Design har gått från att beröra produktestetik till att idag innefatta ett tillvägagångsätt samt en resurs vid strategisk affärsstyrning. Beroende på företags erfarenhet och kunskapsnivå betraktas och nyttjas design på olika nivåer i en verksamhet. Sedan 1960-talet har design management kommit att få en erkänd roll inom näringslivet. Däremot existerar fortfarande en spänning mellan design och marknadsföring, som kan försvåra företags vilja att investera i design management. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur design management kan fungera som strategisk resurs, genom att uppmärksamma och undersöka vad design har för betydelse i en varumärkesidentitet. Den frågeställning som studien önskar utreda lyder; Vad har design för betydelse för en varumärkesidentitet? Uppsatsförfattarna har utifrån ett hermeneutiskt synsätt genomfört en kvalitativ studie, där en fallstudie motiverats genom triangulering. Betydelsen av design för en varumärkesidentitet har utforskats genom ett studieobjekt; varumärket SATS. Teori och insamling av empiri ha varvats genom ett abduktivt tillvägagångssätt, där intervjuer har genomförts utifrån tre perspektiv; expert-perspektivet, varumärkesperspektivet och varumärkesidentitetsbärarperspektivet. Studiens teoretiska referensram består av identitetsteori och designteori. Teori och empiri har tillsammans med etablerade resonemang inom design management kopplats samman, där Aakers modell, Brand Identity Planning System, har valts ut som central. I en avslutande diskussion binds studien ihop, där uppsatsförfattarna väljer att definiera strategisk design för att kunna belysa studiens slutsats. Studien slutsats är att designs betydelse för en varumärkesidentitet är skapandet av dess helhet och konsekvens genom användarcentrering, tvärdisciplinärt samarbete samt innovativ problemlösning. Design möjliggör för en varumärkesidentitet att förmedla känslomässigt, funktionellt och identifierande värde. / Design that originally only affected products' aesthetics is today known as a key success factor in competitive strategic business management. As a result of the lack of awareness for strategic design capabilities, a broader knowledge for the importance of design management investments is required. The purpose of this essay is therefore to enlighten the potentiality of design management and exploit how design can contribute to the brand identity. The ambition is to be able to answer the question; what significant importance has design to enhance brand identity? From a hermeneutic approach a qualitative method motivated triangulation and abduction. The brand SATS was selected as an investigation objective. The theoretical framework consists of theories of brand identity and strategic design. The main theory is called The Brand Identity Planning System and is in combination with the strategic design theories analysed and presented as the base for the discussion. In conclusion, the authors established a definition for design and found that design has the power to improve the brand identity through a user-oriented perspective, using an interdisciplinary and innovative problem-solving approach. Design can create a consistent brand identity, which along with identification adds superior emotional and functional value.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig. Verktygen för detta är varumärkesidentitet, där varumärkets unikhet och värde specificeras samt positionering av varumärket, vilka är de åtgärder en organisation vidtar för hur varumärket uppfattas i medvetandet hos konsumenten i relation till konkurrenterna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur apoteksmarknadens fyra största aktörer tänker och agerar kring områdena för varumärkesidentitet och positionering. Med detta som grund vill författarna utföra en analys för att stärka befintliga teoretiska ramverk i vilka hänsyn inte har tagits till marknader där monopol nyligen upphävts. Slutsats: I studiens gestaltning av aktörernas varumärkesidentiteter är det framträdande att associationerna till apoteksbranschen innefattas av det ansvarsfulla, trovärdiga och kompetenta. Apoteket AB har tidigare haft ensamrätt att bedriva apoteksverksamhet och dessa associationer, till hur ett apotek ska vara, är starkt relaterade till företaget. Varumärkesidentiteternas unikhet skildras främst i aktörernas företagskultur och i varumärkets fysiska utformning. Studien visar vidare på att de nya aktörerna inte tillämpar en utmärkande positionering, då de främst inriktar sig på att bekräfta en kategoritillhörigt som apoteksaktör. Resultatet stärker befintliga teorier om att positionering är en process, där företag först måste befästa sig som en trovärdig aktör inom branschen, innan det är möjligt att positionera sig utifrån varumärkets unika fördelar. Studien indikerar att utvecklingen av handelsvaror och tjänster kommer att utgöra en viktig del i att stärka aktörernas positionering. / Background: The pharmacy monopoly was deregulated in June 2009 and the number of competitors has since then increased rapidly which has lead to the importance of differentiating the business, to become more competitive in the battle for pharmacy customers. There are still some restrictions on the market, which prevents the pharmacy-chains to set their own price on prescription drugs, which amounts for 80 percent of the total turnover. The pharmacy market is also characterised of homogenous products, which limits the possibility to offer a unique assortment. Brands play a large factor in how a company can differentiate itself and be profitable. Commonly used tools for this are brand identity which is the uniqueness and the value of the brand, and brand positioning which are the measures an organisation takes to affect the perception of the brand in relationship to competitors. Aim: The aim is to examine how the four largest pharmacy-chains in Sweden thinks and acts in the fields of brand identity and brand positioning. On this basis, the authors will perform an analysis to strengthen the existing theoretical framework in which account has not been taken into markets where monopoly has recently been repealed. Conclusion: In the study of the pharmacy-chains brand identities, it is prominent that the associations with the pharmacy industry are represented by the responsible, credible and competent. Apoteket AB has previously had the exclusive right to operate on the pharmacy market and these associations, to how a pharmacy should be, are strongly related to them. The uniqueness of the brand identities are primarily portrayed in the companies’ culture and in the physical characteristics of the brand. Furthermore the study shows that the new pharmacychains do not apply a distinctive positioning, as they primarily focus on confirming their category membership as a pharmacy operator. The result strengthens the existing theories that positioning is a process in which companies first have to confirm themselves as a credible player in the industry, before it is possible to position themselves on the brand’s unique benefits. The study indicates that the development of commodities and services will form an important part in strengthening the pharmacy-chains positioning.

Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola? Datum: Den 4:e juni 2008 Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp Författare: Youssef Nasser El- Awad & Samiya Mohamed Dirir Handledare: Finn Wiedersheim- Paul Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi. Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park. Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas. Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park. / Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ? Date: The 4: Th of Jun 2008 Course: Master thesis in business administration 15 ECTS Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir Tutor: Finn Wiedersheim- Paul Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics. The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park. The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this. Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.

Varumärkesidentitet för traineeprogram Academy I denna studie redogörs för hur ett varumärke är direkt kopplad till sina värdegrunder. Rapporten besvarar hur värdegrunder i en organisation skapas av företagets personal i form av ord som kopplas till företagets varumärke. Metodiken i denna studie har pendlat mellan intervjuer och workshopar. Studiens resultat visar att företagets personal och praktikanter kom tillsammans till tre ord som processats till Academys värdegrunder. Dessa ord är: gemenskap, utveckling och skaparglädje. / Brand identity for Academy trainee-program This study explains how a brand is directly linked to its values. The report respond the question about how the core values of an organization are created by its employees. This is made throught the implementation of three words that links naturally to the company’s brand. The methodology in this study varied between interviews and workshops. The study’s result demostrate that the company’s staff and interns came together to three words that became Academys values. These words are: community, development and creativity.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram. Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare. Inlägg från fyra svenska företag har studerats närmare och tillsammans med de privata användarnas inlägg har totalt 480 bilder och 1742 bildkommentarer utvärderats och innehållet kvantifierats. Resultatet av studien visar att de aktuella företagen inte utstår någon större risk med att vara aktiva på Instagram samt att möjligheterna med detta sociala medie är stora. Den stora möjligheten är framförallt den mängd individer som ett budskap kan uppnå genom viral spridning.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga Björn Borgs PR-kampanj Dear Rival med varumärkets identitet som utgångspunkt för att se hur mycket av varumärket som uttrycks i deras kampanj.  Metod Med hjälp av en semiotisk och en retorisk analysmetod har delar av kampanjens bild samt film material noggrant undersökts.  Teori För den teoretiska grunden har i denna studie begreppen varumärke, PR, Brand identity, Brand image, konstruktion och representation redogjorts.Mycket av studiens fokus har legat vid att finna rätt begrepp för att studiens ändamål, nämligen kartläggningen av kampanjen. Dessa begrepp har gett förutsättningar att förstå hur varumärket arbetat med kampanjen.  Analys och Resultat  Analysen har varit mycket omfattande och tar upp den större delen av studien, detta på grund av semiotikens strävan efter detaljnoggrannhet samt för att hitta likheterna mellan kampanjens olika beståndsdelar. I stor utsträckning gav analysen likriktade svar hos kampanjens olika delar detta med.  Slutsats Varumärkets identitet uttrycks starkt i kampanjen som kartlagts och vad som var signifikant för alla delar var deras starka och enhetliga sätt att övertyga dess målgrupp med hjälp av medel som var knutna till känslor.

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.

För ett nystartat företag är det viktigt att ha en strategi för företagets kommunikation. Om det inte finns en strategi riskerar varumärket att uppfattas som otydligt och att företaget försvinner från marknaden. Följande studie syftar till att undersöka hur en strategi i form av en kommunikationsplattform kan utformas, för ett nystartat företag, för att skapa rätt varumärkesassociationer hos målgruppen. Syftet besvarades genom utformandet av en kommunikationsplattform, för ett fallföretag, som baserades på ett antal undersökningar och intervjuer. Plattformen värderades sedan för att undersöka om den skapade rätt varumärkesassociationer hos den tilltänkta målgruppen. Genom värderingen framkom att den visuella kommunikation som tagits fram, baserad på kommunikationsplattformen, skapade associationer som låg mycket närmare de önskade associationerna än vad den befintliga visuella kommunikationen gjorde. Detta visade på vikten av att ha en kommunikationsplattform och att basera valen, vid utformandet av plattformen, på en varumärkesidentitet och värdeord. Det framkom också att djupare kunskap för de olika delarna i kommunikationsplattformen behövs när valen ska göras.

Denna studie undersöker visuella och textuella faktorer som skapar förutsättningar för användbarhet i grafiska profilmanualer samt hur dessa funna faktorer kan appliceras i en grafisk profilmanual. Detta för att yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen ska kunna få ett bra verktyg för att hantera organisationers visuella varumärkesidentitet. Genom en användarvänlig grafisk profilmanual kan kommunikationen enklare hållas konsekvent. Studien grundar sig i en kvalitativ fallstudie där Norrköpings kommuns grafiska profilmanual har granskats. Studien har tagit hjälp av en fokusgrupp, en kvalitativ enkät samt en parintervju för att ta reda på hur yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen upplevt användbarheten i Norrköpings kommuns grafiska profilmanual. Utifrån dessa upplevelser formades åtta textuella och visuella faktorer, som sedan har applicerats vid utformandet av en ny profilmanual åt kommunen. Resultatet visar att användbarheten påverkas av ett flertal textuella och visuella faktorer. Fyra huvudteman kunde identifieras: 1. Målgruppsanpassning 2. Brist på information 3. Struktur och informationssökning 4. Tydlighet i regler. Det visade sig att textens innehåll, mängden regler och hur dokumentet ska struktureras bör bestämmas efter målgruppens behov och kunskap. Tydlighet i reglerna samt att hjälpa användaren att hitta den eftersträvade informationen ansågs också vara viktig för användarvänligheten.