Bakgrund: Den palliativa vården ska bygga på symtomlindring och livskvalité för den döende. Den ska också finnas som ett stöd till anhöriga som är en viktig pusselbit i den palliativa vården. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee har använts som grund i litteraturstudien vilket innebär att se människan utifrån en helhetssyn och veta att människan är en unik varelse. Syfte: Att utifrån aktuell forskning belysa anhörigas situation inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Resultatet visade på att de anhöriga var omgivna av många känslor som till exempel osäkerhet och medlidande. Det visade sig också att många anhöriga var i behov av att få prata med vårdpersonal kring döden. Deltagarna tyckte också det var viktigt med en personal som visade empati och att det var kontinuitet bland vilka i personalen som tog hand om patienten. Konklusion: För att kunna ge de anhöriga en bra upplevelse av vården vid livets slut bör de erbjudas samtal om döden. Vårdpersonalen bör vara kompetent och empatisk. Det är också viktigt för de anhöriga att det var samma personer från personalen som tog hand om deras anhörige då det skapar en känsla av trygghet. / Background: Palliative care should be based on symptom relief and quality of life for the dying. The care should also be available as a support to families, they are an important part of the palliative care. Nursing theorist Joyce Travelbee was the basis of this study. Travelbee use a holistic approach and says that a person is a unique being. Aim: Illuminate family members' situation in palliative care based on current research. Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative method. Result: The result showed that the relatives experienced many different emotions, such as insecurity and compassion. It was also found that many families wished to communicate about death with professionals. Relatives wished that the proffesionals would be competent and empatic. It was also good with professionals that were periodic, it created a sense of security for the relatives. Conclusion: In order to give the families a good experience of care at end of life, they must be offered conversation about death. The nursing staff should be empathetic, continuous and competent.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs inför svåra situationer i vård av barn inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede samt att granska undersökningsgruppen i de inkluderande artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PsycINFO och sökmotorn PubMed samt genom en manuell sökning. Huvudresultat: Vårdandet av barn som befann sig i livets slutskede hade en emotionell påverkan på sjuksköterskan. Osäkerhet i yrkesrollen kunde upplevas, stöd och utbildning inom pediatrisk palliativ vård efterfrågades därför av sjuksköterskorna för ökad kompetens samt för att kunna hantera de känslor som kan uppstå i arbetet. Undersökningsgruppen, totalt 173, i de inkluderade artiklarna bestod främst av sjuksköterskor med ingen erfarenhet till minst 2 års erfarenhet inom pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas av alla känslor som uppstår i samband med vårdandet av barn som är i behov av palliativ vård, för att kunna bearbeta sina känslor och därmed ge bra vård till barnet och barnets familj behöver sjuksköterskan stöd. / Background: Nurses are confronted with difficult situations in the care of children in palliative care. Aim: The purpose with this study was to describe the nurse´s experience on treating children who are in the final stage right before their lives end, and to view the sample groups that are being examined in the included articles. Method: A descriptive literature study based on 11 scientific articles which were found on the databases Cinahl, PsycINFO and on the searching tool PubMed, and also via manual searching. Main result: Treating children, whom are in the end of their lives, had an emotional impact on the nurse. Insecurity in the professional role was experienced, and therefor support and training in palliative care for children was requested among the nurses, it was desired because they wanted to increase their skills and also to be able to handle the emotions that can rise in that sort of work. The sample group, a total of 173 participants, in the included articles mainly consisted of nurses with no experience to at least 2 years experience in pediatric palliative care. Conclusion: Nurses are effected by all the emotions that occur when treating children that are in need of palliative care. To be able to handle their own emotions and thereby be able to give good care to the child and the child’s family, the nurses need support.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer sannolikt någon gång under sin karriär möta patientermed en palliativ diagnos. Omvårdnad av patienter med en palliativ diagnos handlar om attbehandla och möta patientens samt anhörigas behov. Palliativ omvårdnad på sjukhus kanskapa många svårigheter för sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera, exempelvisexistentiella frågor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter ibehov av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats resulterade i 14 artiklar som analyseradesenligt Granheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Sjuksköterskors upplevelser avkommunikationens betydelse vilket beskriver vikten av kommunikationen, Sjuksköterskorsupplevelser av kunskapens och erfarenhetens betydelse beskriver betydelsen av att ha en brautbildning samt erfarenhet inom palliativ omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser kring denegna rollen som beskriver sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnad till patienter som haren palliativ diagnos samt Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter och kollegorvilket beskriver relationens betydelse till patienter och kollegor. Slutsats: Palliativ omvårdnad på sjukhus innebär många svårigheter och utmaningar. För attutveckla omvårdnaden på vårdavdelningar krävs mer forskning och utbildning kring området.Föreliggande studie skulle kunna utgöra en grund för fortsatt forskning samt ge ökad kunskapom sjuksköterskors upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus.

Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient. Detta blir ett dilemma för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet. I diskussionen lyfts att en god relation till patienten och närstående är central för upplevelsen av trygghet. Resurser behövs tillskapas i form av utbildningsinsatser i palliativ vård i grundutbildningen till sjuksköterska. Dessutom behövs resurser i form av tid inom palliativ vård så att sjuksköterskan ska kunna ta sig tid till varje patient för att bygga upp bra relationer till patienten och dennes närstående och därmed kunna lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats. Sammanlagt omfattade artiklarna intervjuer med etthundratre närståendes upplevelser i åldrarna 24-85 år. För att få ett brett perspektiv har vi studerat upplevelser hos partner, särbor, föräldrar, syskon och vuxna barn som närståendevårdare till en cancerdrabbad person i livets slut. Resultatet redovisas i fyra teman och fjorton subteman. De fyra teman är; att känna trygghet i den vårdande rollen, att känna otrygghet i den vårdande rollen, att finna närhet i relationen och att förlora närheten i relationen. I diskussionen lyfter vi fram faktorer som krävs för att närstående ska klara av att hantera den vårdande rollen. Vidare diskuteras betydelsen av att få undervisning och stöd från sjuksköterskan och hur detta kan utföras i praktiken. / Program: Sjuksköterskeutbildning

2015 avled cirka 16 000 personer på äldreboende, många hade anhöriga hos sig den sista tiden i livet. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa bästa sättet att ge anhöriga stöd.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut på äldreboende.Resultatet grundades på 13 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ- och mixad design, från länder med hög kvalitet på palliativ vård. Dessa analyserades induktivt och presenterades i tre huvudkategorier: Förståelse för vad som händer i livets slut, att vilja vara delaktig och klara av att hantera situationen. Anhöriga vill få information, ha regelbundna samtal, delta i omvårdnad och beslutsfattande, har ett behov av kontroll och dela på ansvaret samt önskar bli sedda.När anhöriga inte fick information och delta i vården blev situationen inte hanterbar. Detta ledde till svårigheter att släppa kontrollen vilket skapade missnöje. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kommunicera och informera, så anhöriga känner sig delaktiga i vården i livets slutskede och får en hög känsla av sammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Bakgrund: Inom de flesta vårdverksamheter som sjuksköterskor arbetar vårdas svårt sjuka patienter som har kommit till en punkt där vården bör övervägas att övergå till vård i livets slutskede [VILS]. Att informera och kommunicera inriktning och mål för vården med patienten och de närstående är en viktig omvårdnadsåtgärd. Ansvaret att informera patienten är läkarens men ofta är sjuksköterskan den som tidigt ser behovet och initierar beslutsfattandeprocessen om övergång till VILS. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans roll i relation till beslutsfattandeprocessen vid VILS Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna har en betydande roll i beslutsfattandeprocessen till VILS för patienten, närstående och i samarbetet med övriga vårdteamet och att fungera som advokat för patienten och föra fram information mellan patient, närstående och övriga vårdteamet. Resultatet delas in i fyra kategorier: Att använda kunskap och erfarenhet, att koordinera VILS, att stödja patientens intressen och att kommunicera om VILS. Diskussion: Sjuksköterskan visar sig sällan vara med i samtalet om övergång till VILS trots att rollen är betydande, det beror på vem som finns med i samtalet, hur patienten tar emot informationen samt på hur arbetsrelationen till läkaren ser ut, om sjuksköterskans medverkan är möjlig. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i beslutsfattandet vid övergång till VILS. Sjuksköterskans samarbete med läkaren avgörs av den kultur som finns i verksamheten. Om samarbetet i vårdlaget är gott påverkas möjligheten att tidigt informera patienten om de olika vårdalternativen i VILS och tidigt övergå till lindrande vård i livets slut. Vidare forskning behövs för att belysa patienters perspektiv för att utveckla en mer individuell och specifik vård till varje enskild patient. / <p>Godkännande datum: 2017-05-11</p>