<p>Textilier är en produkt som vi alltid har varit i behov av. Kampen om toppen inom konfektionsindustrin i Sverige har under de senaste åren varit jämn. De klädföretag som i dag är störst på marknaden använder sig av en affärsidé som går ut på att sälja ett brett sortiment till låga priser medan de mindre klädföretagens affärsidé går ut på att sälja små upplagor av unika kläder. Däremellan befinner sig de medelstora klädföretagen. Då de inte har ett sortiment som utmärker dem på samma sätt som övriga aktörer på marknaden, måste deras affärsidé förnyas på ett annorlunda sätt för att företaget ska kunna överleva och detta kan ske i mötet mellan ledning och personal via den interna marknadsföringen. </p><p>I den här uppsatsen undersöks problemet ”Vilka faktorer är viktiga vid den interna marknadsföringen för att ett medelstort företag inom konfektionsindustrin i Sverige ska kunna överleva på lång sikt?”. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera hur ett medelstort klädföretag inom konfektionsindustrin i Sverige med hjälp av internmarknadsföring kan skapa en långsiktig lönsamhet. Följande företag undersöks: Lindex, Gina Tricot och Gudrun Sjödén. Undersökningen består av kvalitativa metoder där en butikschef och en representant från personalen intervjuas. Studien baseras på de tre teoriområdena: Värdeskapande processer, Mervärde och Internkommunikation. Varje teoriområde innefattar i sin tur olika teorier och begrepp.</p><p>Resultatet visar att de tre undersökta företagen använder sig av värdeskapande strategier i sin internmarknadsföring. Resultatet visar även att deras styrkor och svagheter inom internmarknadsföringen skiljer sig åt från varandra vilket visar sig främst genom variablerna dubbelriktad kommunikation och enkelriktad kommunikation. </p><p>Det bästa ett medelstort klädföretag kan göra för att bli långsiktigt lönsamma är att satsa på en väl fungerande internmarknadsföring med fokus på interaktion, engagemang och dubbelriktad kommunikation. Detta för att få personalen att bli delaktiga och engagerade i företaget.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen.</p><p>Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområden</p><p>För att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen.</p><p>Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap.</p>

Syftet med den här studien är att visa på musikförlagsbranschens förmåga att anpassasina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, utifrån deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen påverkar värdet av relationerna inom nätverket. Vi har i vår studie utgått från en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats. Att synkroniseringsarbetet har fått en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgås. Omvärldsfaktorer har påverkat musikförlagens traditionella affärsmodell och tillsammans med en ökad efterfrågan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete är värdeskapande genom relationer och nätverkande både internt såväl som externt.

Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen. Servicelandskapet är en viktig del sinnesmarknadsföring. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sinnen kan integreras i marknadsföringen för att stärka varumärket Aqua Floating och på sätt skapa värde för kunden. Uppsatsen utförs som ett konsultarbete för Aqua Floating i Kalmar och innefattar ett ledarperspektiv som visar på hur ett företag kan använda sig av sensoriella strategier i praktiken. Fallstudien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en huvudsakligen induktiv ansats där den insamlade empirin utgjort grunden för det fortsatta arbetet. Vi har genomfört djupintervjuer, fokusgrupp och webbanalys samt egna observationer. Eftersom vi genomfört en fallstudie har vi ingen möjlighet att generalisera och våra slutsatserna behandlar därför endast företaget Aqua Floating. Sinnesmarknadsföring kan användas för att nå ut till kunderna på ett djupare plan och för att stärka varumärkets identitet. För att detta ska fungera väl krävs dock att företaget etablerar goda relationer med sina kunder och att kunderna upplever att värde skapats. I kapitel 9 sammanfattas författarnas slutsatser som visar på hur Aqua Floating kan stärka sitt varumärke med hjälp av att implementera sinnesmarknadsföring i sitt servicelandskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad. Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer. Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.

Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list. Stockholm is also more difficult to access than other European congress cities. Another factor for change is that Stockholm’s congress organizers working situation has changes in the meaning that networks are more common. Purpose: The purpose of the paper is to analyze and evaluate Stockholm’s congress organizers working conditions for creating value through co-operation. Methodology: The authors have chosen a qualitative research method and have performed one case study and one in-depth interview. Conclusions: The study has reached the conclusion that value creation is the preferred working method for congress organizers.

Textilier är en produkt som vi alltid har varit i behov av. Kampen om toppen inom konfektionsindustrin i Sverige har under de senaste åren varit jämn. De klädföretag som i dag är störst på marknaden använder sig av en affärsidé som går ut på att sälja ett brett sortiment till låga priser medan de mindre klädföretagens affärsidé går ut på att sälja små upplagor av unika kläder. Däremellan befinner sig de medelstora klädföretagen. Då de inte har ett sortiment som utmärker dem på samma sätt som övriga aktörer på marknaden, måste deras affärsidé förnyas på ett annorlunda sätt för att företaget ska kunna överleva och detta kan ske i mötet mellan ledning och personal via den interna marknadsföringen. I den här uppsatsen undersöks problemet ”Vilka faktorer är viktiga vid den interna marknadsföringen för att ett medelstort företag inom konfektionsindustrin i Sverige ska kunna överleva på lång sikt?”. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera hur ett medelstort klädföretag inom konfektionsindustrin i Sverige med hjälp av internmarknadsföring kan skapa en långsiktig lönsamhet. Följande företag undersöks: Lindex, Gina Tricot och Gudrun Sjödén. Undersökningen består av kvalitativa metoder där en butikschef och en representant från personalen intervjuas. Studien baseras på de tre teoriområdena: Värdeskapande processer, Mervärde och Internkommunikation. Varje teoriområde innefattar i sin tur olika teorier och begrepp. Resultatet visar att de tre undersökta företagen använder sig av värdeskapande strategier i sin internmarknadsföring. Resultatet visar även att deras styrkor och svagheter inom internmarknadsföringen skiljer sig åt från varandra vilket visar sig främst genom variablerna dubbelriktad kommunikation och enkelriktad kommunikation. Det bästa ett medelstort klädföretag kan göra för att bli långsiktigt lönsamma är att satsa på en väl fungerande internmarknadsföring med fokus på interaktion, engagemang och dubbelriktad kommunikation. Detta för att få personalen att bli delaktiga och engagerade i företaget.

Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade. Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring. Dock borde stadens näringsliv integreras i större utsträckning till bolagets nätverk för att på så sätt ge en bättre utformad marknadsföring med större tillgång till samlade resurser. Detta skulle även vara främjande för ett långsiktigt arbete där destinationsutveckling och stadens image skulle gynnas. Den interna kommunikationen kan komma att bli avgörande för hur väl Örebrokompaniet lyckas förmedla en samlad bild av Örebro.

Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen. Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområden För att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen. Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap.

Syfte: Vi har valt att utifrån vår uppsats undersöka hur två företag – Swedbank och IKEA – arbetar med att få med kunden som medproducent. Hur de genom relationsmarknadsföring tillfredställer kundernas behov och hur ”kundnöjdheten” uppnås genom kundens delaktighet. Vi har även undersökt hur detta i sin tur påverkar företagets lönsamhet.   Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vår litteraturstudie bestod i att läsa igenom äldre studentlitteratur ur tidigare relevanta kurser i vår utbildning kombinerat med att söka kunskap i annan litteratur inom området relationsmarknadsföring. Sedan utarbetade vi enkätundersökningar och intervjuer för vår primärdatainsamling. Resultatet av dessa förstudier analyserades och jämfördes med teoribildningen inom området för att besvara våra frågeställningar.   Resultat &amp; slutsats: Enkätundersökningarna visar tydligt att båda företagen har lyckats med att få kunden att agera medproducent och även känna sig nöjd. Vi kan också konstatera utifrån intervjuerna att medproducentansvaret frigör tid åt personalen på företagen som då får en annan roll än att bara ”springa ärenden”.   Förslag till fortsatt forskning: För att få en mer rättvis bild av hur medproducentansvaret påverkar kundnöjdheten och lönsamheten skulle det vara intressant att belysa flera företag på den tjänsteproducerande sidan och flera företag på den varuproducerande. Även att genomföra större och mer omfattande enkätundersökningar skulle vara intressant då tillförlitligheten i resultatet skulle öka.   Uppsatsens bidrag: Denna kandidatuppsats belyser relationsmarknadsföring ur två perspektiv. Dels kunderna och deras syn på företaget, dels personalen och deras syn. Den visar även på hur lönsamhet och personalens arbetsuppgifter kopplas samman med medproducentansvaret.   Nyckelord: Kundnöjdhet, medproducentansvar, lönsamhet, relationer, värdeskapande, marknadsföring.