Allteftersom livslängden ökar i Sveriges demografiska struktur höjs andelen äldre i befolkningen vilket skapar en ökad efterfrågan av äldreomsorg. För att möta denna efterfrågan krävs ny kunskap, förändringar och förbättringar om hur vi i framtiden kan garantera våra äldre god vårdkvalitet. Genom att använda en mixed-methods design bestående utav datainsamling från kvalitativa och kvantitativa observationer är denna studies syfte att undersöka och beskriva interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på social resursteori och en modell för interpersonellt resursutbyte. Studiens primära forskningsfråga är att undersöka vilka interpersonella resurser som utbyts mellan vårdgivare och vårdtagare. Studiens resultat rapporterar att ett brett spektrum av resurser utbyts mellan aktörerna och analysen presenterar två komplimenterande teoretiska dimensioner i vilka olika typer av resursutbyten sker, en socialt orienterad dimension och en uppgiftsorienterad dimension. Denna begreppsbildning möjliggör för en bättre förståelse av de befintliga resursutbyten som utgör interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare då olika resursutbyten kräver olika förutsättningar eller förkunskaper. De kvantitativa resultaten gav stöd till denna teoretiska utveckling som visar att utbyte av socialt orienterade och uppgiftsorienterade resurser inte skedde samtidigt. Slutaktligen kan analysen i denna studie ge vårdgivare, institutioner och organisationer en bättre förståelse för villkoren de olika resursutbytena kräver. Att säkerställa kontinuiteten mellan vårdtagare och vårdgivare möjliggör för långsiktiga och kultiverade relationer, vilket gör socio-dimensionella utbyten mer sannolikare. Social resursteori är potentiellt användbar för att förstå interaktionen mellan vårdgivare och vårtagare i vårdsammanhang. / As life-expectancy rises in the demographic structure of Sweden, the population of elderly citizens steadily increases. To meet the increasing demand of elderly care, new knowledge about how we will grant our elderly good quality care is needed as changes and improvements in public health care becomes increasingly of importance. This study have primary focus on residental care homes in Sweden. Using mixed-methods consisting of data collection using qualitative and quantitative observations, the purpose of this study is to examine and describe the interactions between caregivers and caretakers using a theoretical framework based on social resource theory and a model of interpersonal resource exchange. The primary research question of this study is to examine which interpersonal resources is exchanged between caregivers and caretakers. The results reported a wide range of resource exchange between caregivers and caretakers in the residental care home context. The analysis demonstrated two complimentary theoretical dimensions in which different types of resource exchanges takes place, a social oriented dimension and a task oriented dimension. This conceptualization allows for a better understanding of the existing resource exchanges that constitutes the caregiver-caretaker interaction as certain exchanges requires different prerequisities. Quantitative findings from observations supported this theoretical development, showing that exchanges of social oriented and task oriented resources did not occur concurrently. Conclusively, the analysis presented in this study can provide health care providers, institutions and organizations a better understanding for these different conditions of exchange. Ensuring continuity between caretakers and caregivers enables long-term and cultivated relationships, thus making socio-dimensional exchanges more likely. Social resource theory is potentially useful for understanding interactions between caregivers and caretakers in the residental care home context.

Demens är en av landets största sjukdomar, och i Sverige beräknas mellan 130 000– 150 000 personer ha demenssjukdom. Varje år insjuknar 20 000 - 25000 personer i Sverige. Under 2015 drabbades ungefär 47 miljoner av världens äldre befolkning. Kommunikationsförmågan påverkas av demenssjukdomen och kommunikationen mellan patienten och vårdpersonalen är komplex och omfattar olika dimensioner. Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter med demenssjukdom boende i vårdhem. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som granskades och tre teman skapades. vilka var: Kunskapens betydelse, Sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsutbildning, Kommunikationens betydelse för relation mellan sjuksköterskan och patienter. Resultatet visar att kunskap om kommunikation mellan sjuksköterska och patienter med demenssjukdom behövs för att sjuksköterskor ska kunna möta patienten med demenssjukdom i olika vårdsituationer. Det behövdes dessutom utbildning för vårdpersonal om olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar / Dementia is one of the country's biggest diseases, and in Sweden between 130,000–150,000 people are estimated to have dementia. Every year, 20,000 - 25,000 peoplefall ill. In 2015, approximately 47 million of the world's elderly population wereaffected. The ability to communicate is affected by dementia and the communicationbetween the patient and the care staff is complex and encompasses differentdimensions.The purpose of the study was to shed light on the communication betweennurses and patients with dementia nursing homes. The study was conducted, and theresults were based on ten articles which were reviewed, and tree themes were created;the importance of knowledge for nurses with dementia patients, the importance ofcommunication for the relationship between the nurse and patients and nursesexperience of communication education.The results showed that knowledge and adeeper relationship are required of nurses to be able to treat patients with dementia inthe best possible way in different care situations. Education for healthcareprofessionals on different communication strategies for dementia are necessary andcrucial for nurses

Andelen äldre personer > 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande. / Background : The number of people with dementia is increasing in Sweden and the rest of the world. The disease has major impact on life itself, quality of life and autonomy for the affected person. There is still no treatment that cures the disease, but much can be done to increase the quality of life and support for people with dementia. In general, outdoor stay has proven to be of great importance to well-being. However, due to the often restricted outdoor environment's availability and lack of time from the healthcare professionals, many people with dementia rarely outweigh those who can independently provide for their own ability for outdoor stay. Therefore, it is important to describe the knowledge of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Aim: The purpose is to put together knowledge about the meaning of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Method: A literature review based on 13 scientific articles, quantitative and qualitative. Result: Outdoor stay in the form of different types of gardens, outdoor activities and exposure of daylight have positive effects on persons with dementia disease, as increased well-being and physical and cognitive function, and need of medication. Health care professionals and family members have knowledge about positive effects of outdoor stay for people with dementia disease, and it is important to make outdoor stay possible and offer activities outdoors that are individually adapted by need and ability. Conclusions: For people with dementia outdoor stay had positive results and as a contributing factor to people with dementia disease feeling increased quality of life. The outdoor activities should be individually adapted to the greatest effect on their well-being.

Tidigare forskning presenterar skillnader i upplevelsen av vilka faktorer som är viktiga för en god vårdkvalitet mellan vårdpersonal och personer på vårdhem. Av den anledningen är det viktigt att sammanställa erfarenheter från de boende för att få en helhetsbild och utveckla ett personcentrerat omvårdnadsarbete på äldreboenden. Syfte: Att beskriva hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem. Metod: En litteraturstudie där det kvalitativa resultatet från 15 studier analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De fyra huvudkategorierna som framkom ur analysen och beskrev hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem var: Det finns förbättringsområden på vårdhemmet, Relationen till personal påverkar omvårdnaden, Fördriva tiden och dela sin tillvaro och Autonomi för en meningsfull vardag. Slutsats: Resultatet tydliggör de aspekter av den interpersonella relationen mellan personer som bor på vårdhem och personal som är grunden till bevarande av autonomi och ett personcentrerat arbetssätt. Det är ett viktigt verktyg för att skapa en meningsfull vardag för de boende på vårdhem. Livet skulle kunna förbättras med bättre arbetsvillkor och utbildad personal samt sociala relationer med likasinnade och aktiviteter för de boende. Förslag till framtida forskning är att lägga till ett genusperspektiv för att få en förståelse för könsskillnader / Previous research shows differences in the experience of nursing staff and the residents in nursing homes on which factors are important for a good quality of care. For that reason, it is important to compile experiences from the residents in order to get a holistic picture and develop person-centered nursing in nursing homes. Aim: Describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes. Methods: A literature study where the qualitative result from 15 studies became object of qualitative content analysis which was conducted with inductive approach. Result: The four main categories that emerged from the analysis and describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes were: There are areas for improvement at the nursing home, The relationship to staff impacts on nursing, Passing the time and share one's existence, Autonomy for a meaningful day to day life. Conclusion: The results of this study indicate the aspects of person-centredness and preservation of autonomy on which the interpersonal relationship between the resident and staff is founded. It is an important tool to instil a meaningful day to day life for residents in nursing homes. Life could be improved with better working conditions and trained staff and social relations with like-minded peers and activities for the residents. Suggestions for future research is to add a gender perspective to gain understanding of gender differences.

Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité. / Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.