AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus. Respondenterna arbetade på olika avdelningar. För att nå våra respondenter har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval, det vill säga att man ”tar det man får”.Vår undersökning visade att det knappt finns några skillnader i synen på konflikter mellan vårdenhetschefer och medarbetare som grupper, utan mer mellan olika individer. Oenigheter och meningsskiljaktigheter var för de flesta detsamma som konflikter. Vad gäller konflikthanteringen sade sig medarbetarna lyssna och att de försöker få fram det verkliga problemet. Vårdenhetscheferna sade detsamma, men att de däremot är försiktiga med att ta sig an konflikter: de menade att de tänker till en extra gång och låter helst medarbetarna lösa sina konflikter själva, såvida de inte har gått för långt. Vi fick dock i resultatet fram att de flesta vårdenhetscheferna har en negativ syn på sina medarbetares sätt att hantera konflikter på grund av omoget agerande. Större delen av medarbetarna sade sig däremot vara positiva till sina chefers konflikthantering. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syfte: Att kartlägga förekomst av samt hinder och möjligheter för tillämpning av vattenfödsel vid Sveriges förlossningskliniker. Metod: Tvärsnittsstudie med mixad metod. En webbaserad enkät skickades ut och besvarades av vårdenhetschefer på Sveriges samtliga 44 förlossningskliniker, vilket resulterade i en totalundersökning. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik samt kvalitativa data med innehållsanalys. Resultat: I Sverige erbjöd fyra kliniker (9%) vattenfödsel. Av de 40 kliniker där vattenfödsel inte erbjöds var 12 kliniker i uppstarten av eller intresserade av att erbjuda det i framtiden. Oplanerad vattenfödsel förekom på minst 18 kliniker. Från de kvalitativa svaren framkom Hindrande faktorer som bestod av praktiska hinder, attityder och normer samt okunskap, vilket sågs som en effekt av maktcentrerad vård. Möjligheter bestod av praktiska förutsättningar, engagemang, införande av riktlinjer samt ökad kunskap, med en övergripande möjlighet i form av kvinnocentrerad vård. Konklusion: Endast fåtalet kliniker erbjöd vattenfödsel till kvinnor med låg-riskförlossningar i Sverige. Oplanerade vattenfödslar förekom vid många kliniker där riktlinjer saknades. Det fanns brist på specifik dokumentation av vattenfödsel. Beslutanderätt för tillämpning av vattenfödsel tillföll klinikchef eller läkare, barnmorskor och kvinnor saknade beslutanderätt i frågan. En stor del av de kliniker som inte erbjöd vattenfödsel hade ett uttalat intresse av att kunna erbjuda det i framtiden.

Introduktion: Metodikum är Region Jönköpings läns (RJL) kliniska träningscenter för scenarioträning. Vårt examensarbete bygger på det uppdrag vi fick från Metodikum som är att undersöka verksamhetschefers och vårdenhetschefers uppfattning om Metodikum. Under fem veckors tid befann vi oss på Metodikum för att observera verksamheten och samla in underlag till examensarbetet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning verksam-hetschefer och vårdenhetschefer i RJL har om Metodikums funktion, samt behovet av praktisk träning idag och i framtiden.   Metod: En kvalitativ metod i form av semi strukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med fasta frågor används i studien. Målgruppen för den kvalitativa studien, som även är studiens primära målgrupp, är verksamhetschefer i RJL och målgruppen för den kvantitativa studien är vårdenhetschefer i RJL.   Resultat: Studiens resultat visar att både verksamhetschefer och vårdenhetschefer har en god uppfattning om den funktion Metodikum har och att verksamheten bidrar till en mer säker vård. Behovet av träning är stort och kommer att bli större i framtiden. Det framkommer från primärvårdens verksamhetschefer att de vill nyttja Metodikum mer, men att det råder viss okunskap om vad Metodikum kan erbjuda.   Slutsats: Majoriteten av verksamhetscheferna och vårdenhetscheferna är nöjda med Metodikum och de tycker att det är förmånligt att sjukvårdspersonal i RJL har tillgång till centret, men det framkommer att enheterna tidvis har svårt att frisätta personal till träning eftersom de behövs på de egna klinikerna. Det råder en brist i kommunikation inom enheterna och mellan cheferna och Metodikum. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>