I det samhälle som vi lever i idag konsumerar människor inte enbart för att tillfredställa de mest grundläggande behov som värme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergått ifrån att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, ett intresse, en form av njutning. Efterfrågan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig på marknaden. En bransch som har kommit att få ett allt större uppåtsving är den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillväxten är mycket stark. Några bland framgångsfaktorerna är kvalitetstänkande och noggrannhet i val av distributörer. Jeans är det plagg som idag återfinns i nästintill var mans garderob och används till såväl vardags som fest. Jeans branschen är en tuff marknad där konkurrensen är hård och aktörerna många. I takt med att konsumtionstrenden ändrat sig har också den tekniska utvecklingen gått framåt i en rasande fart. Detta har medfört att produktutvecklingen har förbättrats och de funktionella fördelarna mellan produkterna minskat. Kvalitetsförbättringarna kräver att produkterna erbjuder andra fördelar än bara de funktionella egenskaperna. Då marknadssituationen ser ut som den gör blir det allt svårare att ta fram en unik produkt som skiljer sig åt ifrån konkurrenternas. Marknadsförutsättningarna ger upphov till frågan hur företag lyckas etablera sig och sina varumärken på marknaden. Dagens stora marknadsutbud gör också att konsumenterna idag ställer allt högre krav och allt oftare överväger alternativ. Uppsatsen handlar om hur ett jeansföretag på dagens konkurrenskraftiga marknad arbetar för att bibehålla sitt varumärkes framgångsfaktorer. Uppsatsen stödjer sig gentemot en känd teori som har använts vid undersökningen vilken är den så kallade Varumärkesplattformen. Varumärkesplattformen illustrerar hur ett företag med hjälp av en produkt och dess egenskaper bygger ett varumärke. Det företag vi valt att studera är Nudie Jeans i Göteborg, Sverige. När vi genomförde våra kvalitativa intervjuer utgick vi från tre nyckelpersoner på företaget för att få en förståelse för hur Nudie Jeans arbetar. Intervjuerna utgör den empiriska delen i vår uppsats. Slutsatser vi kommit fram till är Nudie Jeans är väldigt tydliga med att jeans är deras kärnprodukt och att de är ett jeansföretag. Nudie Jeans står för kvalité, design, kunskap och trovärdighet en känsla av äkthet genuint, ett renodlat jeans märke. Nudie Jeans är ett starkt varumärke både internationellt och i Sverige. Företaget fokuserar på rätt distributörer och har ett bra kontaktnät. Deras nätverk är en av de viktigaste faktorerna. Verksamhetens grundare Maria Levin har erfarenheter och ett kontaktnät som bidragigt till var de befinner sig idag.

De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget. Vi fick även tillgång till intern information som berörde företagetsvarumärkesidentitet. Uppfattningen om Taxi Göteborgs varumärkesimage har vi fått genomatt utföra en enkätundersökning med Taxi Göteborgs kunder. Vid analysen har vi sedanjämfört varumärkesidentiteten med varumärkesimagen för att få en bild av hur väl dessastämmer överens med varandra och om det finns eventuella skillnader. Vidare så har vi ävengjort en analys kring varför dessa likheter och skillnader har uppstått.Vår undersökning visar att det finns stora likheter mellan Taxi Göteborgs varumärkesidentitetoch varumärkesimage. Man vill uppfattas som pålitliga, tillgängliga och professionella, vilketäven vår kundundersökning visar att man faktiskt gör. Detta tror vi beror på att budskapetman vill sända ut genom varumärket grundar sig i företagets tre kärnvärden.Vi har även lyckats identifiera vissa skillnader som gör att det skapas ett visst gap mellanidentiteten och imagen. Dessa skillnader tror vi främst beror på att man tidigare inte har haften långsiktig varumärkesstrategi på företaget, vilket har lett till att vissa brister ivarumärkesuppbyggnaden har uppstått.

Competition is keen in the fashion industry of today. Homogenous products and prices aredriving competition and most firms are struggling hard to attract customers. Brands havebecome one of the most important assets for success and are often critical for the choices of theconsumers. A strong brand is often considered as a substantial value in the eyes of the consumerand gives the individual firm a competitive advantage in the marketplace. To build a strongbrand it takes that the brand identity not is in conflict with the brand image of a firm or a product.Sometimes one of these conflicts exit and sometimes the firms are not even aware of it.In this thesis we study how two firms, Lindex and Prada, perceive their own image and then wecompare how the images of the firms are perceived by the customers. We have also tried toexplain why such discrepancies take place.The thesis is based on secondary data such as articles and books about the subject and primarydata in the form of carried out interviews with people representing the fashion firms Prada andLindex. We also interviewed twelve women in the age of 25 to 35. Our choice of people tointerview was guided by our ambition to understand similarities, differences and problems inthe communication between the two firms and their customer.We have applied a hermenephtic research perspective which means that we as scientist arefairly free in our interpretations of the phenomenons that we study. This suited us well in ourambition to try to understand how firms work to make their perception of their own brand notdiffer from the perception of their own brand in the eyes of their customers.The thesis was based on a deductive research approach and existing theories in the field ofbrand identity and brand image. The theory frame of references being used is to some extentalso based on a model concerning expected and perceived quality both from a customer and asupplier perspective, developed by professor C. Grönroos. A model that we modified a little bitto make it fit the purpose of our study.The result of our study clearly indicate that brand identity and the brand image of Prada aremuch more homogeneous compared to the brand identity and the brand image of Lindex. Theresult is reflecting that Prada is much more successful and consequent in its marketcommunication. We also reached the conclusion that Lindex must be more realistic and specificin its market communication and not create customer expectations that it can not live up to withits current product portfolio. We think Lindex this way creates dissatisfied and non loyalcustomers. The situation for Lindex has been a little further complicated by the fact that thefirm is going through a reposition process by its new owner since a couple of years ago. / <p>Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt. Studien visar även att Textilhögskolan bedriver en varumärkesbyggande process som är okordinerad. / <p>The Swedish School of Textiles is an independent part of the University of Borås. The school has a long and genuine history of working with textiles. The Swedish School of Textiles has through its wide range of training courses build a combination of different skills within the entire textile value chain and become a major player.</p><p>The aim of our study is to investigate and interpret how an organization as the one at The Swedish School of Textiles is working with brand management and what its existing brand communicates with its surroundings.</p><p>Sought pressure on most of the The Swedish School of Textiles courses has increased as we adopt it has contributed to increased popularity of the brand. This, we believe also shows that the mark The Swedish School of Textiles offers sought-after training, but the question we ask ourselves, when we read the statistics, are what the brand communicates. Is it enough to be coveted by future students and what the company believes that The Swedish School of Textiles represent? The Swedish School of Textiles should be able to stand out in the amount of textile and fashion courses in Sweden and distinguished by their special qualities and orientations.</p><p>The study focused around the following problem formulations: How should the Swedish School of Textiles work with their brand? What brand communicates The Swedish School of Textiles today with its actual business and its assets? How can the Swedish School of Textile work with their brand, rooted in existing theories of brand management?</p><p>Our study is qualitative and has performed with qualitative interviews with staff, students and other external stakeholders related to the Swedish School of Textiles.</p><p>Some of the results we can see are that the Swedish School of Textiles conducts an un co-prescribe able brand building process. Our study shows that despite disorganized market communication the brand is strongly grounded internally and externally with a clear identity to signal credibility, textile know-how in a creative environment with high ceilings where nothing is impossible.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Ett varumärke är en stor del av företagsstrategin för ett framgångsrikt företag och det är viktigt att skydda och bevara sitt varumärke. För att skapa och utveckla ett varumärke krävs en tydlig varumärkesstrategi, där den viktigaste delen är varumärkesidentiteten som är riktlinje för företagets arbete med varumärket. Varumärkets image syftar på hur konsumenter uppfattar ett varumärke genom dess produkter, service och kommunikation. Därför är det viktigt att företaget vet vad de vill förmedla till marknaden och hur de ska förmedla det. Då varumärken är precis som sin omgivning, under ständig förändring, behöver ett företag alltid vara förändringsbart för att kunna växa. En ompositionering av varumärkesprofilen kan innebära att varumärket förbättras och bli mer relevant gentemot konsumenternas perspektiv, men även det egna företagets och konkurrenternas perspektiv. Det är viktigt att ett varumärke upplevs som aktuellt, men en förändring av ett varumärke skapar inte bara möjligheter utan även risker. Vi har undersökt två textil- och modeföretag – Oscar Jacobson och Hemtex. Valet av företag grundade sig i att företagen nyligen har genomgått en ompositionering av varumärke, dock behöver processen inte vara avslutad, och att företagen var verksamma inom textil- och modebranschen. Undersökning är kvalitativ och baseras på intervjuer med en representant från varje företag. Vi fann att varumärkesidentiteten kan påverkas på många olika sätt genom olika värdebyggande aktiviteter i ompositioneringen av varumärkesprofilen och att varumärkesimagen följaktligen påverkas beroende på hur de här aktiviteterna utförs och vilken effekt de har. Varumärkesimagen påverkas således av resultatet av hur bra den önskade identiteten når fram till konsumenten.Vi fann vidare att riskerna med en ompositionering av varumärkesprofilen är befintliga och båda de undersökta företagen har uppenbara svårigheter att tacklas med redan från ompositioneringens början. De undersökta företagen arbetar på liknande sätt med ompositioneringen av varumärkesprofilen. Eftersom en ompositionering är en långsiktig process, är det svårt att se ett tydligt resultat av företagens respektive förändringar. Det som är viktigt för företagen är att de konsekvent arbetar för att nå de långsiktiga målen och att de inte försöker skapa en snabb lösning för en kortsiktig ökad lönsamhet.A brand is a large part of a successful company’s strategy, and it is vital to protect and maintain the value of the brand. To create and develop a brand, the company needs a coherent strategy for which the brand identity is the core representation of the brand. The brand image represents how the customer perceives the brand through its products, services and communication. It is therefore important for the company to have a clear picture of what they want to communicate on the market, and how they can accomplish that.A brand is like its surroundings, under constant change, and therefore a company always needs to be capable to adapt to be able to grow. The repositioning of a brand can result in an improved brand, which is more relevant both from the consumers’ point of view as from the own company’s and its competitors’ point of views. It is important that a brand is up to date. However, a repositioning of the brand can also come with risks.We have researched two companies in the fashion- and textile industry – Oscar Jacobson and Hemtex. We chose these companies on the basis that they recently repositioned their brands, even if the process is not yet finished, and that they practice in the fashion- and textile industry. Our study is qualitative and based on interviews with representatives from each company.We found that the brand identity can be affected by many activities building brand value, in the reposition process. Following, the brand image is affected by how well these activities are carried out and what outcome they have. The brand image is thus affected of how well and in what way, the consumer perceives the new brand identity.Moreover, we found that the risks with a repositioning of the brand are many and both the companies researched faced obvious difficulties already from the beginning of the repositioning. The researched companies have similar ways of working with the repositioning of the brand. However, it is difficult to see any clear results of the changes, since repositioning is a long-term process. What are important for the companies are to work consistently to reach the long-term goals, and that they are not looking for an easy solution for a short-term growth. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&amp;M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet. Undersökningens grund baseras på tidigare känd varumärkesforskning. Rapportens problemområde visar på den skillnad som kan uppstå mellan varumärkets identitet och image. Rapporten konstaterar att H&amp;M och JC arbetar på skilda sätt för att skapa sin identitet och image. H&amp;M har en bred identitet och håller ett fokus på kunden medan produkterna kommer sekundärt. JC arbetar på motsatt sätt och bygger sin varumärkesidentitet kring sin produkt, jeans. JC nischar sitt företag för en viss produkt och skapar en snäv personlighet. Rapporten styrker att det är en stor tillgång för ett företag att ha en väl etablerad varumärkesidentitet som harmoniserar med imagen i kundernas uppfattning. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning. Det är därför väsentligt att alla budskap och den kontakt kunden får med varumärket är enhetlig. För att lyckas med detta har tidigare forskning visat att integrerad marknadskommunikation (IMC) kan användas som strategi, vilket innebär att all kommunikation, såväl extern som intern förmedlar samma sak. Det är av stor betydelse att strategin även impliceras i interaktionen mellan ledning och personal. Många forskare inom området pekar på vikten av att butikspersonalen, genom intern marknadsföring, tagit del av de nya värden varumärket står för. Detta eftersom de genom interaktion utgör en kontaktpunkt mellan företaget och kunden.Risken att uppfattningarna kring vad varumärket står för skiljer sig åt mellan ledning, personal och kund kan bidra till att gap uppstår mellan dessa parter vilket minskar effekten av omprofileringen. Syftet med vår rapport har varit att studera omprofileringsproblematiken genom att utforska de uppfattningsgap som kan uppstå och hur de påverkar omprofileringen. För att kunna besvara frågeställningen och syftet har vi studerat två fallföretag; Hemtex och Rut&amp;Circle, som båda genomfört en omprofilering. På dessa företag undersöktes ledningens respektive personalens uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer och resultaten jämfördes senare med kundernas uppfattning som vi fuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.Nyckelord: Omprofilering,ått fram genom att genomföra fokusgruppsintervjuer.De resultat vår studie visat belyser vikten av att ledningens, personalens och kundernasuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant. / Program: Textilekonomutbildningen

Framväxten av flertalet detaljhandelsalternativ har resulterat i att modemarknaden blivit allt mer konkurrensutsatt vilket lämnar konsumenten till oändligt många valmöjligheter. Den föränderliga lojaliteten gentemot varumärken innebär flertalet utmaningar för företag att särskilja sig från mängden och erbjuda konsumenten värde för att därmed ha möjlighet till att upprätthålla en långvarig relation med konsumenten. Under senare tid har det blivit allt mer intressant att undersöka konsumenters ”kärlek” till varumärken och med tiden har begreppet varumärkeskärlek uppstått i forskningssammanhang. Varumärkeskärlek innefattar den grad av passionerad, känslomässig anknytning som en nöjd konsument har för ett visst varumärke. I studien presenteras teorierna Customer-Based Brand Equity (CBBE), 11 Dimensions of Love Toward a Brand och The Brand Love prototype som behandlar varumärkeslojalitet och varumärkeskärlek. Utefter förutnämnda teorier har författarna sedan utformat ett nytt teoretisk ramverk med sex stycken faktorer som förutsätts för att uppnå varumärkeskärlek. Studiens syfte är att ur ett konsumentperspektiv utforska vilka faktorer som skapar varumärkeskärlek samt hur varumärkesägande företag utefter detta skapar varumärkeslojala konsumenter. Resultatet från de kvalitativa, semistrukturerade intervjuerna och enkätundersökningen visar på att fyra faktorer var starkt kopplade till varumärkeskärlek: Förtroende, Identitetsskapande, Kärleksrelationer samt Upplevd och förväntad kvalité. / The fast evolvement of retail alternatives has resulted in an increasing competition in the fashion market which leaves the customer with a number of options to choose from. The change in loyalty toward brands means that companies have to face many challenges which involves distinguishing themselves from other companies. They have to offer the consumer value and thereby create an opportunity to maintain a long-term relationship with the consumer. In recent times it has become interesting to study consumers “love” towards brands and over time the concepts of brand love has emerged in research contexts. Brand love includes the level of passionate, emotional attachment that a satisfied consumer has for a particular brand. The study presents following theories: Customer-Based Brand Equity (CBBE), 11 Dimensions of Love Toward a Brand and The Brand Love prototype which manage brand loyalty and brand love. The authors has then used the earlier mentioned theories to create a new theoretical framework with six factors predicted for achieving brand love. The aim of the study is to examine in a consumer perspective which factors that create brand love and how brand-owned companies can create loyal consumers. Through qualitative, semi structured interviews and surveys the results indicates that four factors had a strong connection to brand love: Brand trust, Brand identification, Love relationship and Perceived and expected quality.

<p><p>För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader. Teorin innehåller vidare en beskrivning av begreppen identitet och image samt gapet som kan uppstå däremellan.</p><p>Genom att intervjua ABB:s informationsdirektör och marknadschefen för enheten Svensk Försäljning kunde vi beskriva varumärkets identitet. Urvalet grundade sig på personernas goda insyn och erfarenhet i undersökningsområdet. Varumärkets image undersöktes genom intervjuer med personer med olika befattningar och ansvarsområden på Vattenfall som varit kund till ABB under flera år. Genom att enbart fokusera på ett företag kunde vi få en djupare förståelse för uppfattningarna inom ett specifikt företag, men även hur de kan skilja sig åt kunderna emellan. Det långa och nära samarbetet mellan parterna kunde vidare bidra till en mer kritisk men samtidigt tydligare uppfattning om varumärket.</p><p>Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan ABB:s identitet och image, vilket tyder på att det inte finns en enhetlig bild av varumärket bland de intervjuade kunderna. Att kundernas varumärkesimage till stor del baseras på andra värden än det som ABB kommunicerar ut kan förklaras i att de utvalda kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen. En lång affärsrelation kan därför innebära att kundens image av varumärket istället påverkas mer av hur ABB hanterar olika situationer, som exempelvis klagomål. Budskapen i den externa kommunikationen kan på så sätt innebära en större effekt i nyetablerade relationer.</p></p>

<p>Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola?</p><p>Datum: Den 4:e juni 2008</p><p>Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp</p><p>Författare: Youssef Nasser El- Awad & Samiya Mohamed Dirir</p><p>Handledare: Finn Wiedersheim- Paul</p><p>Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p>Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi.</p><p>Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park.</p><p>Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas.</p><p>Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.</p> / <p>Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ?</p><p>Date: The 4: Th of Jun 2008</p><p>Course: Master thesis in business administration 15 ECTS</p><p>Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir</p><p>Tutor: Finn Wiedersheim- Paul</p><p>Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology</p><p>This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics.</p><p>The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park.</p><p>The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this.</p><p>Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.</p>