Big data är ett omtalad ämne, allt fler organisationer vill investera i och använda Big data som beslutsstöd. Därför har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse för begreppet Big data och mer konkret att undersöka hur Big data påverkar värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller. För att undersöka syftet har följande forskningsfråga ställts: Hur påverkar Big data värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller?  En multipel fallstudiedesign av en kvalitativ karaktär har tillämpats för att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågan. Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från tre olika organisationer. Den insamlade data har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att Big data analyser kan skapa stora affärsvärden. Big data är en kraftfull tillgång för organisationer som kan använda dataanalyser som underlag för att fatta väl underbyggda beslut vilket kan leda till utveckling och effektivisering av organisationen. Dock medför arbete med Big data utmaningar gällande kommunikation mellan datadrivna enheter och människor men även att hitta vilka källor som faktiskt levererar värde. Värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller är en kontinuerlig process som organisationer strävar efter. Studien har visat att värdeskapande med stöd av Big data handlar om att tillfredsställa kunders behov och skapa långvariga kundrelationer genom att med hjälp av dataanalys identifiera kundbeteende, hitta nya trender och utveckla nya produkter. För att med stöd av Big data öka värdeskapande måste organisationer utföra olika typer av aktiviteter, bland annat hitta källor som levererar väsentlig information, investera i rätt verktyg och medarbetare som kan hantera och bearbeta de stora datavolymerna.   Hur mycket värde organisationer kan fånga, det vill säga hur mycket intäkter som genereras från försäljningen beror på organisationens tillgång till resurser, kunskap och om samtliga medarbetare i organisationen integreras i att använda Big data. Genom att integrera medarbetarna i dataanalys kan det bidra till att värdeskapande ökar då deras kunskap och erfarenhet ökar chansen till att finna dolda mönster, nya trender och möjligheten att förutspå saker som ännu inte skett vilket med tiden kommer tillfredsställa kunderna, skapa värde och generera intäkter.

Inom tjänsteutvecklingsforskningen har det traditionellt antagits att utvecklingsprocessen ska inspireras från produktutvecklingsprocessen. Möjligheten till företagets och kundens värdeskapande har därav begränsats. Tjänstens karaktärer betraktas som de faktorerna till att värdeskapandet bör ses på ett annorlunda sätt. Traditionellt sett betraktas kundinvolvering som den faktor företaget fokuserar på i syfte att skapa värde vid tjänsteutveckling. Baserat på att kundinvolvering ses som en viktig faktor, syftar uppsatsen till att undersöka hur en tjänsteutvecklingsprocess bör utformas för att på så sätt förstå hur och när kundinvolvering ska ske i denna. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer med anställda på Länsförsäkringar Uppsala och Länsförsäkringar AB. Resultatet visar att tjänsteutvecklingsprocessen ses genom identifiering och matchning av interna och externa behov för att därigenom skapa värde i samverkan. Resultatet vittnar om att den iterativa tjänsteutvecklingens utformning spelar en större roll i att få kundinvolvering att hända, än vad tidigare forskning har visat.

Syfte: Studiens syfte är att analysera och klarlägga de styrkor och möjligheter som lokala matproducenter besitter och kan tillvarata för att positionera sig samt främja kundens värdeskapandeprocess. Forskningsfrågor: 1. Vilka värdeskapande faktorer kan lokala matproducenter tillvarata för att möta konsumenternas efterfrågan och förväntningar?2. På vilket sätt kan lokala matproducenter förmedla sitt värdeerbjudande genom relevanta marknadsföringskanaler? 3. Hur kan lokala matproducenter positionera sig på en konkurrenskraftig marknad? Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod där den empiriska insamlingen har skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Intervjupersonerna är sex lokala matproducenter och tre experter på området. Studien har genomförts med en abduktiv ansats med både induktiva och deduktiva inslag. Slutsats: Utifrån studiens resultat har tre styrkor lyfts fram som karakteriserar branschen. Styrkorna är att de besitter ett unikt värdeerbjudande, har närhet till kunden och att de är ett medvetet konsumtionsval, vilket ligger i tiden. För att kunna positionera sig på marknaden bör de nyttja digitaliseringens möjligheter, tillvarata det personliga mötet och samverka producenter sinsemellan. / Purpose: The aim of this study is to analyse and clarify the strengths and opportunities that local food producers possess and can use to position themselves and to promote the customer's value creation process. Research questions: 1. What value-creating factors can local food producers utilize to meet consumer demand and expectations? 2. How can local food producers convey their value offer through relevant marketing channels? 3. How should local food producers position themselves on a competitive market? Method: This study is of a qualitative nature and the empirical data has been collected through eight semi structured interviews with nine respondents. The respondents consist of six local food producers and three experts on the subject. The study has been conducted with an abductive approach, which includes both inductive and deductive elements. Conclusion: Based on the study's results, three strengths have been highlighted which characterize the industry. Firstly, they possess a unique value offering, secondly they have close interactions with their customers, thirdly they are making conscious choices in the current climate, which attracts the modern consumer. In order to be able to position themselves in the market, they should utilize the possibilities of digitization, make use of the personal interaction and collaborate between producers.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

Ett liv utan färdtjänst skulle innebära ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenärer vi intervjuat. De ser färdtjänsten som mer än bara en resa. Det är en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att någon familjemedlem, vän eller assistent behöver följa med. Dock behöver en färdtjänstresenär ofta mer hjälp än en person utan funktionshinder, det är därför de åker med färdtjänst istället för den allmänna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar på resenärer inom Göteborgs Stads färdtjänst och vad de anser är värdeskapande. Vi fick möjligheten att hjälpa till i ett projekt som kallas ”Färdtjänstens effektivitet ur ett brukarperspektiv: Kundvärde och innovativ organisering”. Syftet var att, utifrån ett resenärsperspektiv, undersöka hur man genom en mer innovativ organisering kan förbättra Göteborgs Stads färdtjänst. Utifrån insamlad teori och utförda intervjuer kunde vi analysera vad resenärerna ansåg var värdeskapande och hur man kan göra för att öka värdet och kvaliteten för resenärerna.Studien visar att det viktigaste för resenärerna under en färdtjänstresa är att bli behandlad med värdighet, respekt, erhålla service och god säkerhet. Studien visar också att chauffören har en central roll i färdtjänstresan och dess betydelse. Dock visade det sig att det finns stora brister i detta område. Chaufförer saknar utbildning, språkkunskaper och servicekänsla. Detta är en viktig del som måste fungera.De slutsatser studien resulterade i var att det behövs ett större samarbete mellan Göteborgs Stads färdtjänst och resenärerna. Resenärerna måste ha ett större inflytande eftersom det är de som har kunskapen om vad just deras funktionshinder kräver för fordon, hjälp och service. Chaufförerna behöver utbildas och få en större kunskap inom det område som de jobbar i för att på så sätt känna sig säkrare och ge bättre service. Det är också viktigt att avtal och upphandlingar följs upp och kontrolleras i efterhand.

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter enforskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorernaservicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studiengenomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Detempiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationäraobservationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, somvärdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var iställeten välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som tillstörsta del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även attinteraktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande.Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av defyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna.Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa ärexempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer iverksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och detlokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genomett sådant agerande. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Syfte: </strong>Vi har valt att utifrån vår uppsats undersöka hur två företag – Swedbank och IKEA – arbetar med att få med kunden som medproducent. Hur de genom relationsmarknadsföring tillfredställer kundernas behov och hur ”kundnöjdheten” uppnås genom kundens delaktighet. Vi har även undersökt hur detta i sin tur påverkar företagets lönsamhet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vår litteraturstudie bestod i att läsa igenom äldre studentlitteratur ur tidigare relevanta kurser i vår utbildning kombinerat med att söka kunskap i annan litteratur inom området relationsmarknadsföring. Sedan utarbetade vi enkätundersökningar och intervjuer för vår primärdatainsamling. Resultatet av dessa förstudier analyserades och jämfördes med teoribildningen inom området för att besvara våra frågeställningar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>: Enkätundersökningarna visar tydligt att båda företagen har lyckats med att få kunden att agera medproducent och även känna sig nöjd. Vi kan också konstatera utifrån intervjuerna att medproducentansvaret frigör tid åt personalen på företagen som då får en annan roll än att bara ”springa ärenden”.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: För att få en mer rättvis bild av hur medproducentansvaret påverkar kundnöjdheten och lönsamheten skulle det vara intressant att belysa flera företag på den tjänsteproducerande sidan och flera företag på den varuproducerande. Även att genomföra större och mer omfattande enkätundersökningar skulle vara intressant då tillförlitligheten i resultatet skulle öka.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Denna kandidatuppsats belyser relationsmarknadsföring ur två perspektiv. Dels kunderna och deras syn på företaget, dels personalen och deras syn. Den visar även på hur lönsamhet och personalens arbetsuppgifter kopplas samman med medproducentansvaret.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Kundnöjdhet, medproducentansvar, lönsamhet, relationer, värdeskapande, marknadsföring.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka:</p><ol><li>Lean filosofins påverkan på Banken X administrativa processer. </li><li>Samt huruvida Lean Kan vara ett verktyg/process för att förbättra de administrativa Processerna.   </li></ol><p>Dessutom är våra frågeställningar dessa:</p><ul><li>Hur påverkar Lean de administrativa processerna i Banken X?</li><li>Kan administration bli Lean?</li><li>Hur kan Banken X arbeta för att implementera Lean på det mest effektiva sättet?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie har den kvalitativa metoden som ansats. Teorin för denna studie har hämtats från relevanta vetenskapliga teorier inom aktuellt ämne. Vidare genomfördes denna insamling av information i syfte för att underlätta förståelsen samt skapa en insikt i ämnet. I förfarande för denna studie har vi valt den deduktiva metoden att arbeta efter, resultatet är intervjuer av tre medarbetare från Banken X huvudkontor. Det empiriska underlaget har sedan sammanställts med den teoretiska materiellt där vi har skildrat likheter och olikheter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Denna studie påvisar att Lean kan öka värdeskapande för de administrativa processerna, samt att administration kan bli Lean, men inte i samma omfattning och effektivitet som Lean faktiskt har haft på verkstadsindustrin. Vidare att det kanske svåraste i arbetet med Lean faktiskt är implementeringen och acceptansen av medarbetarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi anser att det skulle vara intressant att om ett par år studera Banken X eller för den delen en annan administrativ organisation för att se huruvida Lean Administration har fått ett fäste eller inte och för att se om värde och värdeskapande har identifierats på ett mer effektivt sätt</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Förhoppningen med denna studie är att belysa Lean konceptets påverkan på administrativa organisationers processer. Vi är övertygade om att dagens knivskarpa konkurrens bidrar till att fler och fler organisationer inte längre lyckas överleva på den tuffa marknaden. Dessutom är vi övertygade om att i den globala värld som vi lever i är det mycket viktigt och centralt att organisationer har tydliga och strukturerade processer i sitt dagliga arbete för att lyckas vidmakthålla sig. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Lean, Muda, Värde, Värdeskapande & Kaizen </p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study is to investigate:</p><ol><li>The Lean philosophy’s impact on the Bank X administrative processes. </li><li>And whether Lean Can be a tool/process to improve the administrative processes.</li></ol><p>Further are our issues these:</p><ul><li>How does Lean affect the administrative processes in the Bank X? <strong></strong></li><li>Can administration become Lean? <strong></strong></li><li>How can Bank X work to implement Lean in the most efficient way?<strong></strong></li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> This study is the qualitative method approach. The theory of this study is taken from the relevant scientific theories in the current topic. Furthermore we took this collection of information in order to facilitate understanding and create an understanding of the subject. The procedure for this study, we have chosen the deductive method to work after, the result are from the interviews of three employees from the Bank X headquarters. The empirical basis has been compiled with the theoretical material which we have described the similarities and differences</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>This study demonstrates that Lean can increase the value of administrative processes, and that the administration can become Lean, but not to the same extent and effectiveness of Lean actually has had on the engineering industry. Furthermore, it is perhaps most difficult in the work with Lean is actually the implementation and acceptance by the employees.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future </strong><strong>research:</strong> We think it would be interesting to in a couple of years studying Bank X or, for that matter, a different administrative organization to see whether Lean Administration has received an attachment or not and to see if value and valuecreating have been identified in a more efficient manner</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The hope of this study is to highlight the Lean concept's impact on the organizations' administrative processes. We are convinced today's sharp competition contributes to more and more organizations no longer manage to survive in the tough market. In addition, we are convinced that in the global world we live in, it is very important and crucial that organizations have clear and structured processes in their daily work in order to succeed in maintaining itself.</p><p> </p><p><strong>Key words: </strong>Lean, Muda, Value, Valueadding & Kaizen</p>

<p>Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade.</p><p>Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring. Dock borde stadens näringsliv integreras i större utsträckning till bolagets nätverk för att på så sätt ge en bättre utformad marknadsföring med större tillgång till samlade resurser. Detta skulle även vara främjande för ett långsiktigt arbete där destinationsutveckling och stadens image skulle gynnas. Den interna kommunikationen kan komma att bli avgörande för hur väl Örebrokompaniet lyckas förmedla en samlad bild av Örebro.</p>

<p>Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list. Stockholm is also more difficult to access than other European congress cities. Another factor for change is that Stockholm’s congress organizers working situation has changes in the meaning that networks are more common.</p><p>Purpose: The purpose of the paper is to analyze and evaluate Stockholm’s congress organizers working conditions for creating value through co-operation.</p><p>Methodology: The authors have chosen a qualitative research method and have performed one case study and one in-depth interview.</p><p>Conclusions: The study has reached the conclusion that value creation is the preferred working method for congress organizers.</p>