Platsvarumärkesbyggande är ett växande område inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumärken för geografiskt avgränsade områden. Tidigare forskning inom detta område studerar främst länder och städer, och det finns en del outforskade områden. Vi vill därför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumärke genom att finna svar på vår problemformulering som lyder: Hur kan en varumärkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumärket ha för att vara till nytta för dess intressenter? Vårt syfte med studien är därmed att ta reda på hur en region bör hantera en diversifierad miljö med många inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumärke. Vi hade också som mål att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbättra sitt varumärke. Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumärket Västerbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumärken som orter och mindre regioner. Vi utför därför nio kvalitativa intervjuer med fem organisationer och fyra kommuner belägna i Västerbottens län, och det är ur deras perspektiv problemet studeras. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och följer till stor del ett induktivt angreppssätt. Slutsatserna visar att regionens varumärkesidentitet bör ha en kärnidentitet som står får de kärnvärden som speglar regionen, och bör hållas relativt konstant. Sedan bör detta utvecklas med en utökad identitet som innehåller mer situationsanpassade värden och här finns därmed utrymme för regionen att styra den förmedlade identiteten. Kärnidentiteten bör också vara sammankopplad med underliggande varumärken som orter och mindre regioner, dels för att fylla identiteten med önskade associationer, men också för att dessa varumärken ska kunna agera relativt oberoende av den övergripande regionens kärnvärden.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke. En teoretisk bakgrund gällande platsmarknadsföring och dess olika kritiska element förklaras för att förstå bakgrunden till studien. Teorin har sedan sammanställts i en undersökningsmodell som består av följande delar; platsmarknadsföringens nivåer, varumärkeskommunikation, uppföljning och löpande arbete, samt komplikationer vid platsmarknadsföring. För att samla in relevant empirisk data för studien har Gotlands kommun, Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening kontaktats. Författarna samlade in primärdata genom telefonintervjuer, e-mail och enkätintervjuer. Studien visade att Gotland har kommit en bit på vägen gällande dess mål för platsmarknadsföringen. Dock har det uppstått en del utmaningar längs vägen och det återstår en del hinder att överkomma innan projektet är i hamn. Rent organisatoriskt har ansvaret delats mellan Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Tillväxt Gotland. Målgrupperna som har identifierats och bearbetas har delats in i följande segment; ”Besöka”, ”Bo & Leva” och ”Etablera & Verka”. Gotlands kommun ansvarar för ”Bo & Leva”, Gotlands Turistförening för ”Besöka” och Tillväxt Gotland för ”Etablera & Verka”. Den främsta och övergripande strategin har varit att förstärka det Gotland redan är känt för men samtidigt vidga den allmänna bilden av Gotland. Målsättningen i mjuka termer är att positionera Gotland som en plats att besöka, bo och verka på över hela året. Detta har man delvis gjort genom konsekvent kommunikation mot målgrupperna där man tagit användning av en gemensam logotyp, slogan och så kallade profilbärare som ämnar stärka Gotlands varumärkesimage. De inblandade aktörerna har också skapat och genomfört en rad skräddarsydda aktiviteter för att nå ut till de tre, ovan presenterade, målgrupperna. Författarnas enkätintervjuer visade att det fortfarande återstår arbete innan den allmänna bilden av Gotland som en turistdestination har förändrats. Komplikationer i arbetet hittas främst i svårigheterna att koordinera och samordna intressen och ansvar bland de inblandade aktörerna.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng Författare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad Handledare: Cecilia Erixon Titel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn   Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer. Slutsatser: Studien visar att John Bauers varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.

Sammanfattning Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE73E, VT 2015. Författare: Marie Carlsson Handledare: Martin Amesteus Titel: Sinnenas betydelse för varumärkesposition- En fallstudie av FIKAs strategiska position på den amerikanska marknaden. Syfte med uppsatsen: Syftet med uppsatsen är att beskriva ett företags strategiska position och differentieringsfaktorer och påvisa om kunderna uppfattar denna position och differentieringsfaktorer ur företagets synvinkel på ett enhetligt sätt samt undersöka hur företaget arbetar med sinnesmarknadsföring för att förmedla sina differentieringsfaktorer till sina kunder. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar företaget FIKA, som är en svensk kaffekedja, som ligger i staden New York. FIKAs marknadsföring kommer att studeras och fokus kommer vara på hur FIKA arbetar med strategi och positionering. Deras marknadsföring studeras även med fokus på Sinnesmarknadsföring. Vidare har jag haft som avsikt att inte koppla FIKAs ekonomiska situation, utan begränsat den strategiska positionen till att omfatta varumärket, positionering- och differentieringsstrategier. Metod: I denna uppsats har jag gjort en fallstudieundersökning för att få djupare förståelse för företagets strategiska position, deras differentieringsfaktorer samt arbete med sinnesmarknadsföring.  Studien bygger på en abduktiv ansats där teorierna har varit utgångspunkten och där det skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med representanter från företaget FIKA, samt FIKAs kunder. Resultat: Studien visar på att företaget FIKA har en tydlig positionering gällande kvalité och innehar ett unikt produktsortiment på den amerikanska marknaden. Slutsatser har även dragits att den position företaget vill förmedla gällande det svenska till viss del inte stämmer överens med kundens associationer till varumärket. Slutsatser har även dragits att FIKA inte använder sig utav begreppet sinnesmarknadsföring, men bejakar samtliga sinnen i servicelandskapet. Ett medvetet arbete med sinnestrategier har även påvisat kunna förstärka ett varumärkes position och differentieringsfaktorer. Nyckelord: Varumärke, Varumärkesidentitet, Positionering, Differentiering, Sinnemarknadsföring, Sinnesuttryck, Sinnessensationer.

Uppsatsen studerar hur en orts varumärkesidentitet förändras då en ny aktör med syfte att locka turister etablerar sig på orten. Den utvalda orten är Trysil där SkiStar köpte skidanläggningen på orten år 2005 och har sedan dess varit ansvarig för vintersäsongen. Destinasjon Trysil, ett destinationssällskap som koordinerar all marknadsföring av Trysil, är ansvarig för marknadsföringen av sommarhalvåret. Varumärkesidentiteten hos Trysil innan uppköpet år 2005 har jämförts med varumärkesidentiteten efter uppköpet och det framgick att det inte har blivit någon nämnvärd förändring. Anledningen till detta har undersökts med hjälp av Smiths (2004) sex kriterier för varumärkesmatchning tillsammans med faktorn kultur, tillsammans omnämnda som förändringsfaktorer. Slutsatsen som dras är att varumärkesidentiteten är densamma då förändringsfaktorerna stämmer väl överrens mellan de båda företagen.

The aim with this study was to obtain an increased understanding of how bars work with their Brand Identity. A theory called Service Brand Identity stood as a framework for this study, based on all five dimensions. Qualitative data were collected through interviews with operational managers from three different bars and through observations of both social media and physical environment within the bars. The results show that all dimensions within Service Brand Identity played an important part in the creation of a strong Brand Identity. However, it was observed that the different dimensions can be ranked in order of importance in a service business.

I dagens samhälle pågår ständigt en kamp mellan nytt och gammalt. Kampen utspelar sig på olika arenor som exempelvis inom politiken, teknologin och får människor att ifrågasätta sina konsumtionsvanor. Människor uppmanas till att leva efter olika typer av livsstilar vilket påverkar hur företag väljer att marknadsföra sig. Denna uppsats ämnar att undersöka hur företagen Arla och Oatly använder retoriska verktyg i sina reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk och Spola mjölken för att förstärka sina varumärkesidentiteter. Uppsatsen ska även undersöka hur företagen använder den medieuppmärksammade konflikten för att förstärka sina varumärkesidentiteter. För att ta reda på hur företagen förstärker sina varumärkesidentiteter har en kvalitativ retorisk metod använts. I den retoriska metoden används även visuell retorik för att analysera det insamlade materialet.    Analysen bygger på utvalda delar av de båda reklamkampanjerna. De delar som studien fokuserar på valdes eftersom de var representativa för kampanjernas helhet. När analysen genomfördes användes ett analysschema som bygger på de tre appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysschemat byggdes även på denotation och konnotation från den visuella retoriken. Analysen fokuserar på hur företagen framställer sitt varumärke och vilken varumärkesidentitet företagen vill förmedla. Analysen fokuserar även på hur företagen framställer konkurrenterna i jämförelse med sitt eget varumärke. Analysresultatet visade att Oatly anammar varumärkesidentiteten challenger brand och utmanar den rådande marknaden genom att bland annat arbeta miljömedvetet och med hållbarhetsfrågor. Vidare visade analysen att Arla är ett traditional brand eftersom de värnar om sin traditionsrika historia och använder sig av nostalgi i sin reklamkampanj. Den medieuppmärksammade konflikten har bidragit till att forma den hårda tonen i reklamkampanjerna. Konflikten gynnar båda företagen eftersom de får gratis publicitet i medier. Så länge medier uppmärksammar konflikten finns det egentligen ingen anledning för företagen att lösa konflikten.

Date: 2022-06-02 Level: Bachelor Thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Title: Birds of a feather flock together - A case study about Mimer AB’s brand identity- and image perceived by students. Supervisor: Lennart Haglund  Keywords: The Identity Prism, brand identity, brand image, marketing communication  Research questions: How do Mimer identify their brand towards students?What is the students’ image of Mimer?Which are the differences between the received image and the identity communicated by Mimer?   Purpose: The purpose of this study is to examine students’ perception about the housing association Mimer AB. With a further understanding for this a comparison of the brand identity- and image will be interesting since that can lead to a potential improvement in Mimer’s marketing communication progress towards students.  Method: This study is based on a deductive approach where mixed methods have been used. The empirical material has been collected through a semi structured interview and a survey. Conclusion: There are gaps between the students’ image about the brand Mimer and Mimer’s brand identity. The most obvious are in the brand identity prism’s two aspects: culture and relationship. Our study shows that Mimer’s prime values (ONE) are not clear in the communication towards the students, hence the two parties do not see the culture aspect in the same way. Furthermore, students have another perception of how the relationship is between them and Mimer than the housing association has. / Datum: 2022-06-02  Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Titel: Lika barn leka bäst - En fallstudie om Mimer AB:s varumärkesidentitet- och image uppfattad av studenter.  Handledare: Lennart Haglund  Nyckelord: Identitetsprisman, varumärkesidentitet, varumärkesimage, marknadskommunikation  Forskningsfrågor: Hur identifierar Mimer sitt varumärke gentemot studenter?Vad är studenternas image av Mimer?Vilka är skillnaderna mellan den mottagna imagen och identiteten kommunicerad av Mimer?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka studenters uppfattning om bostadsföreningen Mimer AB. Genom en ökad förståelse för detta blir ett jämförande av varumärkesidentiteten- och imagen intressant då det kan leda till en potentiell förbättring i Mimers utveckling av marknadskommunikation gentemot studenter.   Metod: Denna studie har utgått från en deduktiv ansats där mixed methods använts. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av en semistrukturerad intervju och en enkätundersökning. Slutsats: Det finns skillnader mellan studenternas image om varumärket Mimer och Mimers varumärkesidentitet. De tydligaste finns i varumärkesprismans två aspekter kultur och relation. Vår studie visar att Mimers främsta värderingar (ONE) inte genomsyras i kommunikationen gentemot studenterna, därav ser de två parterna inte kulturaspekten på samma sätt. Vidare har studenter en annan uppfattning av hur relationen ser ut mellan dem och Mimer än vad bostadsföreningen har.

Tidigare forskning visar att varumärkesbyggande är viktigt hos kommersiella organisationer för att sticka ut framför konkurrenter, det finns dock begränsad forskning om varumärkesbyggande i ideella organisationer i Sverige. Det är viktigt att varumärkesidentiteten; hur företaget vill bli uppfattade, överensstämmer med varumärkesimagen; konsumentens uppfattning, då det skapar konkurrensfördelar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den ideella organisationen Erikshjälpens eftersträvade varumärkesidentitet överensstämmer med konsumenternas uppfattning samt hur detta kan förbättras om så inte är fallet. Studien är av kvalitativ karaktär där konsumenternas uppfattning av varumärkesimagen jämförs med organisationens uppfattning om dess varumärkesidentitet. Analysen sker med hjälp av Kapferers varumärkesprisma där personlighetsdimensionen mäts med Aakers teori om varumärkespersonligheter. Resultatet visar att varumärkesidentiteten överensstämmer med varumärkesimagen gällande vissa delar i varumärkesprismat som personlighet och kultur men att konsumenter inte uppfattar organisationens huvudsakliga ändamål; att hjälpa barn. Erikshjälpen bör därför fokusera på förmedlingen av sitt huvudsakliga syfte genom marknadsföring.

<p>Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning.</p><p>En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys.</p><p>Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket. Faktorer som en inspirerande utbildning, en omfattande dialog och stor medvetenhet om processen kring varumärkesförändringar från ledningens sida bidragit till framgången i varumärkes-förändringen.</p>