• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 55
  • Tagged with
  • 55
  • 55
  • 37
  • 35
  • 19
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

JAG HAR INTE GÅTT I DERAS SKOR : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med beroendeproblematik.

Mähler, Ann-Charlott, Nilsson, Filippa January 2018 (has links)
Background: Patients with a substance abuse disorder can experience that caregivers lack knowledge and understanding about how the disorder affects their life and health. The patients’ sufferings are not only caused by the disorder but also the physical, psychological and social aspects that might be a reason for, or a result of the substance abuse disorder. To provide care to these patients hence places special demands on nurses’ approaches. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with substance abuse disorder. Method: A systematic review with a descriptive synthesis. Result: Nurses have experiences that it is engaging and rewarding to care for patients with substance abuse disorder. The result shows that the nurses have experiences that it is difficult and complicated to care for patients with substance abuse disorder and that it can be associated with fear, insecurity, organizational challenges and challenges in keeping a professional relation to patients who are socially exposed and have an unpredictable behavior. The result also points out the presence of prejudices and generalized attitudes towards the patients. There are also examples of experiences that the approach, experience and education can improve and facilitate the care. Conclusion: In order to provide an equal and successful care for patients, substance abuse disorder should be considered equal to other diseases and nurses need to regard the patient's living conditions. Keywords: caring relationship, dependency care, experiences, literature study, nurses, substance abuse disorder / Bakgrund: Patienter med beroendeproblematik kan uppleva att vårdpersonal saknar kunskap och förståelse för hur beroendet påverkar deras livssituation och hälsa. Patienternas lidande är inte bara orsakat av beroendet i sig utan påverkas även av fysiska, psykiska och sociala aspekter, vilka kan vara en orsak till eller en följd av missbruket. Att vårda dessa patienter ställer därför speciella krav på sjuksköterskors förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med beroendeproblematik. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är engagerande och givande att vårda patienter med beroendeproblematik. I resultatet framkommer vidare att sjuksköterskorna erfar att det är svårt och komplicerat att vårda patienter med beroendeproblematik och att det kan vara förknippat med rädsla, osäkerhet, organisatoriska utmaningar samt utmaningar i att förhålla sig professionella till patienter som är socialt utsatta och har ett oberäkneligt beteende. Resultatet visar också att det förekommer fördomar om och generaliserade attityder kring patienterna. Sjuksköterskans förhållningssätt, erfarenhet och utbildning kan förbättra och underlätta vården. Slutsats: För att ge en jämlik och framgångsrik vård bör beroendeproblematik jämställas med andra sjukdomar och sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patientens livsförhållanden. Nyckelord: beroendeproblematik, beroendevård, erfarenheter, litteraturstudie, sjuksköterskor, vårdande relation.
52

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV VÅRDRELATIONER MED PATIENTER : En allmän litteraturöversikt ur ett sjuksköterskeperspektiv

Albannaa, Ann, Rådberg, Evelina January 2022 (has links)
Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.
53

Sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet : En litteraturöversikt / Nurses' experiences of end-of-life care at home

Hakala, Julia, Sherali, Roya January 2022 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.
54

Att möta kvinnor som utsatts för våld av män i nära relationer : En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse

Johansson-Videla, Milenka, Staynfeld, Nicole January 2021 (has links)
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.
55

Intensivvården möter COVID-19 : Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbete i skyddsutrustning påverkar den vårdande relationen - En tolkande fenomenologisk intervjustudie / The intensive care meets COVID-19 : The intensive care nurse´s experience of how working in personal protective equipment affects the caring relationship - An interpretative phenomenological interview study

Norman, Johanna, Aronsson, Edvin January 2021 (has links)
Bakgrund: Pandemin orsakad av Covid-19 har tvingat intensivvården till stora omställningar. Som del av restriktioner för att reducera risk för smittspridning måste skyddsutrustning användas vid patientkontakt med smittad patient. Användandet av skyddsutrustning har introducerat tankar på hur den vårdande relationen mellan patient och intensivvårdssjuksköterska påverkats.  Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbetet i skyddsutrustning under pågående pandemi påverkat den vårdande relationen med patienten. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna låg vidare till grund för analys enligt tolkande fenomenologisk analys (IPA).  Resultat: Fyra överordnade teman framträdde ur analysen. I temat fokus på kommunikation framkom olika sätt skyddsutrustningen påverkat kommunikationen. Upplevelsen av avskärmning framkom i temat fokus på distans där närhet uttrycktes som avgörande för en vårdande relation. I temat fokus på lidande beskrevs hur skyddsutrustningen inverkat på lindrande beröring men också att den kan orsaka lidande. Känslor av otillräcklighet i den vårdande relation och maktlöshet inför att inte förmå förändra eller påverka framkom i temat fokus på känslor.  Slutsats: Skyddsutrustningen påverkar den vårdande relationen. Skyddsutrustningen reducerar möjligheten till etablering av vårdande relation vilket riskerar minska patientens möjlighet till delaktighet. Behov föreligger av ytterligare forskning om påverkan med fokus på prevention. Ett organisatoriskt medvetande om skyddsutrustningen inverkan på den vårdande relationen kan ligga till grund för interventioner ämnade att reducera dess negativa påverkan. / Background: The pandemic caused by COVID-19 has forced the intensive care to make several adjustments. As part of restrictions to prevent spread of infection personal protective equipment (PPE) has to be used when in contact with infected patients. The use of PPE has introduced questions of its impact on the caring relationship between the patient and intensive care nurse.  Aim: The aim with this study was to illustrate the intensive care nurses experience of how working in PPE during the pandemic has affected the caring relationship with the patient.  Method: Semi- structured interviews was conducted with six intensive care nurses. The interviews served as data for an interpretative phenomenological analysis (IPA).  Results: Four superior themes emerged from the analysis. In the theme focus on communication emerged different way of which the PPE has affected communication. The experience of being shielded emerged in the theme focus on distance where closeness was expressed as essential. In the theme focus on suffering was the PPE´s impact on touch described and also its potential cause of suffering. Emotions of inadequacy in regards to the caring relationship and powerlessness in regards of not being able to change or affect emerged in the theme focus on emotions.  Conclusion: The caring relationship has been affected by the use of PPE. PPE reduces the possibility of establishing a caring relationship which endangers the patient’s active participation. There is need for further research about affect with focus on prevention. An organizational awareness regarding PPE´s effect on the caring relationship could lay the foundation for interventions supposed to reduce its negative impact.

Page generated in 0.1187 seconds