• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 54
  • 1
  • Tagged with
  • 55
  • 55
  • 55
  • 55
  • 37
  • 36
  • 30
  • 26
  • 23
  • 23
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Människor i hemlöshet och deras upplevelser av palliativ vård och livet slut : En litteraturöversikt / People in homelessness and their experiences of palliative care and end of life : A literature review

Kontis, Anna, Larsson, Sanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.
22

Människor i hemlöshet och deras upplevelser av palliativ vård och livets slut : en litteraturöversikt / People in homelessness and their experiences of palliative care and end of life : a literature review

Kontis, Anna, Larsson, Sanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.
23

Vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede : en litteraturöversikt / Care professionals experiences of and attitudes to caring for people with dementia at the end of life : a literature review

Nilson, Johanna January 2021 (has links)
Demens är samlingsnamn för ett flertal sjukdomar och idag lever ca 130 000 – 150 000 personer med diagnosticerad demenssjukdom i Sverige. Vården av personer med demenssjukdom i livets slutskede försvåras av den kognitiva nedsättning som sjukdomen innebär med påverkan på personens kommunikationsförmåga. Forskning visar att den vård som ges i livets slutskede till personer med demenssjukdom riskerar vara kvalitativt sämre gällande symtomlindring. Vårdpersonalens förmåga att lindra symtom och möta personens behov i livets slutskede är avgörande för personens livskvalitet under den sista tiden i livet. Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkom betydelsen av relation och partnerskap i livets slutskede, betydelsen av samarbete i team samt att skapa relation med anhöriga. Det behöver också finnas organisatoriska förutsättningar för vårdpersonalen i form av gemensamma vårdplaner, stöd och kompetens för att ge en god vård i livets slut Slutsatsen var att vården i livets slutskede behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen använder relationen med och kännedom om personen i behov av vård som en nödvändig grund i omvårdnaden. Vårdpersonalen behöver kompetens i både demensvård och i palliativ vård. Det finns ett behov av ytterligare evidensbaserad kunskap och utveckling av strukturerade arbetssätt för att stödja vårdpersonalen att genomföra en god vård i livets slutskede.
24

Palliativ våd - Närståendes upplevelser

Westerberg, Malin, Åkerman, Lisa January 2011 (has links)
Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård. Metoden som använts var en litteraturstudie. Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar där anhörigas upplevelser och åsikter kring palliativ vård belyses. Det som framkommer i resultatet visar på närståendes betydelse i den palliativa vården där de har en aktiv roll i vårdandet. Den största byggstenen i palliativ vård är kommunikation, som leder fram till en bättre omvårdnad och trygghet för patienten. / With palliative care, it is often the related that are closest to the patient. During medical care at the brink of life, the patient is not always able to express herself and that is why the closely related's experiences and opinions are highly important. Good nursing, treatment, communication and humility are instrumental factors for good care regarding the terminally ill. The care at the end of a patients' life is not exclusively about the patient, but also the relatives. The aim of the study was to investigate how the closely related react to palliative care. The method that was used is a literature study. The result is based upon 10 scientific articles which highlights the related's opinions and experiences regarding palliative care. The result that emerges from the study is that the relatives have an important roll with nursing the patient within palliative care. The biggest factor in palliativ care is communication which leads to a better treatment and more security for the patient.
25

Upplevelsen av hopp hos personer i livets slut : En litteraturstudie

Apelqvist, Therese, Lindman Sjöberg, Jenny January 2012 (has links)
<p>Validerat; 20120402 (anonymous)</p>
26

Patientens hem som arbetsplats : En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse av att ge den äldre patienten palliativ vård i livets slut i hemsjukvården

Najmee, Rabia, Saaristo Timle, Johanna January 2022 (has links)
Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.
27

Omvårdnad vid palliativ vård : En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut

Hajdari, Halil, Hajdari, Hajrije January 2022 (has links)
Bakgrund: Varje år behöver ungefär 40 miljoner människor palliativ vård och drygt 90.000 i Sverige. Palliativ vård syftar till att erbjuda patienterna bättre livskvalitet i livets slut samt lindra lidandet för patienter som har drabbats av en obotlig sjukdom.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av at ge palliativ vård till patienter i livets slut.Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes där 15 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats valdes ut för att utgöra resultatet.Resultat: Litteraturstudiens resultat beskrivs i 4 kategorier: ”Essentiellt med en god kommunikation”, ” Kunskap och kompetens vid vård i livets slut”, ”Samspelet mellan sjuksköterska, patient och anhörig” och ”Viktigt med en god och värdig död”. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att utveckla kompetenser och medverka i en god och värdig död för patienter i livets slutskede.Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de kan bidra till en god och värdig död genom att uppfylla patientens fysiska och existentiella behov. De upplever också att de kan stödja både patienterna i livets slut samt deras anhöriga. Att vårda patienter i livets slut beskrivs vara utmanande för sjusköterskor och ställer höga krav på deras professionella kompetenser. Egenskaper som att respektera patienterna, bevara patienternas värdighet och integritet, uppfylla deras behov och önskemål samt att vara lyhörd och tillgänglig för både patienter och anhöriga, beskrivs vara nödvändiga för sjuksköterskor för att kunna bidra till en god död för patienter i livets slut.
28

Med livet och döden som följeslagare : En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning / A literature review of nurse's experiences of caring for patients at the end of life in a somatic care unit

Ast, Linnea, Syrén Sandström, Therese January 2023 (has links)
Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.
29

Kulturella knutar vid livets slut : En litteraturöversikt om sjuksköterskors transkulturella möten

Persson, Elvis, Wikslund, Beatrice January 2024 (has links)
Bakgrund: Kulturell och religiös mångfald i Sverige ökar i samband med en betydande tillväxt av utrikesfödda svenskar. Fenomenet berikar samhällen runt om i världen men ger samtidigt nya utmaningar inom vården. Det blir allt vanligare att möta människor med kulturella och religiösa bakgrunder. Leininger’s teori framhåller vikten av att tillhandahålla kulturellt anpassad vård, särskilt inom palliativ vård där Erikssons teori belyser lidandet som kan uppstå. När olika kulturer möts i den palliativa vården vid livets slut står sjuksköterskans kunskap och erfarenheter i fokus på bemötande och den personcentrerande vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes med 13 kvalitativa originalartiklar som inhämtats från PubMed och Cinahl. Originalartiklarna kvalitetsgranskades enligt Friberg och analyserades via manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Data från fem världsdelar och 248 deltagare förenades. Litteraturöversikten identifierade tre huvudkategorier: Otillräcklig Kunskap Inom Transkulturell Omvårdnad, Kommunikation och Förståelse samt Sjuksköterskors Möte Med Religion och Kultur som sammanställde sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Diskussion: I metoddiskussionen framgår argument kring svagheter och styrkor kring vald metod som motiveras med metodlitteratur. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynd från resultatet med stöd av forskning samt återkopplar till Leininger’s Culture Care Theory och Erikssons teori om hälsa och lidande. Slutsats: Litteraturöversikten resultat bidrar till en ökad förståelse för behovet av kulturell kompetens inom palliativ vård och betonar vikten av att integrera kulturella aspekter i vårdpraxis för att möta behoven hos en alltmer mångkulturell patientpopulation. / <p>2024-03-22</p>
30

Att vara den som står bredvid : Närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede

Berglund, Tove, Raunio, Paulina January 2024 (has links)
Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och stod för uppskattningsvis 9,7 miljoner dödsfall år 2022. När cancersjukdomen inte längre går att bota övergår vården till palliativ vård för att sedan övergå till vård i livets slutskede, en livsomvälvande övergång som drabbar både den sjuke och hens närstående. Närstående utgör en viktig del i det palliativa förhållningssättet och kan användas som en resurs vid vård i livets slutskede. Trots detta finns det flera studier som belyser att så inte är fallet och att närstående har varierande upplevelser av hur det är att ha en familjemedlem i livets slutskede.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede.Metod: En allmän litteraturstudie innehållande 15 kvalitativa studier identifierade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga inkluderade studier har analyserats utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Den genomförda dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som belyser närståendes upplevelser när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede: Behov av information, psykisk påverkan, relationers påverkan och kontrollförlust.Slutsats: Det framkom att majoriteten av deltagarna i de inkluderade studierna upplevde i regel den palliativa vården som tillfredsställande och beskrev ofta goda relationer med vårdpersonalen. Trots detta beskrev närstående till patienter som vårdades i livets slutskede ofta situationerna som påfrestande vilket utgjorde en ökad risk för psykiska, sociala och existentiella bekymmer och utmaningar i varierande grad. Det framkom att relationen till vårdpersonalen hade en betydande roll för att förebygga och underlätta dessa problem. / Background: Cancer is the second most common cause of death globally and was responsible for an estimated 9.7 million deaths in 2022. When cancer no longer can be cured, care switches to palliative care and lastly it turns to end-of-life care, a life-changing transition which affects both the patient and their relatives. Relatives are an important part of the palliative approach and can be used as a resource in end of life care. Despite this, there are several studies that highlight that this is not the case and that relatives have varying experiences of what it is like to have a family member at the end of life.Aim: The aim of this study was to investigate relatives’ experiences of when a family member is cared for at the end of life.Method: A general review containing 15 qualitative studies identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO was used. All included studies were analyzed based on an inductive content analysis.Results: The data analysis resulted in four main categories that highlight the experiences of relatives when a family member is at the end of life: Need for information, psychological impact, the impact of relations and lack of control.Conclusion: It emerged that the majority of the participants in the literature study generally experienced the palliative care as satisfactory and often described good relationships with health care personnel. Despite this, relatives of family members who were cared for at the end of life often experienced a great sense of responsibility, which represents an increased risk for psychological, social and existential concerns and challenges.

Page generated in 0.084 seconds