Vård har under en längre tid varit i förändring och patienters förväntningar på vården likaså. Ökade kostnader i sjukvården har drivit fram ny teknik som också gjort vård i hemmet mer tillgänglig. Samtidigt gör skiftet mot mer vård i hemmiljö att bristen på teknisk infrastruktur och patientens integritet kräver ökat fokus. Användarens synvinkel är en aspekt som är viktig vid introduktion av teknik i vård och hälsa på ett generellt plan och i synnerhet om teknik ska användas och vad som gör att det fortsätter användas. En handfull ramverk för användning av teknik i hälsa och vård har undersökts. Ett konceptuellt ramverk för anammande och spridning knyter samman teknik, roller och problem med en bredare kontext. Ett annat ramverk diskuterar fortsatt användande utifrån bland annat patientens personliga behov, hälsostatus, livshändelser och sociala influenser. Det ramverk som valdes som verktyg för studien var NASSS-ramverket som genom att undersöka användandet i sju domäner: Sjukdomens karaktär, Teknologin, Identifierade värden, Ansvar och roller, Organisationen, Den breda kontexten och Anpassning och inkluderande över tid används för att utvärdera användning i en organisation i kommunal regi genom en fallstudie. Studien använde semistrukturerade intervjuer för att ställa frågor till användare kopplade till NASSS-ramverket. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades. Med ramverket kunde sedan användandet utvärderas enligt följande: Användandet har passerat slutpunkterna Icke-anammande, Övergivande, Ingen uppskalning lokalt, Misslyckad spridning och Hållbarhet på sikt. Dock riskeras hållbarheten längre fram. Vidare kunde den samlade analysen jämföras mot komplexitet i ramverkets domäner. Där var 8 att betrakta som Enkla, 10 som Komplicerade och 2 som Komplexa vilket också väl speglar svårigheter för användandet av tekniken i organisationen. Slutligen summerades även försvårande faktorer som framkommit

Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet. / Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse. / Background: Palliative care is when a disease is terminal, and it is a personal right to receive palliative care when needed. The purpose of palliative care is to ease the patients suffering and to promote a high quality of life. The nurse has a responsibility for the patient's care and should have a holistic and humanistic view and approach, both to the patient and the patient's relatives. Palliative care can be given in different places, inter alia in hospital settings, retirement homes and in the patient’s own home and more people prefer to be treated with palliative care in the home today. There are different challenges when giving palliative care at home, e.g with disgruntled relatives, high workload and deficits in the cooperation within the team. Aim: The aim of this literature review was to examine care-related challenges within the palliative care in the patient's home, with focus on the nurse’s experiences and emotions. Method: A literature review was done with a qualitative approach. The database used was Cinahl, PubMed, Psycinfo. 14 empirical studies have been used and were analyzed with SBU template for qualitative studies. Thereafter Friberg F, 2017 was used to analyze the results.Results: Three main themes emerged: emotional challenges, cooperation in team and organizational challenges. The main themes have nine sub themes: personal challenges, relatives, ethical dilemmas, hierarchy, communication, support within the team, insufficient knowledge, lack of time and environment. Conclusion: The nurses' experiences showed that there exist several challenges in palliative care at the home. Some of these challenges were: ethical dilemmas, lack of support in the team and lack of knowledge. All of these challenges affected the care that the nurses gave in a negative way.

Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om palliativ vård viktigt. Den palliativa vården bör bedrivas med ett holistiskt synsätt där patient, närstående och vårdpersonal ses som en enhet. Likt Martinsens omvårdnadsteori är den palliativa vårdens kärna att lindra lidande och öka patientens välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar användes. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL i april 2020. Totalt 18 artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med integrerad analysmetod. Resultat Majoriteten av studierna visade att patienterna värdesätter kontinuitet, kompetens och tillgänglighet. Även patienternas egen och närståendes delaktighet i vården omnämns i flertalet studier som både positiva och negativa upplevelser. Huvudfynden i litteraturöversikten presenterades som fyra teman med utgångspunkt i patienternas upplevelser av hemsjukvårdsteamet och insatsernas påverkan på vardagslivet, känslomässiga upplevelser och betydelsefulla faktorers inverkan, det sociala samspelet och att leva med närvaro av sjukdom och död. Slutsats I denna litteraturöversikt presenterades patienters upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Gemensamt för flertalet studier var att patienterna uppskattade kompetens, kontinuitet, engagemang och tillgänglighet. Resultatet visar att alla deltagande patienters upplevelser är subjektiva och individuella upplevelser, men har utgångspunkt i samma teman. Det är viktigt att inte bara utföra palliativ hemsjukvård efter arbetsplatsens dagliga rutiner och riktlinjer, utan se till patienten och framförallt individen som vårdas.

Bakgrund  Som sjuksköterska är det i princip oundvikligt att inte komma i kontakt med döende patienter någon gång under sitt yrkesliv. Flertalet patienter önskar i dagsläget att få spendera sin sista tid i livet i sitt eget hem. Kunskap om den palliativa vården är därför viktigt, inte minst för patientens närstående som ofta har en stor roll vid palliativ hemsjukvård. Palliativ vård skall bedrivas i samråd med patient och om möjligt även dess närstående. Att vara vårdande närstående kan vara mycket påfrestande och det är därför viktigt att hälso- och sjukvård erbjuder gott stöd till de närstående. Rehnsfeldts omvårdnadsbegrepp ömsesidighet är ett viktigt begrepp inom den palliativa vården och sjuksköterskan har en stor roll i främjandet av ömsesidighet i relationen med de närstående samt patienten.   Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökningarna skedde i databaserna CINAHL och PubMed i september 2020. Totalt inkluderades sexton vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat, tio kvalitativa respektive sex kvantitativa, som var publicerade mellan år 2010–2020. De sexton inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversiktens huvudfynd presenterades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i Närståendes upplevelser av att leva i närhet till sjukdom och död, Närståendes upplevelser av stöd och Närståendes upplevelser av den sena palliativa fasen. Majoriteten av studierna visade på att närstående upplevde en stor känsla av ansvar och att de var i behov av stöd från personer i sin närhet, antingen sjukvårdspersonal eller andra närstående. Studierna i resultatet belyste även vikten av god information under hela palliativa vårdtiden. Slutsats Gemensamt för flertalet studier var att det var viktigt med gott stöd. Stödet kom inte alltid från sjukvården utan kunde komma från andra närstående men gemensamt var att de närstående då kunde uppleva en känsla av ömsesidighet. Det är viktigt att involvera närstående i den palliativa hemsjukvården men det är samtidigt viktigt att inte lägga ett för stort ansvar på den närstående så det inte blir till en börda. / Background As a nurse, it is basically inevitable to not encounter dying or death at some point throughout the professional career. Many patients express a wish to die in their own home. Therefore, knowledge of palliative care is important, not least for the patient's close/extended family, who often play a major role in palliative home care. Palliative care must be provided in consultation with the patient and, if possible, also with their family. Being a family caregiver can be very stressful and it is therefore with utmost important that health care providers offer support to the family caregiver. Rehnsfeldt's concept of mutuality is an important concept in palliative care and the nurse has a major role in promoting mutuality in the relationship with the family caregiver and the patient. Aim The aim was to describe relatives’ experiences of palliative homecare. Method The study design was a literature review, where both qualitative and quantitative original articles were included. The databases CINAHL and PubMed were in September 2020, used for finding articles. A total of sixteen scientific articles were included in this literature review’s results. Ten of the articles were qualitative studies and six where quantitative studies, all of which were published sometime between 2010–2020. The sixteen included articles were reviewed using Sophiahemmet University's quality control guidelines for scientific articles and then an integrated analysis method was performed. Results The literature review's main findings were presented in three categories which were; Relatives' perceptions of living close to illness and death, Relatives' perceptions of support and Relatives' perceptions of the late palliative phase. Most of the studies showed that the close/extended family member felt a great sense of responsibility and that they were in need of support from people in their vicinity, either from professional carers or from close/extended family. The studies in the results also highlighted the importance of good information throughout the palliative care period. Conclusions Common to most of the studies was the importance of adequate support to the relatives. The support did not always origin from healthcare professionals but could just as well origin from their relatives or friends. The common denominator was that the relatives through that the feeling of adequate support could lead to a sense of mutuality and belonging. It is important to involve the relatives in the palliative home care, but it is also important not to place too much responsibility on them so that the palliative home care does not become a burden.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund Palliativ vård är en vårdform som ska lindra lidande och förbättra livskvalitén hos patienter och anhöriga när sjukdom inte längre går att bota och livet går mot sitt slut. Palliativ vård utgår från ett helhetsperspektiv (holism). Det finns en ojämlikhet i tillgänglighet till palliativ vård globalt, då endast en liten andel av de med palliativa vårdbehov får detta tillgodosett. Det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet. Studier visar på bristfällig forskning av patienters upplevelser av denna vårdform. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes i tre databaser; PubMed, CINAHL Complete och Nursing & Allied Health Premium. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ data valdes ut och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet visade att hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov för att öka välbefinnande och även öka möjlighet till närhet till anhöriga. Hemmet bidrog till normalitet och oberoende trots svår sjukdom. Det framkom att vården i hemmet kunde upplevas både trygg och otrygg beroende på hur vården var organiserad. Patienterna hade en oro för att svårbehandlade symtom skulle uppstå i hemmet eller att de skulle vara en börda för anhöriga. Det var viktigt för patienterna att ha en god relation till hälso- och sjukvårdpersonalen. Det framkom att patienters emotionella behov blev otillräckligt bemötta. Slutsats Hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov. När vårdpersonalen samordnar vården och har ett gott bemötande ökar patienters trygghet och välbefinnande. Alla patienter bör få tillgång till palliativ vård av god kvalitet vid livets slut. Mer forskning behövs som belyser patientperspektivet inom denna kontext. / Background Palliative care is a form of care that is supposed to ease suffering and enhance patients and relatives’ quality of life during terminal illness at the end of life. There is an inequality in access to palliative care worldwide, since only a few of those in need receive it. It´s becoming more and more common with palliative home care. Studies show that there is a lack of knowledge about patients experience of this form of care. Aim The aim of the literature review was to explore patients’ perspective of palliative home-based care. Methods A literature review with a systematic approach were performed in three databases: PubMed,CINAHL Complete and Nursing & Allied Health Premium. Fifteen scientific articles of qualitative data were selected and analysed through three steps based on Thomas and Hardens thematic synthesis. Results The result showed that the patient´s home is an important place for terminally ill patients since it enhanced their wellbeing their ability to be close to relatives. Being at home also gave a sense of normality and independence despite severe illness. Home-based palliative care could be perceived as both safe but also unsafe depending on how well the care was organized. Patient´s worried that intractable symptoms would occur in their home or that they would be perceived as a burden to their relatives. It was important for patient´s to establish a good relationship with the healthcare professionals. Sometimes the patient´s emotional needs were insufficient met. Conclusions The patients home seem to be an important place for patients with palliative needs. When the health care staff coordinates care and have a friendly reception it increases the patients’ security and well-being. All patients should have access to palliative care of good quality at the end of life. More research reflecting the patient’s perspective in this context is needed.

Bakgrund Allt fler personer väljer att leva sin sista tid i livet i hemmet och att även avlida där. För att kunna göra detta är närståendes deltagande avgörande och deras vårdinsatser är väsentliga för att möjliggöra palliativ vård i hemmet. Stöd till närstående är en naturlig del av ramverken för palliativ vård. Syfte Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem vid livets slutskede i hemmet. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk översiktsmetodologi genomfördes för att identifiera relevant forskning publicerad åren 2014 till 2024. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och analyserades genom en sammanställning av likheter och skillnader. Utifrån detta formades fyra olika teman som därefter delades in i underkategorier. Resultat Närstående försummar sig själva och prioriterar den döende personens behov, vilket leder till ett komplext samspel av känslor och utmaningar som påverkar deras välbefinnande. Att anta rollen som närståendevårdare kan utlösa förändringar i relationer och konflikter i familjen. Resultaten betonar närståendes behov av kunskap och stöd. Slutsats Genom att identifiera utmaningar som närstående står inför och tillgodose deras behov kan sjuksköterskor och beslutsfattare genomföra förändringar för att förbättra närståendestödet och främja meningsfull vård i livets slutskede. / Background More people are choosing to spend their final days at home and pass away there. The involvement of loved ones is crucial to enable home-based palliative care, with their caregiving efforts being essential. Supporting loved ones is inherent in palliative care frameworks. Aim This literature review aims to describe the experiences of family caregivers providing end-of-life care to a family member at home. Method A structured literature review with elements of systematic review methodology was conducted to identify relevant research published from 2014 to 2024. Twelve articles with a qualitative approach were selected and analyzed through a synthesis of similarities and differences. Based on this, four distinct themes were formulated, which were then further divided into subcategories. Results Caregivers often prioritize the needs of the dying over their own, leading to complex emotions and challenges that affect their well-being. Assuming the caregiving role can also impact relationships and lead to conflicts within the family. The findings emphasize the importance of knowledge and support for family caregivers. Conclusions By identifying challenges faced by caregivers and addressing their needs, nurses and policymakers can implement changes to enhance caregiver support and promote meaningful end-of-life care.

Bakgrund: Den geriatriska patienten bor i allt större utsträckning i det egna hemmet, trots multisjuklighet, vilket ställer stora krav på sjukvården. Modellen Comprehensive Geriatric Assessment  innebär helhetsbedömning av den geriatriske patientens behov och multiprofessionellt teamarbete. ALMA-teamet i västra Region Östergötland är ett sådant team som vårdar äldre patienter med komplexa vårdbehov i hemmet.  Syftet med studien var att utifrån närståendes erfarenhet och upplevelse beskriva den vård som deras anhöriga fått av ALMA-teamet i ordinärt boende.  Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och totalt intervjuades tolv närstående. Resultat: De närståendes erfarenheter var att ALMA-teamets hembesök gjorde vården mer lättillgänglig för patienterna, samt besparade dem besvärliga resor och långa väntetider i sjukvården. Det kunde vara tryggt att få vara hemma och ha tillgång till avancerad vård i samarbete med kommunal hemsjukvård. Gemensamma besök av ALMA-teamet och Hemsjukvården kunde både upplevas som en trygghet med samlad kompetens eller att det blev rörigt, framförallt med närvarande studenter. Det fanns hos de närstående en önskan om att ALMA-teamet skulle finnas kvar och utökas, både regionalt och nationellt. Slutsatsen är att det upplevdes positivt att vårdas i det egna hemmet och slippa resor och väntetid i sjukvården.

Bakgrund: Det finns ett ökat behov av närstående, som vårdar den palliativa patienten i hemmet. Antalet vårdplatser inom slutenvården har minskat och andelen äldre ökar i befolkningen. Det palliativa teamet är av betydelse som stöd till närstående i hemmet i vården av den palliativa patienten. Syfte: Att kartlägga närståendes beskrivning av det stöd de fått från palliativa teamet under den tid de vårdade den palliativa patienten i hemmet och vilka förslag till förbättringar anger närstående, som skulle kunna stärka stödet från det palliativa teamet.Metod: En kvantitativ och kvalitativ registerstudie. Data hämtades från Svenska palliativregistrets (SPR) närståendeenkät, bearbetad av SPRs registerhållare och översänts till författaren i Microsoft Exelfil. Deskriptiv analys med frekvensberäkningar, procent samt medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd. Kvalitativ data med närståendes kommentarer analyserades med summativ innehållsanalys. Nyckelord räknades och därefter genererades fem koder. Samtliga närståendes kommentarer i citat har redovisats med följande fem koder; informationsbehov, kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och anpassad vårdnivå. Resultat: Majoriteten av närstående var nöjda med stödet de fått från palliativa teamet och med information om efterlevandesamtalet, var de skulle vända sig i en akutsituation, närståendepenningdagar, vem som är den patientansvarige läkaren under den palliativa patientens sista dagar i livet och hur få tag på denne vid behov och förväntat dödsfall. De förslag på förbättringar som närstående redovisade var; förbättringar om ett ökat informationsbehov, bättre kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och vårdnivå för den palliativa patienten. Konklusion: Majoriteten av närstående var nöjda med det stöd de fått från palliativa teamet under tiden de vårdade den palliativa patienten i hemmet. De förslag på förbättringar, som närstående angav omfattade behov för ökad information, bättre kommunikation, stödbehov och anpassad vårdnivå för den palliativa patienten. / Background: There is an increased need for caregivers to provide in home care for the palliative patient. The number of hospital beds have decreased and the proportion of elderly in the population is expected to increase. The palliative team has an important role in providing support for the palliative patient and their caregivers during in home care. Purpose: Compilation of caregivers’ perception of the support from the palliative team during in home care for the palliative patient and their suggestions for improvements in support from the palliative team.Method: A quantitative and qualitative registry study. Data received from the Swedish Palliative Registry caregiver survey, summarized by the registry technician, was sent via a Microsoft Word file to the author. Descriptive analysis by calculations of frequency, percent, standard deviation and variation width. In the qualitative section all suggestions from caregivers’ were analyzed with summative content analysis. Keywords counted and divided into five codes; information needs, communication and dialogue, support interventions and level of care for the palliative patient. Result: A majority of the caregivers’ were satisfied the support received from the palliative team and information received regarding the follow-up interview after the passing of the palliative patient, knowledge of who was the primary care physician during the palliative patient’s last week of life and how to contact him/her, where to turn in an acute situation and the expected death of the palliative patient. Caregivers’ suggestions for an improvement in support included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient. Conclusion: A majority of the caregivers were satisfied with the support received from the palliative team during the time they cared for the palliative patient at home. Caregivers’ suggestions included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient.