No description available.

BakgrundI bakgrunden redogörs fritidshemmets framväxt, miljöns påverkan på hälsan, hur skolan kan arbeta för att stärka elevernas självkänsla och vilka effekter som rörelseträning har på eleverna.SyfteSyftet är att undersöka hur elever i årskurs 3 som är inskrivna på ett fritidshem uppfattar sin hälsa, sitt välbefinnande och sina kamratrelationer.MetodI undersökningen användes en kvantitativ metod med enkäter som redskap. De medverkande är elever i årskurs 3 som går på två olika fritidshem inom samma kommun.ResultatI undersökningen framkommer det att merparten av barnen uppger att de mår bra, är fysiskt aktiva och har många vänner. Det framkommer även att det finns barn som inte trivs med livet just nu.

Bakgrund: Utformningen av dagens sjukhus härstammar från 1940-talets idéer. Sjukhusen fyllde då en funktion som vårdfabriker. Att vårdas inneliggande på sjukhus kan innebära stress och obehag för individen då denne utsätts för en främmande miljö. Den fysiska miljön är ständigt närvarande och inverkar därmed på patienten. Trots miljöns betydelse för patienters hälsa och välbefinnande, möter den inte alltid individens enskilda behov. Tidigare forskning visar att patienter har idéer om hur vårdmiljön kan förbättras, vilket kan tolkas som att vårdmiljön brister inom vissa områden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa den fysiska vårdmiljöns inverkan på patienters upplevelser av välbefinnande inom somatisk slutenvård. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Litteraturöversikten utfördes genom att systematiskt studera och analysera tidigare forskningsresultat vilket inkluderar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databaserna som användes vid datainsamlingen är PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Fyra kategorier identifierades; Tillgång till naturen, Att vara i en hemlik miljö, Betydelsefull arkitektur och design samt Renlighet och omsorg. Slutsats: Resultatet påvisar att tillgång till natur och dagsljus påverkar sinnesstämningen positivt samt att en hemlik miljö påminner om ett vanligt liv och skapar en känsla av trygghet. Sjuksköterskan kan genom att arbeta för en stödjande och skyddande miljö främja patienters hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två kategorier; ”Hälsofrämjande verkan” och ”motverkar ett hälsofrämjande”. Vårdhundens närvaro kan framkalla känslor av glädje och välbefinnande. Den har även en lugnande inverkan och kan ge en känsla av trygghet till äldre på äldreboenden. Motivationen till aktivitet ökar och en känsla av mening och sammanhang uppkommer. Dessutom ökar gemenskapen på boendena och minnen gör sig påminda och skapas. Däremot beskrivs även en motvilja mot hundar och avundsjuka hos en del äldre som inte får träffa hundarna. Slutsats: Vårdhundar kan ge äldre på boenden glädje och välbefinnande vilket i sin tur kan leda till en ökad hälsa

<p> </p><p>Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.</p>

Quality of life is often defined in terms of happiness. Happiness can be divided into two components; a cognitive and evaluating form of happiness named life satisfaction and a more emotional form of happiness named affective well-being. The aim of empirical happiness studies is to survey which factors that influence life satisfaction and affective well-being. Despite the fact that the purpose of happiness studies is to understand which factors that impact these two forms of happiness, previous studies have, however, almost exclusively been focused on factors that impact life satisfaction. Whether determinants of life satisfaction and affective well-being are different and if there are factors that are especially important for affective well-being is hence uncertain on the basis of previous research. The first and main question of the dissertation revolves around the attempt to answer these questions. More specifically, this thesis examine the relationship between the two forms of happiness and socioeconomic status, social relationships, health, recreational activities, personality traits and context of society of an individual. These questions are analyzed using statistical data from the European Social Survey and the Swedish SOM-survey. The results of this dissertation indicate that the relationship between different determinants and the two forms of happiness, systematically differ. First and foremost, many important aspects of socioeconomic status, social relationships and societal factors are shown to be more related to life satisfaction than affective well-being. Some aspects of health and personality, on the other hand, show a stronger relation with affective well-being compared to life satisfaction. Besides investigating whether the determinants of life satisfaction and affective well-being diverge, the aim of the dissertation is also to answer whether peoples personality traits and personal values, affect what significance life circumstances have for life satisfaction and affective well-being of the individual. The results of the dissertation indicate that both personality traits, as well as values, affect the significance of a number of different living conditions. In conclusion, the results of the dissertation indicate that the study of people’s happiness should be balanced by studying life satisfaction and affective well-being separately. Furthermore, the study of individual differences in personality traits and personal values can extend the understanding of how living conditions influence life satisfaction and affective well-being of individuals. This knowledge can, in turn, contribute to important awareness about how people’s life satisfaction and affective well-being can be promoted both on a personal as well as on a social level. / Mänsklig livskvalitet definieras ofta i termer av lycka. Människors lycka kan i sin tur delas upp i två komponenter, en mer kognitiv och utvärderande form av lycka som går under benämningen livstillfredsställelse samt en mer känslomässig form av lycka som går under benämningen affektivt välbefinnande. Den empiriska lyckoforskningen syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar människors livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Trots att lyckoforskningen syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar både dessa två former av lycka har nästan alla tidigare studier ensidigt studerat vad som påverkar människors livstillfredsställelse. Huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt, samt om det finns vissa faktorer som är av särskilt relevans för välbefinnandet, är således oklart utifrån tidigare forskning. Avhandlingens första och huvudsakliga frågeställning kretsar kring att försöka besvara dessa frågor. Mer specifikt undersöks hur individens socioekonomiska status, sociala relationer, hälsa, fritidsaktiviteter, personlighetsdrag och samhällskontext relaterar till lyckans två komponenter. Dessa frågeställningar analyseras med hjälp av statistisk data från European Social Survey och den svenska SOM-undersökningen. Resultaten i avhandlingen pekar på att sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och individens livstillfredsställelse respektive välbefinnande systematiskt skiljer sig åt. Först och främst visar sig flera viktiga aspekter av individens socioekonomiska status, sociala relationer och samhällskontext samvariera starkare med livstillfredsställelsen jämfört med välbefinnandet. Aspekter av individens hälsa och personlighet uppvisar å andra sidan starkare samband med välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen. Vid sidan av att undersöka huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt syftar avhandlingen också till att besvara om individens personlighetsdrag och värderingar påverkar vilken betydelse de yttre livsvillkoren har för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Avhandlingens resultat pekar på att både individens personlighetsdrag och värderingar påverkar betydelsen av en rad olika livsvillkor.   Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att studiet av människors lycka bör nyanseras genom att individens livstillfredsställelse och välbefinnande studeras separat. Vidare kan studiet av individuella skillnader i personlighetsdrag och värderingar ge en utökad förståelse för hur olika yttre livsvillkor påverkar individens livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa insikter bidrar i sin tur till viktig kunskap om hur människors livstillfredsställelse och välbefinnande kan främjas både på ett individuellt och samhälleligt plan.

Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder. Av resultaten kunde slutsatsen dras att en god global självkänsla medför ett gott subjektivt välbefinnande, även om pojkar hade ett generellt bättre subjektivt välbefinnande än flickor. Det blev också uppenbart att kön var en tillförlitlig indikator för en individs subjektiva välbefinnande och ålder för dess globala självkänsla.Sökord: global självkänsla, subjektivt välbefinnande, kön, ålder

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation. Slutsatsen av vår studie visar att för vårdpersonalen ska kunna stödja kvinnan är det viktigt att en mellanmänsklig relation skapas, där vårdpersonalen har kunskap i hur de kan ge kvinnorna stöd igenom hennes krisarbete. I arbetet har författarna knutit an till Joyce Travelbee&apos;s omvårdnadsteori och Cullbergs kristeori. Travelbee ser vikten av relationen mellan sjuksköterska och patient för den läkande effektens skull. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit &amp; Hunglers flödesschema för litteratursökning och Graneheim &amp; Lundmans analysmetod för analysen av artiklar.