Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder. Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.

The purpose of this study is to increase the understanding of activities, flows and waste in a company's production process. By performing a value stream analysis, non-value adding activities are identified in a production process and then the suggested improvements that can reduce lead times will be stated. The value-stream mapping identifies the flow of information and the flow of material in a production process and this provides the basis for the identification of non-value adding activities. We conducted the study at Lammhults Möbel AB in Lammhult Sweden, where the production flow of Spira-21 has been investigated. This to identify any non-value adding activities that affect the flow negative and consumes time and money in a non-value adding way. A reasonable approach for the project was taken by studying the methodologies and theories. We conducted interviews and site surveys at Lammhults Möbel AB where the flow of information and material in the production process were investigated. Then a current state map of the production flow is constructed and we were able to identify non-value adding activities. By studying our value-stream map and compare this with the theoretical background suggestions of improvement for reducing non-value adding activities will be done. These suggestions can answer our main question; How can non-value adding activities in the flow of material and information be reduced in order to reduce the lead-time of a company's production process The proposed improvements that are developed includes, reduce storage. Implementing Lean tools, such as 5S, Kaizen and Kanban, and streamline production management and set demand for delivery of the company's suppliers to get a JIT system. Through implementation of proposals, unnecessary inventory, transportation and movements will decrees. There will be more effective management and production becomes more systematic. To consider this result, we believe the lead-time will be reduced and our purpose is achieved.

Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.

Denna studie undersöker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa bestående operationellt värde i förvärvade portföljbolag. Studien beaktar mått som reflekterar utvecklingen för olika intressentgrupper i syfte att åskådliggöra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till värdeskapande. Undersökningen är av kvantitativ karaktär och är baserad på ett urval av 19 svenska bolag som under åren 1999-2008 förvärvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag. Studien genomförs genom att studera utvecklingen av finansiella nyckeltal samt därtill kompletterande mått för intressenters välstånd under perioden mellan förvärv och avyttring samt tre år efter avyttring. För att justera för makroekonomiska och branschövergripande fluktuationer har portföljbolagens utveckling jämförts med en jämförelsegrupp bestående av branschkonkurrenter. Den sammanvägda slutsatsen är att den begränsade positiva utveckling vi observerar under holdingperioden gradvis försämras under de första tre åren efter avyttring. Ur ett intressentperspektiv konstateras att ingen intressentgrupp drabbas av direkta försämringar vare sig under holdingperioden eller tre år därefter.

Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund. Om vi upptäcker några sådana skillnader vill vi ge förslag på hur dessa kan överbryggas genom användandet av co-creation för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet.  Som resultat av den valda problemformuleringen genomfördes studien tillsammans med ett studieobjekt. Studien skedde i två delar för att komma åt både de anställdas och kundernas del i processen. Vi valde det hermeneutiska perspektivet med dess fokus på tolkningar och människans subjektiva bild av verkligheten som paradigm (Johansson Lindfors, 1993, s. 41-42, 44). Angreppssättet för uppsatsen var abduktivt, som innebär en växelverkan mellan teori och empiri. En kvalitativ datainsamlings- och analysmetod användes för att försöka besvara problemformuleringen där det empiriska materialet kodades med hjälp av Grundad teori. Vår teoretiska referensram är grundad på teorier som är kopplade till ämnet co-creation. Andra inslag är sådant som framkommit under de två intervjuomgångarna eftersom vi kunnat återgå till teorin efter datainsamlingen på grund av det abduktiva angreppssättet. Våra slutsatser av studien är att begreppen kvalitet och värde är subjektiva och att kvalitetssäkring inte kan ske på ett standardiserat sätt inom undersökt område. Vi ser dock några gemensamma nämnare mellan studieobjektet och dess kunder och lämnar slutligen rekommendationer till hur det fortsätta arbetet med kunden bör utvecklas. För att lyckas utveckla ett samarbete med hjälp av co-creation krävs en bra dialog både internt och externt.

The purpose of this study is to analyze how companies that sell financial services can reach people in the younger audience. The financial services that we refer to are regarding banking and insurance for private users, and with the younger audience we refer to people in the age of 18 to 25. We think that this is a valid and interesting issue to study because of the common thoughts that persons in this age are common users of Internet, social medias and new technology. The main question through our study has been; “How a financial company can attract the younger generation, and support their creation of value?" Our research is based on a qualitative method. It was conducted through interviews with people who have expertise in the field and through focus-groups with people in the age of our question. Two of the people we interviewed work at the Swedish banks Swedbank and Handelsbanken, and the other two works at Länsförsäkringar, which is an insurance company. Because of the qualitative approach, it is hard to draw any absolute conclusions on the field of study. Therefore we refer to the chapter regarding analyze and conclusions for further reading about our findings.

Abstract The purpose of this study is to investigate how value creation influences consumers´ choice of market place. We have chosen to focus on how inner city centers can compete with external shopping malls by examining what values consumers find essential in shopping areas. The development within the retail market with more external malls outside cities has resulted in impoverished city centers; therefore, new strategies towards more attractive servicescapes in the inner city are crucial. The study is based on a qualitative approach due to deeper understanding and closeness to the subject, where Kalmar city is chosen as a case. We have completed a focus group study where respondents from each target group where represented. Furthermore, we have accomplished personal interviews category business- men and women from the trade sector in Kalmar. The conclusion has been submitted in different elements within a servicescape where cooperation between different industries, importance of attractive meeting places and pleasant atmosphere were the core findings for value creation. If a city centre corresponds to the findings of value added elements, it is argued to be a strong competitor in today’s concrete retail market

Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren. Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa artiklar på sajten. Detta kopplas sedan mot tjänsteerbjudandet, som Wikipedia ger deras användare, för att se hur värderingarna påverkar värdeskapandet.   Problemformulering - Hur styr gemensamma värderingar värdeskapandet på Wikipedia? Referensram - Teorin som ingår i referensramen kommer behandla området styrning av communities (Schouten & McAlexander 1995) samt hur värde samskapas i processer (Vargo & Lusch 2004). Då Wikipedia är ett online community finns också ett avsnitt om hur värden skapas inom så kallade brand communities (Schau et al. 2009). Metod - Studien har genomförts genom användandet av en kvalitativ metod som kallas netnografi. Metoden tar sin utgångspunkt i Kozinets (2002, 2006) fyra steg för hur en netnografisk studie ska genomföras men den har dock modifierats i enlighet med Langer och Beckman (2005). Diskussion och slutsats - Beroende på hur värderingarna styr skapandet av artiklarna kommer Wikipedias tjänsteerbjudande att stämma överens med det som communitiet skapar. Värderingarna kan styra skapandet av artiklar så att tjänsteerbjudandet kan följa fem olika vägar, från att fundamentalt följa Wikipedias officiella principer, till att negligera principerna. Utifrån Echeverri och Skålén (2011) har sedan förutsättningarna för Wikipedias värdeskapande tagits fram.

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte är synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mäta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. Besöksnäringen är ett exempel på en sådan sektor som sedan många år arbetat med att synliggöra branschens samhällsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprätta satellitkonton för idrott och intresse för frågan har därför väckts inom idrottssektorn i Västerbotten. Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiärerna bidrar till sektorns värdeskapande och hur detta kan komma att påverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. Då den tidigare forskningen på området är begränsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att fastställa idrottens värdeskapande. Syftet med vår studie är att beskriva hur idrottsfinansiärerna påverkar sektorns värdeskapande och hur idrottsräkenskaper skulle kunna påverka dessa aktörer. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vår intervjuguide. Studien har varit kvalitativ och bestått av sju semi-strukturerade intervjuer. I kombination med finansiella investeringar har funnit att finansiärer bidrar starkt till idrottssektorns utveckling och värdeskapande genom att nyttja det beroendeförhållande som idrottsföreningarna har till dem. Kravet på socialt ansvarstagande och en ökad affärsmässighet som studien visat att finansiärerna ställer på idrottsföreningarna är strategiskt viktigt för sektorn i konkurrensen om finansiering med närliggande branscher. Vi har konstaterat att det finns ett intresse bland finansiärerna för de uppgifter ett framtida satellitkonto för idrott skulle kunna bidra med. Vi kan dock se att intresset är styrt av den kunskap finansiärerna har om hur denna information skulle kunna nyttjas för den egna verksamheten och att denna kunskap med fördel skulle kunna förhöjas. Vi har funnit att idrottsfinansiärernas påverkan av ett framtida satellitkonto för sektorn varierar beroende på verksamhetens storlek. Studien har dock visat klara incitament för att idrottssektorn skulle kunna gynnas positivt av ett satellitkonto då det skulle ge sektorn en legitimitet för investeringar.

Byggindustrin är idag en av Sveriges största industrier med en omsättning som under 2012 uppgick till hela 309 miljarder kronor. Studier har dock visat att cirka 35% av den totala kostnaden vid ett byggprojekt är vad som i andra industrier betraktas som slöseri. I detta innefattas aktiviteter som materialhantering, höga lagernivåer och onödiga väntetider. För att förbättra sin logistik kan byggentreprenörer välja att lägga ut vissa aktiviteter på en tredjepartslogistiker. Denna studie har fokuserat på hur logistikkostnader som skapas på byggarbetsplatsen tas i beaktande under kalkyleringsskedet i ett byggprojekt. Målet har varit att illustrera hur en anpassning kan göras i dagens kalkyleringsmetoder för att visa effekterna av en logistikentreprenad. Kalkylering av byggentreprenader sker till stor del på erfarenhetsbasis med vedertagna enhetstider. Dessa enhetstider är uppbyggda av aktiviteter som bland annat materialhantering, förberedande arbete och produktion. En totalkostnadsmodell har utifrån tidigare studier och intervjuer skapats för fungera mer anpassat till byggindustrin. Genom en kartläggning har det varit möjligt att identifiera vilka logistikkostnader som är synliga och dolda i dagens kalkyler samt att placera in dem under respektive kostnadspost i modellen. En uppskattning är att en ökning av det värdeskapande arbetet med 10% skulle innebära en kostnadsreducering omkring 7% då tredjepartslogistik används.