a concept. A second issue was to examine whether multicultural counseling per definition is practiced, and if so, what the implications are. The research method used was a web survey which was sent to 100 practicing career counselors in schools where at least 40 % of the students were from other ethnic background than Swedish.</p><p>The results of the study showed that the majority of the recipients interpret the concept of multicultural counseling as a matter of disposition. Also, the general opinion was that ethnic affiliation in counseling is of little importance and few use a particular method or strategy in counseling students with alternative ethnic background. Interestingly the survey also points to the fact that multicultural counseling does require specific competence. The conclusions drawn were that whilst the recipients agree with the theoretical interpretation in the concept of multicultural counseling, there lies a discrepancy within its application.</p>

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter. Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %. Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning. / This thesis was written with the key purpose of inquiring as to the attitudes and opinions of career counselors with regard to multicultural counseling as a concept. A second issue was to examine whether multicultural counseling per definition is practiced, and if so, what the implications are. The research method used was a web survey which was sent to 100 practicing career counselors in schools where at least 40 % of the students were from other ethnic background than Swedish. The results of the study showed that the majority of the recipients interpret the concept of multicultural counseling as a matter of disposition. Also, the general opinion was that ethnic affiliation in counseling is of little importance and few use a particular method or strategy in counseling students with alternative ethnic background. Interestingly the survey also points to the fact that multicultural counseling does require specific competence. The conclusions drawn were that whilst the recipients agree with the theoretical interpretation in the concept of multicultural counseling, there lies a discrepancy within its application.

Digitaliseringen har medfört omfattande samhällsförändringar. Dator- och internetanvändningen i skolans undervisning har ökat samt inom studie- och yrkesvägledningen. Syftet med studien är att analysera gymnasieelevers upplevelser av e- vägledning samt att stärka kunskapen om hur elevers behov av god e-vägledning kan tillgodoses och vidareutvecklas. Vi vill undersöka elevernas upplevelser av digital vägledning som samtalsplattform, skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning samt elevers uppfattningar kring teknikförbättringar inom e- vägledning. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ intervjumetod. Analysen av gymnasieelevers upplevelser tolkas i relation till tidigare forskning och centrala styrdokument om e-vägledning. Resultaten visar att eleverna i studien upplever många positiva möjligheter med e-vägledning. Eleverna och tidigare forskning lyfter att det finns subjektiva skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning. Det finns även tekniska utmaningar kring e-vägledningen vilket samtliga elever i studien berörde. Förhoppningen är att studien ska bidra med värdefull kunskap kring hur elevers behov av god e-vägledning ska tillgodoses.