The objective of this study is to examine how Lean can make the utilization of inventory more effective and, from a Lean perspective, examine how the value-adding activities related to inventory can increase. To examine this, a case study was perfomed at Svenska Fönster. The conclusions of this study are that Lean can advantageously be applied on inventory to increase the efficiency.

I denna studie där vi granskat rådgivningsmötet på en bank har vi kommit fram till att kundvärdet är en av de viktigaste delarna. Runt kundvärdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli värdeskapande både för kunden och rådgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen är två viktiga delar som vi anser påverkar kundmötena. Den fysiska miljön är det som kunden ser först och banken bör därför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det läggs ett större fokus på inventering innan mötet.   Detta har tagit oss fram till en modell där kundvärdet är den centrala delen som sedan påverkas av kommunikationen och den fysiska miljön.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR. Stödet är ur flera perspektiv positivt men kan även utvecklas och förbättras inom ett flertal områden. Resultatet åskådliggör att cheferna ser HR som ett bollplank som bör vara lättillgängliga samt ha viktig expertis inom personalrelaterade frågor. Det framkommer dock att skillnader i kvalitén på chefstödet finns, vilket beror på vilken individ som levererar stödet till chefen. Resultatet framhåller även att cheferna önskar ett mer proaktivt agerande från HR. Majoriteten av cheferna upplever HR-funktionen som kompetenta och välfungerande, dock finns tenderande åsikter om att HR ibland fokuserar mer kring vad som är viktigt för dem själva och inte vad som är betydelsefullt för cheferna. Avslutningsvis diskuteras dessa resultat och slutsatserna är att ett samspel mellan flera faktorer påverkar hur cheferna upplever stödet från HR. Dessa faktorer visar sig vara sociala, materiella och strukturella förutsättningar.

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning. Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer. Detta gör att varje överlåtelse är unik och den beror på vad företagaren upplever vad som är av värde. Värdet som säljaren upplever behöver inte ha en delad uppfattning av köparen, därav är varje överlåtelse unik. Detta gör att värde är något som är subjektivt och som är beroende av vem som är tolkaren.

Genomgår pengar en revolution? Ett mycket centralt ämne i ekonomi är pengar, pengar har genomgått många utvecklingar och därmed har även synen på pengar förändrats över tid. Vi har använt varor och råvaror som pengar. En bytesekonomi där snäckor, stenar och fjädrar ansågs vara värdefulla att handla med, för att sedan övergå till dyrbara metaller som guld och silver. Denna övergång utvecklades och vi fick våra första sedlar som tillverkade i Kina, därefter tillkom papperssedlar, kreditkort och digitala pengar. Nu har det uppkommit en ny typ av valuta på marknaden som kan innebära nästa steg i utvecklingen. Nämligen kryptovalutan, som är omfattande för alla digitaliserade valutor, men valutan kan också vara decentraliserad. Den virtuella valutan har många kritiker, men användningen av valutan fortsätter att expandera. Bitcoin är den första och mest använda kryptovalutan (Bitcoin, 2018). Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem Bitcoin investerare förstå vad som är värdeskapande och att dessutom förstå vilka fördelar och nackdelar den virtuella valutan Bitcoin har för sina investerare. Värdeskapande är subjektivt och sker i samband med att investerare interagerar med varandra. Investerare i Bitcoin menar att det som är värdeskapande är sex faktorer: lönsamhet, risk, tillit, överförbarhet och transparens, säkert och kontroll samt kontroverser.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på en del faktorer som gör det svårare för serieförvärvande bolag att skapa värde i takt med att de växer. Större kapital ska allokeras vilket leder till praktiska svårigheter i förvärvsprocessen. Vidare visar tidigare forskning på att fenomen såsom agentproblematik och hybris är mer utbrett bland större bolag vilket gör att avkastningen på kapital sjunker ju större bolaget blir. Detta ifrågasätts dock av studier som visar på ett lärande av att växa. Huruvida det är positivt eller negativt för värdeskapandet att växa som bolag påverkas av en rad olika faktorer, och ur tidigare studier tycks det svårt att uttyda vilken storlek på bolag som statistiskt sett skapar mest avkastning via förvärv.  Syfte: Syftet med studien är att analysera hur sambandet ser ut mellan serieförvärvande bolags värdeskapande, i termer av avkastning på investerat kapital, och dess storlek, samt vilken påverkan faktorerna branschtillhörighet, finansieringsmetod och konjunkturläge har på värdeskapandet.  Metod: För att besvara syftet med studien genomfördes i huvudsak empiriska studier i form av regressionsmodeller, för att kartlägga ett 30-tal serieförvärvande bolag och deras värdeskapande mellan 2009-2021. Analysen grundas därför på statistisk analys av paneldata, men kompletteras även av en djupgående litteraturstudie där kvalitativa faktorer inom ämnesområdet behandlas.  Slutsats: Studien visar att det för nordiska serieförvärvande bolag är positivt att växa upp till ett bolagsvärde omkring 4 miljarder SEK. Ju mer man växer, upp till den storleken, desto mer så gynnas man av skalbarhet, man har lätt att hitta synergieffekter och premien förblir relativt låg. När man överskrider 4 miljarder så tar dock de negativa effekterna av att växa över och värdeskapandet blir mindre och mindre i takt med att man växer och gör fler förvärv. Detta främst eftersom det blir svårare att hitta synergier med förvärvsobjekten och förvärvspremien generellt blir högre. Som visat i tidigare studier har branschtillhörighet en stor påverkan på värdeskapandet. Industribolagen visar en lägre avkastning än teknik och sjukvårdsbolagen. Påverkan av studiens övriga kontrollvariabler; finansieringsmetod och konjunkturläge förkastades i alla utom ett fall. För de bolagen som definieras som små fanns det en signifikant negativ effekt på värdeskapandet att genomgå nyemission.

Authors: Rasmus Nilsson and Daniel Lövkvist Supervisor: Amie Gustafsson   Title: Value creation through intermediaries - A study of the intermediary's value creation in the restaurant industry   Background and problems: The great development at Foodora and Wolt is inevitable and nowadays almost everyone has encountered the players in some context. Their market shares are growing significantly, which can be both good and bad. Whether intermediaries affect the restaurants is unclear, but for many it seems to be the rescue during the passing pandemic.   Foodora and Wolt have broken into the market as intermediaries in the restaurant industry for some time and have established themselves with furious speed, which has led to a number of issues. It is unclear whether the restaurants have only started their collaborations with intermediaries in order not to fall behind, which has since started a less profitable for the companies. The service sector has grown a lot in recent years and it will therefore be interesting to examine how the value of restaurants has been affected by the progress of intermediaries.   Purpose: The purpose of the essay is to investigate how value creation changes when restaurants interact with intermediaries. Method: The study was conducted as a qualitative study where the empirical data was developed with the help of semi-structured interviews with a total of five restaurant owners in Karlstad and Örebro. All respondents have been connected to an intermediary.   Empiricism and conclusion: The results of the study indicate that the intermediaries have a positive impact on the restaurants and were the rescue when the pandemic was at its worst. The middlemen have contributed to an increased value for the restaurants, but to varying degrees depending on the restaurants' own conditions and what they themselves feel the need to focus on.   Keywords: Value, service innovation, intermediary, Foodora, Wolt, digitalisation, business administration

Titel: Värdeskapande processer – Beräkna det som räknas Nyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet. Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter. Idrotten är Sveriges största folkrörelse, med cirka 3 miljoner medlemmar och det är tydligt att den är betydelsefull för många. Idrottsföreningar står således inför en rad utmaningar, bland annat är det relevant för dessa att identifiera vilka som är deras intressenter och vad de anser kring värdeskapande. Detta för att ha möjlighet att svara på deras förväntningar, något som skapar förtroende för verksamheten. Enligt det rådande forskningsläget är det även relevant att finna verktyg att påvisa detta värde för dess intressenter. Metoder för påvisning av liknande effekter efterfrågas idag och forskning kring ämnet sker, bland annat eftersom de mätinstrument som används idag fått kritik för bristande tillämpbarhet och effektivitet. Ett relativt nytt mått som används för att mäta dessa samhällsinsatser är Social Return on Investment (SROI). Metoden används ofta inom den ideella sektorn och mäter det värde verksamheter skapar, som inte bara är ekonomiskt, utan även socialt och miljömässigt. Baserat på ovanstående forskningsläge är syftet med studien att analysera en organisations värdeskapande processer, dess intressenter och relation till dessa, med inslag av SROI-analys. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts i samarbete med en idrottsförening. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter som är aktiva i idrottsföreningen samt med representanter för den kommun där föreningen verkar. Det empiriska materialer kommpleteras med intressentteori, legitimitetsteori samt teori kring SROI som metod. De slutsatser som kan dras från denna studie är att en idrottsförening har många intressenter med varierade intressen. Studien presenterar en analys kring relationerna mellan idrottsföreningen och dess intressenter, där det framkommer att den mest framstående intressenten är de aktiva i föreningen. De aktiva upplever effekter av sitt engagemang i föreningen; Socialt välbefinnande, Fysisk hälsa och Personlig utveckling. Dessa effekter påverkar även de aktiva efter avslutat engagemang i föreningen, vilket medför att idrottsföreningens aktiviteter skapar effekter som är hållbara över tid. Studien avslutas med en analys kring värderingen av dessa effekter och hur användbar SROI är som metod, där det konkluderas att måttet underlättar diskussion och värdering av effekter som traditionellt sett inte står i fokus vid utvärdering av organisationers prestationer. Denna insikt är värdefull för idrottsföreningar då de är beroende av relationen till sina intressenter, för att exempelvis få tillgång till ideellt engagemang och finansiell support. Att påvisa vilket värde de skapar för dessa visas relevant i denna studie, bland annat för att idrottsföreningen ska nå en ökad legitimitet.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix