No description available.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.

Våld i nära relation är ett erkänt utbrett problem och Socialstyrelsen beskriver att det har allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som blir utsatt. I socialtjänstlagen framkommer att socialnämnden har ett särskilt ansvar gällande våld i nära relation. Socialstyrelsens författning gällande våld i nära relationer menar att alla som är utsatta för våld i nära relation, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och hjälp. Våld i nära relation drabbar såväl kvinnor som män och förekommer både i heterosexuella och samkönade relationer. Syftet med denna uppsats var att studera hur socialtjänsten arbetar med våldsutsatta personer i samkönade relationer. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex intervjuer med socialsekreterare. Det empiriska materialet analyserades utifrån innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier identifierades. Det som genomsyrade hela resultatet var en uppfattning om att vara färgad av det vanligaste vilket också blev uppsatsens övergripande tema. Resultatet påvisade bland annat att det finns bristande kunskaper kring våld i samkönade relationer i stort, men även att det övergripande temat påverkar möjligheten att upptäcka våldet och den problematik som kan uppstå när det kommer till insatser. Slutsatsen för studien visar att det finns en heteronormativ syn på våld i nära relation som påverkar bilden av våld i samkönade relationer, men även att kunskap om fenomenet krävs för att socialtjänsten ska kunna erbjuda stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer. / Intimate partner violence (IPV) is a widespread problem and the The National Board of Health and Welfare in Sweden describes that IPV has serious physical, psychological and social consequences for those who are exposed to it. The Social Services Act reveals that the social welfare committee has a special responsibility regarding IPV. The National Board of Health and Welfare's constitution regarding IPV says that all who are exposed to IPV, regardless of gender or gender identity, are entitled to support and assistance. IPV affects women as well as men and occurs in both heterosexual and same-sex relationships. The purpose of this study was to investigate how the social services work with IPV in same-sex relationships. The study is qualitative and based on six interviews with social workers. The empirical material was analyzed based on content analysis where meaningful units, codes and categories were identified. What dominated the result was a perception of being colored by the common, which also became the overarching theme of the essay. The results showed, among other things, that there is a lack of knowledge about the violence in same-sex relationships in general, but also that the overall theme affects the ability to detect violence and the problems that can arise when it comes to providing services. The conclusion of the study show that there is a heteronormative view of IPV that affects the image of violence in same-sex relationships, but also that knowledge of the phenomenon is vital for the social services to be able to offer support and assistance to all victims of IPV.

<p>Gender-based violence has been widely recognized as a public health issue and as a major obstacle for development worldwide. This thesis addresses the effects it has on the Swedish community and some of the underlying problems surrounding the prevalence of it. The aim of this thesis consists of three parts, namely; (1) Discuss and make brief measures of the annual aggregated costs of male violence against women in Sweden; (2) Discuss and explore the obstacles and methods used to asses this particular problem; and (3) Explore the nature of gender-based violence and discuss rational approaches of prevention.</p><p>To attain the purpose, this thesis is constructed with a quantitative, as well as a qualitative method. The quantitative material is used for reaching the first part of the aim, i.e. the aggregate costs of the violence; and to answer this, a prevalence survey has been used. In the results and in the presentation of these estimations the second part of the aim is being discussed. To attain the third part of the aim, an analysis of the rational, or irrational, behaviour of both the perpetrators and the victims has been made through an economic approach mainly based within the discourse of rational behaviour.</p><p>The annual direct costs were estimated to be 673.9 million SEK. Of these costs the health care sector answered for 122.1 million, the social sector for 86.8 million, the criminal justice system for 411.2. The rest on 53.8 million SEK were other costs or prevention costs. These costs are almost twice as high as the costs estimated in a similar study from Finland, even so, the results are still considered to be underestimates. The other types of costs, labelled as; indirect costs, intangible costs and multiplier effects are considered to greatly exceed the direct costs.</p><p>A major problem is to access adequate statistics on the matter. The statistics used in this thesis are mainly based on a victimisation survey that gives subjective information of the prevalence of gender-based violence. It would have been preferable to find recorded statistics from the institutions, which carry a large part of the actual costs from gender-based violence, i.e. the police and court authorities.</p><p>Three variables of importance could be noted. The perpetrators gain, invested police resources and prison time. A change in the internal norm would have a direct effect on the variable gain. Invested police resources and prison time also affects the utility but not as direct as the change of the internal norm. However, a change in invested police resources and prison time can in the long run affect the internal norm which means that these variables affect a perpetrators utility function in two ways.</p><p>To truly change the behaviour of both the women and the men seems to be to change the external and especially the internal norm of them both. To change a norm in a society is a complex matter which has to take place in many levels of the society. Especially in the case of the internal norm it has to start at an early age. This could practically refer to measures such as gender profiled day care institutions, and heavy regulations against sexist commercials etc.</p>

<p>Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik. För att kunna analysera texten ställde jag olika frågor för att sedan kategorisera avsnitt utifrån de mönster jag kunnat finna. Därefter tolkar jag materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. De slutsatser jag kommer fram till är att vägen in är en långsam process där mannen till en början är älskvärd för att sedan successivt bryta ner henne, tills våldet blir en del av vardagen. Vägen ut kantas av många knickar och språng innan kvinnan så småningom frigjort sig.</p>

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik. För att kunna analysera texten ställde jag olika frågor för att sedan kategorisera avsnitt utifrån de mönster jag kunnat finna. Därefter tolkar jag materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. De slutsatser jag kommer fram till är att vägen in är en långsam process där mannen till en början är älskvärd för att sedan successivt bryta ner henne, tills våldet blir en del av vardagen. Vägen ut kantas av många knickar och språng innan kvinnan så småningom frigjort sig.

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet. Vidare använde vi oss av socialpsykologisk teori samt psykosocial kriminologi som kan belysa mäns våld mot kvinnor utifrån ett individuellt perspektiv. Resultatet visade att samtliga av studiens informanter anser att den rådande könsmaktsordningen i samhället utgör grundkonstruktionen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare belyser våra informanter att mäns våld mot kvinnor är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån ett antal samverkande faktorer. Resultatet visar vikten av att jämställdhetsfrågor behöver genomsyra samhället på såväl strukturell som individuell nivå och all offentlig verksamhet.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn. Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen. Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat. Anknytningen mellan barn och föräldrar påverkas vare sig det handlar om anknytning till den våldsutsatte eller våldsutövaren.

Gender-based violence has been widely recognized as a public health issue and as a major obstacle for development worldwide. This thesis addresses the effects it has on the Swedish community and some of the underlying problems surrounding the prevalence of it. The aim of this thesis consists of three parts, namely; (1) Discuss and make brief measures of the annual aggregated costs of male violence against women in Sweden; (2) Discuss and explore the obstacles and methods used to asses this particular problem; and (3) Explore the nature of gender-based violence and discuss rational approaches of prevention. To attain the purpose, this thesis is constructed with a quantitative, as well as a qualitative method. The quantitative material is used for reaching the first part of the aim, i.e. the aggregate costs of the violence; and to answer this, a prevalence survey has been used. In the results and in the presentation of these estimations the second part of the aim is being discussed. To attain the third part of the aim, an analysis of the rational, or irrational, behaviour of both the perpetrators and the victims has been made through an economic approach mainly based within the discourse of rational behaviour. The annual direct costs were estimated to be 673.9 million SEK. Of these costs the health care sector answered for 122.1 million, the social sector for 86.8 million, the criminal justice system for 411.2. The rest on 53.8 million SEK were other costs or prevention costs. These costs are almost twice as high as the costs estimated in a similar study from Finland, even so, the results are still considered to be underestimates. The other types of costs, labelled as; indirect costs, intangible costs and multiplier effects are considered to greatly exceed the direct costs. A major problem is to access adequate statistics on the matter. The statistics used in this thesis are mainly based on a victimisation survey that gives subjective information of the prevalence of gender-based violence. It would have been preferable to find recorded statistics from the institutions, which carry a large part of the actual costs from gender-based violence, i.e. the police and court authorities. Three variables of importance could be noted. The perpetrators gain, invested police resources and prison time. A change in the internal norm would have a direct effect on the variable gain. Invested police resources and prison time also affects the utility but not as direct as the change of the internal norm. However, a change in invested police resources and prison time can in the long run affect the internal norm which means that these variables affect a perpetrators utility function in two ways. To truly change the behaviour of both the women and the men seems to be to change the external and especially the internal norm of them both. To change a norm in a society is a complex matter which has to take place in many levels of the society. Especially in the case of the internal norm it has to start at an early age. This could practically refer to measures such as gender profiled day care institutions, and heavy regulations against sexist commercials etc.

ABSTRACT: Begreppet ”våld i nära relationer” associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i en ohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gå djupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så, vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Denna litteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligen våra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställts en översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik. Underlaget utgörs av fjorton vetenskapliga artiklar som presenteras utifrån tre problemområden. Det stora mörkertalet, riskfaktorer och förslag på interventioner behandlas och diskuteras här med utgångspunkt i de olika våldsprofilerna fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt/materiellt våld samt försummelse. Analysering av befintlig forskning har resulterat i dragna slutsatser gällande riskfaktorer, konsekvenser, vikten av ökad kunskap och medvetenhet samt individanpassade interventioner och åtgärder. / <p>140926</p>