Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag.   Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur. Vidare framkommer att var femte socialsekreterare erfarit att en våldsutsatt kvinna berättat om våld eller vanvård mot husdjur. Samtidigt som dessa resultat styrker ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur framkommer andra resultat som visar på en okunskap gällande sambandet. Få socialsekreterare vet vart de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur och endast var femte socialsekreterare har någon gång frågat en våldsutsatt kvinna om det finns husdjur med i bilden. Resultaten visar också att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv i hur våldsutsatta kvinnor med husdjur ska hanteras. Vilket stöd och hjälp en våldsutsatt kvinna med husdjur kan få beror således på vilken socialsekreterare hon möter, och dennes kunskap om problematiken.

Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv har det skapats ett obehag kring ämnet våld i nära relation. Kvinnor som lever med våld i nära relationer söker vård upprepade gånger med våldsrelaterade skador och symtom, men uppger då andra orsaker till symtombilden. Sjuksköterskor är en av de yrkeskategorier som först kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och utgör därför en nyckelroll i att ställa rätt frågor för att kunna identifiera våldet. Syftet: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: Att vara personlig och inte privat, brister i organisatoriska förutsättningar och svårt att hantera personliga känslor, med sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplever personliga känsloreaktioner i möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. De önskar att kunna hjälpa kvinnorna, men när det råder brist i framförallt kunskap, utbildning och tid resulterar det i svårigheter för sjuksköterskor att identifiera våldet. Det krävs vidare forskning för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskor omvårdnadsarbete med våldsutsatta kvinnor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som definieras som en handling som leder till eller sannolikt kommer leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande inklusive hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Våld tar inte hänsyn till etnicitet, kultur, religion, samhällsklass eller ålder utan kan drabba vem som helst. Vårdgivare har som ansvar att se varje patient som en enskild individ och omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor bör således utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdmötet. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 16 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att vidare kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sedan analyseras genom en integrerad analys. Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade att majoriteten av alla kvinnor som sökt vård till följd av att de utsatts för våld hade negativa upplevelser av vårdmötet. Kvinnorna uppfattade vårdpersonalen som dömande, hade en dålig attityd och inte behandlade dem med respekt. Även tidsbrist hos vårdpersonalen var något som togs upp som en negativ aspekt. Andra barriärer som framkom var språk och kulturella skillnader mellan kvinnan och vårdpersonalen samt miljön och omgivningens påverkan för ett eventuellt avslöjande. För att vårdmötet ska upplevas positivt krävs empati, information och stöttning från vårdpersonalen. Slutsats Slutsatsen som framkom ur resultatet visade att våldsutsatta kvinnor upplevde kunskapsbrist från vårdpersonalens sida. Vårdpersonalen har därmed ett behov av utbildning samt ökade resurser gällande våld mot kvinnor. För att kunna hjälpa dessa kvinnor behöver vårdpersonal inge trygghet, skapa ett förtroende och bygga en relation med kvinnan vid vårdmötet vilket kräver ömsesidig tillit och en god kommunikationsförmåga från vårdpersonalens sida.

Den här uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med vuxna individer som vuxit upp i hem där det förekommit våld. Uppsatsen behandlar respondenternas upplevelser av om och hur det talades om våldet samt den respons de upplevt från utomstående kopplat till våldet. Syftet med detta arbete var att utifrån ett barnperspektiv belysa hur respondenterna upplevt att de signalerat eller talat om våldet samt hur de uppfattat den respons de fått. Metoden som har tillämpats har haft en fenomenologisk utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer med elva personer; nio kvinnor och två män. Med hjälp av vårt val av teoretiska utgångspunkter, stigma och responsperspektivet, har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att våldet inte skedde i ett socialt vakuum; det har funnits någon/några utanför familjen som har känt till våldet. Endast två av elva respondenter uppger att ingen utanför den allra närmaste familjen visste om det. Vi har även funnit att barnen i denna studie har kommunicerat att de inte mår bra samt att det i de flesta fall funnits personer som vetat om våldet men inte agerat tillräckligt kraftfullt. Vi vill med denna studie ta vara på de vittnesmål som respondenterna delar och förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet. Uppsatsens titel är en del av ett citat från en av våra respondenter och syftar till att våldet har varit känt även utanför familjen men att det inte talats om det.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010. / The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.

I denna uppsats utforskas tv-serien Bee and Puppycat: Lazy in Space utifrån ett våldsperspektiv. Tv-serien framför det unik och lugn våldsgestaltning som är intressant att utforska. Uppsatsen utforskar tre frågeställningar: vad har våldet för funktion i tv-serien? Vad har våldet för påverkan i tv-serien? Hur motiverar tv-serien våld? Frågeställningarna undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys som utgår från tidigare forskning och teori. Tv-serien undersöks utifrån tidigare forskning om slapstickkomedi, tre olika definierade typer av våld, och hämnd-våld. I analysen framgår det hur tv-serien använder sig av orealistiska gestaltningar för att göra våldet i tv-serien mindre drabbande. Denna uppsats utforskar även hur våldet skiljer sig mellan karaktärerna i den valda tv-serien såväl som objekt och vad det har för inverkan på dess gestaltning. Utöver det utforskas det även hur antagonisterna porträtteras och hur protagonisternas våld motiveras. Avslutningsvis besvaras de tre frågeställningarna utifrån analysen och förslag på vidare forskning inom området anges.

Bakgrund: Många individer utsätts för sexuellt våld i barndomen. Sexuellt våld kan leda till stora konsekvenser i vuxenlivet. Dessa konsekvenser kan både vara fysiska, psykiska och sociala. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer som varit utsatta för sexuellt våld i barndomen upplevde att de påverkats i vuxenlivet. Metod: Studien hade en kvalitativ metod som baserades på sex självbiografier och två biografier. Dessa biografier valdes ut med hjälp av databasen Libris, internetbokhandels sidan Adlibris och sökmotorn Google. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två olika teman. Dessa var Kroppsliga konsekvenser – tankar, kropp och själ som hade fem subteman och Social påverkan som hade sex subteman. Konsekvenserna av det sexuella våldet i barndomen påverkade de vuxna individerna på olika sätt och många led av depressioner, dålig självkänsla och hade ett självskadebeteende. Slutsats: Sexuellt våld i barndomen gav fysiska, psykiska och sociala konsekvenser i vuxenlivet. Resultatet visade att det både fanns skillnader och likheter mellan individerna. Kunskap om de olika konsekvenserna behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge de utsatta individerna hjälp och stöd.

<p>Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat.</p>

Denna forskningsöversikt handlar om preventiva åtgärder mot grövre våld i skolan i allmänhet och skolskjutningar i synnerhet. Studien behandlar vilka åtgärder som skapats mot grövre våld samt hur effektiva de är. Den behandlar även till viss del modeller för att förhindra skolskjutningar. De forskningsartiklar som är underlag för studiens undersökningsdel har valts genom specifika kriterier. Studiens resultatdel är indelat i 1. Åtgärder för att förebygga grövre våld inom skola: primär och sekundär prevention och 2. Modeller för att förhindra skolskjutningar. Studiens resultat visar att forskning både avråder och framhåller olika preventiva åtgärder mot grövre skolvåld. Hotbedömning ses som en effektiv strategi i samband med ett positivt skolklimat. Läckage från potentiell förövare är en aspekt skolpersonal bör vara uppmärksamma på. Elevprofilering är en strategi som forskning avråder.