Bakgrund: När allt fler lever längre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög ålder. Att dö i hemmet är ett önskemål hos många personer i livets slut och deras närstående. Allt fler personer i livets slut vårdas i dag i hemmet och det är troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. När palliativ vård utförs i hemmet förutsätter det ofta att det finns en närstående som kan fungera som vårdare. Konfronterandet med döden innebär vanligtvis en svår livssituation, som kan vara den närståendes första riktiga möte med döden. I detta påfrestande läge har den närstående ett stort behov av stöd från och god kommunikation med den professionella vården, då en god vård av den sjuke förutsätter att den närstående får ett professionellt stöd. För att kunna ge de närstående stöd är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie där totalt åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar relevanta för syftet analyserats. Fribergs kvalitativa analysmodell (2006) har använts för att identifiera kategorier. Resultat: Sju kategorier framkom ur analysen: upplevelsen av att se den sjuke förändras, önskan att vara tillräcklig och bidra, upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening, upplevelsen av ansträngning, upplevelsen av brist på kontroll och betydelsen av familj och vänner. Diskussion: I diskussionen relateras centrala delar av resultatet till Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening samt upplevelsen av lidande diskuteras. Även viktiga aspekter som sjuksköterskan bör tänka på diskuteras.

Att vårda sin närstående i livets slut i hemmet kan av anhörigvårdare upplevas både psykiskt, emotionellt och fysiskt ansträngande. Det har även visat sig att distriktsköterskan upplever det svårt att tillgodose det stöd anhörigvårdarna anser sig vara i behov av. Andelen patienter som väljer att avsluta sina liv i hemmet med stöd av palliativ hemsjukvård ökar. En litteraturstudie genomfördes med syfte att undersöka anhörigvårdarnas upplevda behov av stöd när de vårdar en närstående i livets slut i hemmet. Anhörigvårdarnas upplevelse i vad som var stödjande sågs vara subjektivt, dock fanns i litteraturstudien gemensamma nämnare med utgångspunkt från begreppet stöd så som; instrumentellt stöd, emotionellt stöd samt informativt stöd. Behov finns av fortsatt forskning kring den palliativa hemsjukvården då fler väljer att avsluta sina liv i hemmet och andelen anhörigvårdare kommer öka. Det föreligger då en vikt i att distriktsköterskan är rätt rustad för att tillgodose anhörigas upplevda behov av stöd. / To be a family caregiver at the end of life in homecare can be experienced as psychologically, emotionally and physicaly exhausting. It has also been found that the districtnurse finds it difficult to meet the needs of support that the family caregivers are in need of. The proportion of patients who choose to end their life at home through palliative homecare increases. A litterature study was conducted with the purpose of examining the perceived needs of family caregivers when they cared for a close one in the end of life at home. The family caregivers experience of support was considered subjective, but the literaturestudy showed there were common denominators of support such as; instrumental support, emotional support and informative support. There is a need for continued research on palliative home care as more people choose to end their lives at home and the proportion of family caregivers´are increasing. It is therefore important that the districtnurse is properly equipped to meet the needs of support that caregiver´s inquire for.

Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.

Bakgrund: Många väljer att dö hemma vid obotlig sjukdom och det innebär ökat behov av palliativ vård i hemmet. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliten för patienter och deras närstående när de drabbas av problem vid livshotande sjukdom. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser och reflektioner av att vårda palliativa patienter och möta närstående i hemmet. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats, beskrivande design. En intervjustudie genomfördes där åtta distriktssköterskor medverkade med erfarenhet av palliativ vård i hemsjukvården. Vid analysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Patientens sjukdomsinsikt är betydelsefull för palliativ vård, där beskrevs att det är av betydelse för distriktssköterskan hur insiktsfull patienten är gällande sitt tillstånd. Närståendes betydelse i palliativ vård visade att närstående var i behov av stöd, stödet kunde ibland upplevas som ifrågasättande vilket beskrevs försvårande för distriktssköterskan. Distriktssköterskan i samarbete med andra yrkeskategorier där framkom att samarbete var betydelsefullt eftersom palliativ vård utförs av flera yrkeskategorier. Distriktssköterskans roll och behov av stöd i arbetet visade att arbetet upplevdes givande men kunde också kännas utmanande vid tidsbrist för distriktsköterskan. Slutsats: Slutsatsen av studien är att distriktssköterskorna känner sig positiva till palliativ vård, de upplever det givande trots att det känns tungt ibland. Distriktsköterskan kunde känna sig frustrerad vid tidsbrist och upplever att arbetssituation behöver ses över av chefer eftersom distriktsköterskan förväntas tillgodose behov hos både patient, närstående och samarbeta väl med andra yrkeskategorier för att den palliaitva vården ska bli av bra kvalitet.

Bakgrund: Idag väljer allt fler att vårdas sista tiden i livet i hemmet, det innebär att den drabbades närstående involveras i olika grader av vården och detta kan resultera i stora förändringar hos de närstående. Att ge stöd till närstående är en av grundpelarna i den palliativa vården. Syfte: Var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien var en allmänlitteraturöversikt och resultatet baseras på data utifrån elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av två kategorier och sex underkategorier. 1, Upplevelsen av en ny vardag vid livets slut i det egna hemmet, beskriver närståendes upplevelser av komplexitet av två roller samt upplevelsen av begränsningar och behov som sätts åt sidan. 2, Upplevelsen av en känslovåg i livet slutskede, beskriver känslor av maktlöshet, rädslor och ångest samt upplevelsen av hopp och trygghet vid livets slut. Diskussion: Närstående utsätts för en komplex situation av vården i livets slut. Närstående har svårt att känna välbefinnande och upplever en rädsla och ångest i livet slutskede. Dessutom finns risken att närstående själv drabbas av psykisk ohälsa. Vidare forskning behövs kring närståendes behov av stöd och insatser för att kunna förbättra deras livssituation i hemmet när palliativ vård i livets slutskede bedrivs.

Bakgrund: Ett av målen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både den vårdsökande personen och dess närstående. Från att vara närstående till att själv vara delaktig i vården kring personen med cancer är ett stort steg. För närstående kan exempelvis vardagen och relationer förändras och de förväntas ta ett stort ansvar i sin vårdarroll. Syfte: Syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att i hemmet vårda en person med cancer i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Fjorton kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Artikelsökningen genomfördes i Medline och CINAHL.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underkategorier, kategorierna var; närståendes inre upplevelse av vårdsituationen, närståendes yttre upplevelse av vårdsituationen samt närståendes interaktion med omvärlden. Både positiva och negativa upplevelser framkom från de närstående som vårdat en person i hemmet. Att erhålla stöd från vårdpersonal samt ett socialt nätverk var av stor vikt för att hantera känslorna som uppkom. Slutsatser: Avgörande för upplevelsen av den palliativa vården i hemmet var stöd, information och trygghet från vårdpersonal vilket möjliggörs genom familjefokuserad omvårdnad. / Background: One of the objectives with palliative care is to improve the quality of life for both the person with cancer diagnosis and their family caregivers. It is a big leap to become a family caregiver. The everyday life and relationships are examples of things that can change for the family caregiver and they are expected to take great responsibility in their caring role.  Aim:  The purpose was to describe family caregivers’ experiences of caring for a person with a cancer diagnosis in a palliative state at home. Method: A literature review with an inductive approach founded on 14 qualitative articles. The search of articles was performed at Medline and CINAHL. Results: The results highlighted three categories with nine subcategories, the categories were; the family caregivers internal experience of the care situation, the family caregivers external experience of the care situation and the family caregiver’s interaction with the environment. Both positive and negative experiences emerged from the family caregivers that cared for a person at home. Support from the healthcare staff and a social network was of great importance in dealing with the feelings. Conclusion: Decisive for the experience of the palliative care at home was support, information and safety – which is enabled by family-focused care.

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen.   Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av  utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på  vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde  anhöriga  upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och  förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet. / <p>Examinationsdatum: 2020-12-10</p>

Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. / Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>