Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning.Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande. Lärarnas egna uppfattningar om vad individanpassad undervisning betyder visade sig vara likartad, men hur lärarna bedriver individanpassad undervisning varierar, både i utförande och i omfattning. Lärarna menar överlag att om individanpassad undervisning skall kunna praktiseras krävs ett varierat arbetssätt. Slutsatser som kan dras av studiens resultat är att det pedagogiska ledarskapet tenderar att ha betydelse för elevernas individuella utveckling, samt för hur lärarna bedriver sin undervisning. Ytterligare slutsatser är att lärarna behöver få mer tid till att diskutera individanpassad undervisning i förskoleklassen, eftersom lärarna saknar en gemensam grund för i vilken utsträckning som den individanpassade undervisningen skall bedrivas.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt som används i matematikundervisningen i några klasser i skolår 1 och 4. Vidare ville vi även få reda på vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i några klasser i skolår 1 och 4. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att använda två olika metoder i vår undersökning; klassrums¬observationer och ritmoment. Vårt resultat visade att de undersökta eleverna i skolår 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer än eleverna i skolår 4. Pedagogerna i skolår 4 verkade utgå mycket från läroboken men undersökningen visade även att det fanns en viss variation i arbetssättet i form av stenciler och arbete på datorn. Interaktionen i klassrummet mellan eleverna i skolår 1 och 4 var lik då eleverna arbetade enskilt eller två och två. Elevernas bilder från ritmomentet visade dock att skolår 1 även arbetade i grupp. Interaktionen mellan pedagogen och eleverna i skolår 1 bestod av öppna frågor med mer än ett svar. Eleverna fick då möjligheter att koppla uppgiften till sina egna erfarenheter. I skolår 4 var pedagogen mer lotsande vilket kan ha berott på pedagogens intention att hinna hjälpa alla elever. Enligt litteraturen kan arbetssättet och interaktionen i klassen påverka elevernas motivation att lära matematik.

Arbetet handlar om hur multimodala verktyg kan bidra till inkluderande undervisning. Fokuset är på bildstöd undervisning där VR (virtuell verklighet) kan vara en möjlighet samt möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Inriktningen är att studera VR-teknikens och bildstöd undervisning för att se effekterna. Syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultaten och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR och bilder. Frågeställningen lyder “Hur kan multimodalitet och bildstöd i lärande med VR bidra till en mer inkluderande undervisning?” För att undersöka frågeställningen har det genomförts en vetenskaplig undersökning där 10 olika studier sammanfattades. Tidigare forskning har visat att bilder och VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultatet ser en positiv syn till bidragandet av en inkluderande undervisning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.