<p>Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen. Författarna utreder dessa frågor med hjälp av en traditionell skadeståndsutredningsmetod. Den dominerande delen i utredningen är den oaktsamhetsbedömning som måste genomföras för att fastställa om fondkommissionären har skadeståndsansvar. Tonvikten läggs här på den rättskällestyrda oaktsamhetsbedömningen. Våra slutsatser i denna del kan sammanfattas enligt följande. Huruvida fondkommissionären varit oaktsam avgörs utifrån jämförelser med den standard som anses råda inom de olika områdena. Generellt kan sägas att om fondkommissionärens handlande avviker ifrån jämförelsenormen har denne gjort sig skyldig till oaktsamhet. I skrivande stund pågår en översyn av gällande regelverk. Denna process har i viss mån beaktas i uppsatsen.</p>

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen. Författarna utreder dessa frågor med hjälp av en traditionell skadeståndsutredningsmetod. Den dominerande delen i utredningen är den oaktsamhetsbedömning som måste genomföras för att fastställa om fondkommissionären har skadeståndsansvar. Tonvikten läggs här på den rättskällestyrda oaktsamhetsbedömningen. Våra slutsatser i denna del kan sammanfattas enligt följande. Huruvida fondkommissionären varit oaktsam avgörs utifrån jämförelser med den standard som anses råda inom de olika områdena. Generellt kan sägas att om fondkommissionärens handlande avviker ifrån jämförelsenormen har denne gjort sig skyldig till oaktsamhet. I skrivande stund pågår en översyn av gällande regelverk. Denna process har i viss mån beaktas i uppsatsen.

Non-fungible tokens (NFT’s) have been developed due technological innovations of the past decade. NFT’s are digital entities that are accessible through distributed ledger technology. The market for NFT’s has expanded significantly in recent years, which has left the legislation behind. The EU is currently working on Markets in Crypto-assets regulation (MiCAR) which intends to be the first EU-level regulation of its kind and will thus regulate crypto-assets.  This thesis aims to investigate the legal status of NFT’s within EU law. The current definition of an NFT is of a purely technical nature and lacks a legal definition at an EU level. The interest in qualifying an NFT is based on the importance of investigating which legal sources are applicable when trading these assets. The definition of NFT’s and whether they are defined as a transferable security affects which legal acts, both existing and new, cover its legal regulation.  All central banks within the EU, including the European Central Bank (ECB), have chosen not to define crypto-assets as a financial asset and no further development in terms of the qualification has been initiated. This essay considers with the classification of an NFT by systematically interpreting Article 4.1.44 of the MiFID II-directive whilst determining whether NFT’s constitute a transferable security.  The conclusion will establish whether NFT’s are covered by MiFID II, as well as other legal acts on the securities market which deal with consumer- and investor protection and market integrity. On the contrary, if it is concluded that NFT’s are not defined as a transferable security, an investigation is instead further required to decide whether NFT’s should be regulated under MiCAR, or they are to remain unregulated.  The objective is to investigate the legal challenges NFT trading can give rise to attributed to its technical structure and to investigate whether the EU’s package for the digitalizing of the financial sector, specifically MiCAR, intends to solve these.

<p>Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems. Is it appropriate to apply the contractual and proprietary legal rules at the anonymous transactions on the financial securities markets if the ultimate contracting parties are unable to identify each other? What judicial liability do various intermediaries such as central securities depositories (CSD:s), stock exchanges, and, in particular, banks as well as brokerage companies bear for the correctness of the transactions at the capital markets? The problems named above are studied in the present thesis. The structure of the Swedish financial securities market and its main players are also described in this paper. Numerous technical and juridical steps that constitute a transfer of securities from one owner to an other at the stock exchange are explained. Furthermore the thesis treats the legal aspects of the varying roles of brokerage firms and banks. They can “act” as members of stock exchanges, commission agents, actively participate in the activities of clearing houses and central securities depositories. The legal connections and interactions between the participators of the securities market are considered and analyzed.</p> / <p>Värdepappershandel på börser och organiserade marknadsplatser är idag en synnerligen betydelsefull samhällsföreteelse i många industrialiserade länder. En väl fungerande värdepappersmarknad är viktig för den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Den moderna handeln med aktier och övriga finansiella instrument kännetecknas av att majoriteten av transaktionerna på börsen sker via olika mellanmän. De slutliga motparterna i en värdepapperstransaktion (säljaren och köparen) är ofta okända för varandra. Denna anonymitet leder till flera intressanta rättsliga frågeställningar. Är det relevant att tillämpa avtalsrättliga och sakrättsliga rättsregler på de anonyma transaktionerna på värdepappersmarknaden om de slutliga kontrahenterna inte ens kan identifiera varandra? Vilket juridiskt ansvar har centrala värdepappersförvarare, börsen samt särskilt värdepappersinstitut (banker och fondkommissionärer) som bedriver värdepappershandel - bland annat i egenskap av mellanmän - för transaktionernas vederhäftighet? Dessa samt åtskilliga andra spörsmål utreds i den här uppsatsen.</p><p>I det föreliggande arbetet beskrivs den svenska värdepappersmarknadens struktur och dess huvudsakliga aktörer. Flera relevanta civilrättsliga samt näringsrättsliga rättsnormer som reglerar handeln med finansiella instrument tas upp. Vidare behandlas de juridisk-tekniska faser som konstituerar en överlåtelse av värdepapper på börsen. Juridiska aspekter av värdepappersinstitutens skiftande roller som börsmedlemmar, kommissionärer, clearingmedlemmar, kontoförande institut och förvaltare belyses. Rättsförhållanden mellan diverse aktörer på värdepappersmarknaden, till exempel mellan värdepappersinstitut och deras kunder, presenteras och analyseras.</p>

Background: Markets in Financial Instruments Directive, MiFID, was implemented in Swedish law in 2007 and aimed to increase competition of the securities market in order to achieve efficiency and lower transaction costs and to enhance investor protection. Another aim was to increase confidence in the market. After the implementation of MiFID some doubts had been highlighted regarding its intentional effects. This evoked the authors’ interest to examine the directive’s effects and its impact on investors’ trust. Aim: To examine how various participants in the Swedish securities market experienced changes since the implementation of MiFID in 2007, and its impact on the securities market and minor investors' trust. Method: The study applied a qualitative method with a deductive approach to describe, interpret and understand the problem area. To examine what the market participants think about different events following the implementation of MiFID, semi-structured interviews were used. Furthermore, the participants were divided into three categories: investors, regulatory and investment firms, to represent the Swedish securities market. These are represented by the Aktiespararna, Finansinspektionen, Fondhandlarna and Nordea. Result &amp; conclusions: The study indicates that some of the problems in securities market are related to minor investors' unawareness and lack of knowledge as well as critical thinking. Information overload, as introduced by MiFID, tend to generate more confusion among unprofessional investors. Furthermore, the study finds that minor investors do not have monitoring and control possibilities, yet they tend to trust in the investment firms. This trust is based upon a reliance on regulation, regulatory mechanisms, long-term relationships and past experiences, which though at a closer examination shows some flaws. As the result of this the minor investors may have an unsupportive belief that they are protected and are making the best possible investments, which continues to preserve the confidence in the market as well as the trust between investment firms and investors.

Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems. Is it appropriate to apply the contractual and proprietary legal rules at the anonymous transactions on the financial securities markets if the ultimate contracting parties are unable to identify each other? What judicial liability do various intermediaries such as central securities depositories (CSD:s), stock exchanges, and, in particular, banks as well as brokerage companies bear for the correctness of the transactions at the capital markets? The problems named above are studied in the present thesis. The structure of the Swedish financial securities market and its main players are also described in this paper. Numerous technical and juridical steps that constitute a transfer of securities from one owner to an other at the stock exchange are explained. Furthermore the thesis treats the legal aspects of the varying roles of brokerage firms and banks. They can “act” as members of stock exchanges, commission agents, actively participate in the activities of clearing houses and central securities depositories. The legal connections and interactions between the participators of the securities market are considered and analyzed. / Värdepappershandel på börser och organiserade marknadsplatser är idag en synnerligen betydelsefull samhällsföreteelse i många industrialiserade länder. En väl fungerande värdepappersmarknad är viktig för den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Den moderna handeln med aktier och övriga finansiella instrument kännetecknas av att majoriteten av transaktionerna på börsen sker via olika mellanmän. De slutliga motparterna i en värdepapperstransaktion (säljaren och köparen) är ofta okända för varandra. Denna anonymitet leder till flera intressanta rättsliga frågeställningar. Är det relevant att tillämpa avtalsrättliga och sakrättsliga rättsregler på de anonyma transaktionerna på värdepappersmarknaden om de slutliga kontrahenterna inte ens kan identifiera varandra? Vilket juridiskt ansvar har centrala värdepappersförvarare, börsen samt särskilt värdepappersinstitut (banker och fondkommissionärer) som bedriver värdepappershandel - bland annat i egenskap av mellanmän - för transaktionernas vederhäftighet? Dessa samt åtskilliga andra spörsmål utreds i den här uppsatsen. I det föreliggande arbetet beskrivs den svenska värdepappersmarknadens struktur och dess huvudsakliga aktörer. Flera relevanta civilrättsliga samt näringsrättsliga rättsnormer som reglerar handeln med finansiella instrument tas upp. Vidare behandlas de juridisk-tekniska faser som konstituerar en överlåtelse av värdepapper på börsen. Juridiska aspekter av värdepappersinstitutens skiftande roller som börsmedlemmar, kommissionärer, clearingmedlemmar, kontoförande institut och förvaltare belyses. Rättsförhållanden mellan diverse aktörer på värdepappersmarknaden, till exempel mellan värdepappersinstitut och deras kunder, presenteras och analyseras.

No description available.

Bakgrund: Den svenska värdepappersmarknaden utgörs av en komplex marknadsstruktur med många intermediärer. En av de senast introducerade teknikerna är blockkedjetekniken, som ska förenkla interaktionen mellan aktörer. Tekniken är en distribuerad databas som byg- ger på en kedja av block där transaktioner och information kan registreras utan inblandning av tredje part. Finansiella aktörer undersöker blockkedjeteknikens användningsområden och potential, men som med alla innovationer uppkommer även utmaningar. Det är således av relevans att undersöka vilka användningsområden, utmaningar och påverkan som identi- fieras för blockkedjetekniken på värdepappersmarknaden. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka användningsområden, utmaningar samt påver- kan på marknaden och dess intermediärer som identifieras för blockkedjetekniken på den svenska värdepappersmarknaden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet. Det genomfördes fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer på den svenska värdepappersmarknaden och en intervju med en sakkunnig inom blockkedjeteknik. Slutsats: Studien visar att blockkedjetekniken har potential att automatisera och effektivi- sera manuella processer. Men teknikens fulla potential begränsas av rådande regelverk och en begränsad volymkapacitet. I studien framgår det att tekniken inte är applicerbar på de affärsområden som omfattar stora volymer, exempelvis clearing och avveckling av aktier. Vid implementering av enbart en blockkedja minskar informationsasymmetrier och transakt- ionskostnader. Men för närvarande finns ingen teknisk lösning för en interaktion mellan olika blockkedjor, vilket kan bidra till en ökad grad av informationsasymmetri. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för blockkedjeteknikens potentiella applicerbarhet och påverkan på den svenska värdepappersmarknaden. / Background: The Swedish Securities Market structure is complex with many intermediar- ies. Blockchain is one of the latest introduced technologies, which offers a new way of inter- action. It is a distributed ledger which builds on a chain of blocks where transactions and information is registered without the need for a third party. Financial market players are in- vestigating the potential of the technology and its applications, but as with all new innova- tions there will be challenges. Thus it is of relevance to investigate applications, challenges and potential impact of the Blockchain technology in the Swedish Securities Market. Aim: The study aims to examine potential applications, challenges and impact the Block- chain technology can have on the Swedish Securities Market and its intermediaries. Completion: To fulfill the aim of the study and attain a deeper knowledge about Blockchain a qualitative research method has been applied. Five semi structured interviews were con- ducted with market players operating on the Swedish Securities Market. Furthermore one semi structured interview has been conducted with a Blockchain expert. Conclusion: The study concludes that Blockchain has the potential to automate and streamline manually performed processes. However the full potential is restrained by pre- vailing regulations and technical limitations concerning the volume capacity. The study con- cludes that Blockchain cannot be implemented for business areas which includes large amount of volume transactions, for example clearing and settlement of shares. If only one single Blockchain is implemented the information asymmetry and the transaction costs can be reduced. However there is no solution for enabling interaction between multiple Block- chains, which can increase the degree of information asymmetry. The contribution of the study is an increased knowledge of Blockchain and its potential for the Swedish Securities Market.