I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag. Frågorna åsyftar till att ge ett bidrag, i utvecklingen mot en mer konkret, relevant och värdeskapande hållbarhetsredo-visning med syftet är att pålysa och finna både explicita och implicita fördelar för ett fö-retag att verka för en god hållbarhetsredovisning. Fördelar både i företagets lokala kon-text, samt i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Metodiken som vi valt att tillämpa är kvalitativ, med en strävan att uppnå en djupare för-ståelse för ämnets natur och verklighet. Genom intervjuer av strukturerad kvalitativ typ har vi genom empirin tagit del av åsikter från expertis på området och genom denna grundat våra analyser och slutsatser.Analysens koppling mellan teori och empiri föranledde författarna till slutsatserna att vissa specifika faktorer bidrar konkret till väsentlig redovisning. Nytta, användbarhet, pålitlighet och jämförbarhet bidrar genom nytta för samhället, användbarhet till besluts-underlag, pålitlighet, genom tydliga källor, informationsvägar och externt bestyrkande. Jämförbarhet bidrar genom att informationen kan värderas utifrån sammanhang. Vid frå-gan om värdeskapande kunde slutsatser dras att detta inte alltid kan säkerställas rent mo-netärt, men att investeringsvilja, omvärldsanpassning, legitimitet och konkurrenskraft är starka värdeskapande faktorer som ger företaget ett affärsmässigt mervärde och som håll-barhetsredovisningen hjälper till att skapa.

Idag finns det flera etablerade företag på marknaden som kan utgöra stora hinder för nyaaktörer att ta sig in på marknaden. Ett tidigt etablerat företag har ett försprång och kangenom olika distributionskanaler nå fram till konsumenterna med sitt budskap samt skapasig en position på marknaden. Det kan även medföra att det genererar till en hög grad avkundlojalitet som är svår att övervinna som ny aktör. Därmed krävs det mycketengagemang från nya etablerare för att synas på marknaden och finna en position.Medicintekniska branschen är väldigt komplex i den mån att det är svårt att ta sig in somny aktör. Svårigheten ligger i att det krävs mycket kunskap kring den avanceradeutrustningen samtidigt som arbetet sker med tandläkare och tandhygienister som är högtutbildade med hög integritet. Idag finns det några stora och ett flertal små företag somarbetar med medicinteknisk utrustning för tandvården i Sverige. Det är inte bara svårt attta sig in som ny aktör utan det är även svårt att arbeta marknadsmässigt mot den svenskatandvården. Det eftersom de flesta tandläkare och tandhygienister är vana och bekväma isitt arbetssätt och är inte alltid lika positiva till förändringar.Digitales AB är ett specialistföretag inom digital röntgen och bildhantering förtandvården. Företaget säljer digital röntgen samt datalösningar till tandläkare i Sverige.Syftet med vår studie är att först identifiera vilka etableringshinder som finns för Digitalespå den norska marknaden. Vi vill samtidigt se vilka aspekter företaget bör beakta vid ettinträde i Norge. I studien vill vi dessutom skapa oss en förståelse för hur tandläkareresonerar kring relationer, värdeskapande samt nya investeringar. Vi valde även att se omdet finns några påtagliga skillnader mellan den svenska och den norska marknaden.Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi har valt att gå på djupet av problemet med färremen mer givande intervjuer. Avgränsningarna som vi har gjort är främst till företagetDigitales med även geografiskt har vi avgränsat oss till området Oslo med omnejd. Vi valdeatt gör intervjuer med anställda på Digitales för att få en bättre förståelse kring hur dearbetar. Vi utförde cirka 40 intervjuer med norska tandläkare samt ett fåtal svenskatandläkare per telefon.De slutsatser som vi har kunnat dra efter den empiriska undersökningen är att den norskamarknaden inte skiljer sig påtagligt från den svenska. Tandläkarna i båda länderna arbetarrelativt lika. Tandläkarnas tankesätt kring relationer, värdeskapande samt nyinvesteringarfann vi är lika i båda länderna. Vi fann däremot några aspekter som företaget bör beakta viden etablering i Norge. Digitales bör lägga mer fokus på att närvara på mässor och events.Företaget bör även ha i åtanke att skapa sig ett bredare produktsortiment samtidigt som deborde skapa sig ett gott rykte och goda referenser i Norge.

<p>Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och </p><p>miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). </p><p>Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder.</p><p>Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.</p>

<p>Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Det senare perspektivet har författarna skapat genom att bygga upp en teoretisk modell.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att de mindre företagen skapar värde genom sina medarbetare, då medarbetarnas spetskompetens utgör en konkurrensfördel, gentemot de större företagen i branschen. Att satsa på en personalpolicy som bygger på att utnyttja denna spetskompetens och därmed involvera och motivera medarbetarna är en förutsättning för att de mindre företagen ska kunna bygga upp värdeskapande processer.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att ett mindre bemanningsföretag måste uppnå överens-stämmelse mellan personalidé och affärsidé för att få hela organisationen att arbeta åt samma håll och därigenom nå långsiktig lönsamhet och överlevnad.</p> / <p>It has become even harder for the smaller companies in the human resource staffing business to survive long term, in the increasingly competitive market. The smaller companies have no possibility to compete by price against the larger companies and must therefore find other ways to create value. The primary purpose of the study is to investigate the internal conditions for building processes that create value in smaller companies. The study will be done through a survey of three larger and two smaller staffing companies in Sweden. The focus of the study is internal marketing and the study will be done from a corporate management perspective as well as from an employee’s perspective. The latter perspective has been built as a theoretical model.</p><p>The result of the study shows that smaller companies create value through their employees, because the employee’s special competence is a competitive advantage against the larger companies in the business. To focus on these special competencies in the employee policy, thereby involving and motivating the employees is a necessity for the smaller companies to be able to build processes that creates value.</p><p>The conclusion of the study is that a smaller company has to reach an agreement between the company’s employee policy and the business concept in order to get the entire organization to work in the same direction and reach a long term profitability and survival.</p>

<p>Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort en fallstudie av Lindex där vi dels har gjort två intervjuer och dels använt oss av sekundärdata som årsredovisningar och artiklar. De vi har intervjuat är Johan Hallin, marknadschef på Lindex, och Johan Gente, Direktmarknadsföringschef på Lindex.</p><p>När vi har skrivit uppsatsen har vi haft en hermeneutisk ansats vilket innebär att den bygger på tolkningar och vårt uppsatsarbete kan ses som ett pusselläggande där vi stegvis hittat bitar som allteftersom bildat en helhet där vi har kunnat uppnå en djupare förståelse genom vår kvalitativa studie. Vi började med att göra intervjuerna för att sedan utifrån den empiri vi fått fram leta upp relevanta teorier, vi har alltså haft ett induktivt tillvägagångssätt för att undvika att studien skulle bli styrd efter vissa teorier. Eftersom det är en hermeneutisk uppsats har vi i vår slutdiskussion tagit det ett steg längre och applicerat vårt resultat på ett annat klädföretag.</p><p>Vi har efter vår studie av Lindex kommit fram till att det för att stärka sitt varumärke är viktigt att ha en väl genomtänkt och genomförd marknadsföring. Företag måste försöka stärka sitt varumärke långsiktigt och det är också viktigt att visa att man är ett gott företag, det vill säga att man tar ansvar. För att det ska fungera måste företag vara trovärdiga och genuina när det kommer till dessa frågor eftersom konsumenterna annars kan se att det inte är äkta och det kan då kanske till och med få en motsatt effekt.</p>

Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Det senare perspektivet har författarna skapat genom att bygga upp en teoretisk modell. Resultatet av undersökningen visar att de mindre företagen skapar värde genom sina medarbetare, då medarbetarnas spetskompetens utgör en konkurrensfördel, gentemot de större företagen i branschen. Att satsa på en personalpolicy som bygger på att utnyttja denna spetskompetens och därmed involvera och motivera medarbetarna är en förutsättning för att de mindre företagen ska kunna bygga upp värdeskapande processer. Slutsatsen av undersökningen är att ett mindre bemanningsföretag måste uppnå överens-stämmelse mellan personalidé och affärsidé för att få hela organisationen att arbeta åt samma håll och därigenom nå långsiktig lönsamhet och överlevnad. / It has become even harder for the smaller companies in the human resource staffing business to survive long term, in the increasingly competitive market. The smaller companies have no possibility to compete by price against the larger companies and must therefore find other ways to create value. The primary purpose of the study is to investigate the internal conditions for building processes that create value in smaller companies. The study will be done through a survey of three larger and two smaller staffing companies in Sweden. The focus of the study is internal marketing and the study will be done from a corporate management perspective as well as from an employee’s perspective. The latter perspective has been built as a theoretical model. The result of the study shows that smaller companies create value through their employees, because the employee’s special competence is a competitive advantage against the larger companies in the business. To focus on these special competencies in the employee policy, thereby involving and motivating the employees is a necessity for the smaller companies to be able to build processes that creates value. The conclusion of the study is that a smaller company has to reach an agreement between the company’s employee policy and the business concept in order to get the entire organization to work in the same direction and reach a long term profitability and survival.

Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort en fallstudie av Lindex där vi dels har gjort två intervjuer och dels använt oss av sekundärdata som årsredovisningar och artiklar. De vi har intervjuat är Johan Hallin, marknadschef på Lindex, och Johan Gente, Direktmarknadsföringschef på Lindex. När vi har skrivit uppsatsen har vi haft en hermeneutisk ansats vilket innebär att den bygger på tolkningar och vårt uppsatsarbete kan ses som ett pusselläggande där vi stegvis hittat bitar som allteftersom bildat en helhet där vi har kunnat uppnå en djupare förståelse genom vår kvalitativa studie. Vi började med att göra intervjuerna för att sedan utifrån den empiri vi fått fram leta upp relevanta teorier, vi har alltså haft ett induktivt tillvägagångssätt för att undvika att studien skulle bli styrd efter vissa teorier. Eftersom det är en hermeneutisk uppsats har vi i vår slutdiskussion tagit det ett steg längre och applicerat vårt resultat på ett annat klädföretag. Vi har efter vår studie av Lindex kommit fram till att det för att stärka sitt varumärke är viktigt att ha en väl genomtänkt och genomförd marknadsföring. Företag måste försöka stärka sitt varumärke långsiktigt och det är också viktigt att visa att man är ett gott företag, det vill säga att man tar ansvar. För att det ska fungera måste företag vara trovärdiga och genuina när det kommer till dessa frågor eftersom konsumenterna annars kan se att det inte är äkta och det kan då kanske till och med få en motsatt effekt.

Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda på vad det är som gör att personer väljer ett visst bilmärke och varför. Ut från detta resonemang har vi tagit reda på hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. Därefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda på vilka värdeskapande faktorer de använder sig av för att kunden ska välja just dem bland alla konkurrenter. Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars värdeskapande faktorer och ta reda på om dessa faktorer uppfattas av kunderna på det sätt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med Volvoanställda och återförsäljare samt en enkätundersökning med kunder. Sedan har dessa ställts mot varandra för att se om kunderna uppfattar det Volvo Personvagnar vill förmedla. I empirin har vi tagit upp fakta om Volvo Personvagnar samt redogjort för resultatet av undersökningen. Dessa har sedan ställts mot varandra i analysen. Där har de viktigaste värdeskapande faktorerna vi har fått fram från Volvoanställda och återförsäljare, image, produkt och service, kopplats till följande fem teorier: Mervärde, Word of Mouth, Affärsidé, Involvering och Brand Equity. Alla dessa teorier går ut på att skapa en relation med kunden och ett värde utöver grundprodukten. Vilka likheter och skillnader som finns i hur de värdeskapande faktorerna uppfattas redogörs för i resultatkapitlet. Där framkommer det att det endast är en del av de värdeskapande faktorer som Volvo Personvagnar vill förmedla som uppfattas av kunderna. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel med rekommendationer till dem som verkar inom bilbranschen. I det kapitlet kommer vi även med förslag till fortsatt forskning inom området.

Dagens reklambransch är starkt konkurrensutsatt och antalet aktörer ökar varje år. Globalisering, teknisk utveckling och kundens ökade kunskap om marknadsföring är endast några faktorer som bidrar till den ökade svårigheten för reklambyråer att överleva på marknaden. De blir tvungna att ständigt utveckla sina tjänster för att tillfredställa marknadens nya behov. Detta är dock svårt för en mindre reklambyrå som ofta har knappa ekonomiska och tidsmässiga resurser. Undersökningen ämnar att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för mindre reklambyråers överlevnad? Uppsatsen syftar till att analysera och undersöka tre mindre Stockholmsbaserade reklambyråers sätt att hantera den konkurrensdrabbade marknaden. Detta gjordes via djupintervjuer samt kompletterades med kortare intervjuer av byråernas kunder. Detta ställdes mot teorier som behandlar planeringsstrategier och affärsidéutveckling samt syn på affärsmässiga relationer och nätverk. Utifrån de teorier som tillämpats har vi byggt en teoretisk syntes som mynnar ut i att värdeskapande bör ske via utveckling av processtyrda planeringsstrategier och värdeskapande processer. Undersökningen baserades på tre Stockholmsbaserade reklambyråer (Hello and Friends, Le Bureau &amp; WatersWidgren) samt på en av respektive byråers kunder (Lars Wallin, Filippa K &amp; Retail and Brands). Undersökningen visade att det finns en övergripande samstämdhet mellan de valda undersökningsobjektens arbetssätt och deras kunders krav och kriterier vad gäller detta. Analysen av den empirisk data har påvisat ett antal viktiga faktorer som är avgörande för mindre reklambyråers överlevnad i en överetablerad bransch. Dessa är reklambyråns mänskliga resurser, reklambyråns storlek, dess förmåga att skapa uppmärksamhet i introduktionsstadiet, kundfokusering, kreativitet samt dess företagskultur.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity–industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen. Utvecklingen för dessa nyckeltal har senare jämförts med utvecklingen för motsvarande nyckeltal hos en referensgrupp av liknande onoterade bolag som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag. Resultatet visar att portföljbolagen i många avseenden har utvecklats bättre än jämförelsebolagen under den studerade tidsperioden. Detta skulle kunna förklaras av aktivt ägande med uttalat lönsamhetsfokus men kan även ha andra förklaringar, varför fortsatta studier i ämnet rekommenderas.