Subject: This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones Purpose: The purpose of this paper is to analyze how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy. Method: A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose. Results: Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.

Syftet är att undersöka hur en förpackningsförändring påverkar ett varumärkes image. Det varumärke som undersökts är Gille som genomförde förpackningsförändringar under 2012.  Detta är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom strukturerad samtalsintervju, kvalitativ textanalys och fokusgrupper.  I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens problemområde; att kommunicera ett varumärke, att särskilja ett varumärke samt att kommuncera via förpackningen.  Studien visar att majoriteten av fokusgruppsdeltagarnas bilder av varumärket förbättrades i samband med förändringarna. Resultaten visade att den bild varumärket vill kommunicera och den bild deltagarna hade inte stämde överens, vilket indikerar på ett glapp mellan varumärkesidentiteten och imagen. Förpackningsförändringarna resulterade även i svagare varumärkesassociationer, då ingen av respondenterna kunde koppla de nya förpackningarna till varumärket. / The purpose with this study is to examine how a packaging redesign affects a brand´s image. The brand that has been investigated is Gille, who conducted a packaging redesign during 2012.  This is a case study with a qualitative approach through structured interview, qualitative textual analysis and focus groups.  This study has a theoretical frame of reference built by: to communicate a brand, to distinguish a brand and to communicate through the packaging. The study shows that the majority of the focus groups participant’s attitudes to the brand improved in relation to the changes. Results showed that the image the brand wanted to communicate and the image that the participants had were not consistent, indicating a gap between brand identity and image. Packaging redesign also resulted in weaker brand associations, when none of the respondents could connect the new packaging to the brand.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg. Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse. Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades. Sedan studerades hur designarbetet formar varumärkesupplevelsen hos konsummeterna och skapar en varumärkesimage. Studien visade att den interna synen på varumärket och varumärkesimagen är likartad, därmed lyckas alla tre företag kommunicera sin varumärkesidentitet genom sin designprocess. Denna studie kompletterar den befintliga designforskningen, som är generell och inte branschspecifik, genom att kartlägga hur designkompetens kan nyttjas för varumärkesuppbyggnad specifikt inom modebranschen. / There is much research into how design as a strategy builds strong brands, but the existing research is not specific for any industry. The fashion industry is a complex business environment with constantly changing market conditions. This requires that fashion companies working with effective strategies, where the brand is seen as a tool, differentiate themselves from the competition. The purpose of this paper is to study three fashion companies’ design processes and how they can use design as a tool to convey their brand identity to consumers as a brand experience. This study is qualitative in nature and consists of three individual interviews with key persons from selected companies (Mayla, Minna Palmqvist and Whyred), as well as individual interviews and group interviews with consumers. Collected data was analyzed using a modified model of the Corporate Branding Model and the Brand Design Management Model. By using the model, the brand identity of each fashion company was identified, and their design processes were analyzed. Then the study explored in which way the design process forms the brand experience of consumers and creates a brand image. The result is that the internal perception of the brand and the brand image are assumed to be similar, thereby each company succeeds to communicate their brand identity through their design process. This study complements the existing general and non-industry specific design research by charting how design expertise of the fashion industry can be used for brand building. / <p>En bilaga (bilder som har använts i uppsatsens metod) har tagits bort ur dokumentet på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att undersöka hur servicelandskapet på traditionella caféer kan påverka de olika sinnena och kundens upplevelser. Syftet är också att kunna påvisa vad som kan anses vara unikt i servicelandskapet för traditionella caféer. Studien ska även undersöka vilka faktorer och värdegrunder som kan förstärka konkurrenskraften för traditionella caféer på marknaden. Forskningsfrågan som vi har valt formuleras följande: • Hur kan traditionella caféer utveckla sitt servicelandskap för ökad konkurrenskraft, med stöd av sinnesorienterad marknadsföring? Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ studie som har en kombination av deduktiv och induktiv ansats, som också benämns abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat på ett strategiskt sätt och innefattas av sex semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Studiens resultat har påvisat att sinnesmarknadsföringen har en stor betydelse för servicelandskapet. Om sinnena tillsammans med servicelandskapets stil och tema överensstämmer med varandra kan det leda till en starkare upplevelse och kvalité för kunden. Studien har vidare visat att flexibiliteten och tillgängligheten av servicelandskapet kan appliceras i serviceprocessen för att stärka konkurrenskraften på marknaden. / Purpose and research question The purpose of this thesis is to investigate how the servicescape in traditional cafés can affect the different senses and the customers experience. The purpose is also to demonstrate what could be unique in the servicescape of traditional cafés. The thesis will also examine various factors and value bases which can strengthen the competitiveness for traditional cafés on the market. The research question we have chosen to examine is following: • How can traditional cafés develop their servicescape to strengthen their competitiveness, with support of multisensory marketing? Method This research is developed from a qualitative study which has a combination by deductive and abductive approach. The empirical material is collected on a strategic way and contains six semi structured interviews. Conclusions The result of the research has proven that multisensory marketing is by considerable importance to the service scape. If the senses together with the servicescapes style and theme is consistent with each other, it can lead to a stronger experience and quality for the costumer. The research has also shown that the flexibility and availability of the servicescape can be applied in the service process to strengthen the competitiveness on the market.

Idag framställs en musikartist visuellt på sociala medier och musiktjänster där v arumärkesimage, såsom som logotyper, i många fall avgör om målgruppen blir intresserad av en specifik artist. Författarna har kommit i kontakt med artisten Chelsea Muco som är en ny svensk sångerska som är i behov av en visuell identitet i form av en logotyp innan hon ska släppa sin musik för första gången. Rapporten syftar till att undersöka hur en logotyp för en musikartist kan utformas för att skapa rätt associationer och överensstämma med artistens värdeord samt önskade positionering. Utifrån en förstudie med artisten konstaterades artistens önskade positionering samt värdeorden glädje, frihet och kaxighet . För att besvara syftet skapades tre olika logotyper som värderades med en enkätundersökning. För att sammanställa analysen värderades logotypen utifrån kriterierna minnesvärd, meningsfull, älskvärd, originalitet, skalbarhet/mångsidighet/överförbarhet, utförande samt positionering. För att framhäva värdeorden kaxighet, glädje och frihet visar studien hur val av färg och teckensnitt kan skapa positiva associationer och framhäva värdeorden. Färgerna röd och rosa samt ett snedställt teckensnitt kan användas för att lyfta fram värdeordet glädje , en kalligrafisk skrift som teckensnitt kan framhäva värdeordet kaxighet . För att värdeordet frihet ska lyftas fram visar studien att ett snedställt teckensnitt kan användas. För att rätt associationer ska kopplas till ett varumärke, bör positionering och värdeord bestämmas tidigt i designprocessen och sedan ligga till grund för utformningen av logotyp. Vidare visar studien att kriterierna för positionering, utförande, älskbarhet, meddelande och meningsfullhet samt minnesvärd och minnesvärdhet är viktiga för att skapa rätt associationer till ett varumärke.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida rörlig grafik är ett effektivt sätt att kommunicera företaget Prodeloxs varumärkesidentitet för en potentiell målgrupp. För att kunna uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie. Ett teoriramverk berörande utformning av infografik, rörlig grafik och ett företags varumärkesidentitet togs först fram som en grund. Data samlades sedan in via kvalitativa intervjuer med anställda på Prodelox och en prototyp i form av rörlig grafik utformades med syfte att kommunicera företagets varumärkesidentitet. För att kunna dra slutsatser och jämföra huruvida den rörliga grafiken effektivt kommunicerade Prodelox varumärkesidentitet utformades även en prototyp på statisk grafik. Den rörliga grafiken och den statiska grafiken visades sedan för två fokusgrupper som diskuterade huruvida effektivt vardera grafik kommunicerade och ifall någon var mer lockande än den andra. Studien kom fram till att Prodeloxs varumärkesidentitet gick att gestaltas i rörlig grafik och att fler kommunikativa fördelar fanns med den rörliga grafiken i jämförelse med den statiska. Slutsatsen som drogs var att Prodelox kan använda sig att rörlig grafik för att effektivt kommunicera deras varumärkesidentitet till en potentiell målgrupp.

Emojis har blivit så vanligt och förankrat i vardagskommunikationen att under år 2015 utsåg Oxford Dictionary emojin “Face with Tears of Joy” till årets ord. Emojis är ett relativt nytt kommunikationsmedel som växt i takt med ett mer digitalt och uppkopplat samhälle där en stor del av kommunikationen sker via sociala medier. Dessa digitala kommunikationskanaler tillgängliggör inte enbart möjligheten för människor att kommunicera med varandra utan skapar också ett nytt sätt för företag att nå ut till sina målgrupper. Tidigare forskning (Giannoulis &amp; Wilde, 2019) har undersökt hur emojis kan fullständiggöra den privata kommunikationen mellan människor. Mot bakgrund av detta kommer denna studie undersöka och skapa en förståelse för hur emojis används i kommunikationen mellan varumärken och människor på Instagram, som är den näst största plattformen i skrivande stund. Fokus för studien är att undersöka hur emojis används i kommunikationen hos tre separata dryckesvarumärken som Lohilo, Loka samt Löfberg - men också om det kan kopplas till deras varumärkesidentitet och innehållet som kommuniceras på deras konton på Instagram. För att få en grundläggande förståelse för emojis som kommunikativt verktyg och dess inverkan på digital kommunikation kopplas teorier in om semiotiken av emojis. Vidare för att knyta an till varumärkesidentitet appliceras varumärkesteorier. Slutligen används teorier för att förstå innebörden av den digitala kommunikationens roll i interaktionen mellan människor och varumärken. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer data samlas in från totalt 330 analysenheter för att undersökas, redovisas och slutligen analyseras. Analysenheterna för studien är Instagraminlägg från varumärkenas egna konton mellan år 2018 och 2019. Det slutgiltiga resultatet visade att emojis är en stor del av företagens kommunikation och att vardera företag använde sig främst av olika kategorier av emojis. Resultatet talar även för att den enskilda varumärkesidentiteten kan ha en inverkan på vilka emojis som används samt att emojis förekommer till stor grad i de inläggen som vill skapa engagemang från mottagarna. Emojis kan slutligen ses som ett verktyg för företag att kunna skapa en mänsklig ton i en digital kommunikation. / The use of emoji has become a common part in our everyday communication. Oxford Dictionary selected the emoji "Face with Tears of Joy" to represent the word of the year 2015. Emoji is a relatively new tool of communication that has grown in a more digital society, where a massive part of our communication takes place through social media. Digital communication channels make people able to communicate with each other online, but also make it possible for companies to reach out and to communicate with their target groups. Previous research (Giannoulis &amp; Wilde, 2019) has investigated how emojis can complete the private communication between people. The aim of this study is to investigate and create a wider understanding of how emojis are used in brand-to-person communication on Instagram, which is the second largest social media platform at the time of writing. The focus of the study is to investigate how emojis are used in the digital communication within three separate beverage brands such as Lohilo, Loka and Löfbergs - but also determine whether the emojis can be linked to their brand identity and what is communicated on their channels. Bibliographies, previous research and theories as Semiotics of Emojis will be used in order to gain a basic understanding of emojis as a communicative tool and its impact on digital communication. Secondly, with a clarification of the term brand and to be able to explore brand identity, we will apply brand theories. Finally, theories are used to understand the role of digital communication in the interaction and communication between people and brands. Data from a total of 330 analytical units are collected to be investigated, reported and finally analyzed through a quantitative content analysis. The analysis units for the study are Instagram posts from the brands own accounts between the years of 2018 and 2019. The final result from the study showed that emojis are a major part of corporate communication and that each company used mainly different categories of emojis. The results also indicated that the individual brand identity may have a certain impact of which emojis are used and that emojis are used to a large extent by the brands when the aim is to create engagement from the receivers of their message. Finally, emojis can be seen as a tool for companies to be able to create a human tone or presence in digital communication.

Bakgrund - Varumärken fungerar som en bro mellan konsumenter och företag, skapar relationer, och sammanfattar det företaget står för i konsumentens sinne. Det är viktigt för företaget att varumärket säger rätt saker, och företaget måste vårda identiteten i varumärket. En del företag knyter an till en plats i varumärket för att dra nytta av det platsen står för, eller för att knyta an till dess kultur, dess historia och traditioner. Frågeställning - Hur använder olika företag plats för att bygga varumärket? Hur påverkar plats varumärkesidentiteten? Syfte - Arbetets syfte är att identifiera och skildra hur olika företag använder plats för att bygga ett varumärke samt hur en plats påverkar varumärkesidentiteten. Metod - Arbetet har utformats utifrån kvalitativ metod genom semistrukturerade videointervjuer med fyra skilda företag under vårterminen 2020. Företagen som valdes var Börjes i Tingsryd, Gekås Ullared, IKEA samt Cyan Racing. Samtliga valdes för att skapa variation i storlek och affärsmodeller. Som komplement till intervjuerna har företagens hemsidor samt artiklar relaterade till dem använts för att samla ytterligare empiriskt underlag. Slutsats - Samtliga fyra företag har likheter och skillnader i hur de använder plats för att skapa varumärket och dess identitet. Börjes i Tingsryd och IKEA använder den lokala småländska kulturen som grund i varumärket, samtidigt som både IKEA och Cyan Racing utgår från en egendefinierad “svenskhet” internationellt. För Gekås Ullared har platsen och företagets varumärke blivit synonymer med varandra som resultat av den turistattraktion företaget har blivit på orten. Hos tre av företagen är det de kulturella värdena för platsen man har velat komma åt, medan det för Gekås Ullared själva har skapat ett värde för platsen genom sin verksamhet på orten.

The trend to take a stand in campaigns has been identified as an upcoming phenomenon and the term brand activism has been discovered in the context. One of the challenges that brands are facing is to keep the core identity and at the same time communicate responsible positions that consumers demand without getting inauthentic. Since little or no research has been done from the brand's perspective the study has found a research gap that could be filled by examining how their brand identity and political or social messages affect their campaigns. The purpose of the study is to look at three brands and their campaigns in relation to their brand identity and their role within the campaigns. Furthermore, the study investigates if there are any connections between brands taking a stand and brand activism. To achieve the aim of this research, a qualitative method has been conducted based on semi-structured interviews with three types of brands and an expert in communication. The results showed that brand activism in some cases has been used as a tool for brands to challenge structures and cause a dialogue, but the result also identified how brands manage to stay authentic while communicating societal issues.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter att sticka ut inom racketsportbranschen Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av differentiering, Brand Equity och varumärkesidentitet Metod: Kvalitativ tvärsnittsdesign som utgår från en deduktiv ansats Empiri: Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en respondent från utvalda padelcenter Slutsats: Slutsatser som studien kommit fram till är att företag inom racketsportbranschen kan använda sig av speciella event där de erbjuder padel specifikt för kvinnor, erbjuda ett område som ger utrymmer för konversationer och umgänge, erbjuda gratis lånerack, erbjuda padelbanor både utomhus och inomhus, erbjuda klimatsmarta lösningar för anläggningen och konsumenter, anlägga en padelbana vid en visuellt tilltalande plats samt använda en känd person för att öka kännedomen kring varumärket / Purpose: The aim of the study is to identify opportunities to stand out in the racket sports industry Theoretical perspective: The theoretical frame of reference is based on differentiation, Brand Equity and Brand Identity Method: Qualitative Cross-sectional design based on a deductive approach Result: The data is collected through semi-structured interviews with one respondent from selected padelcenters Conclusion: The conclusions of the study are that companies in the racket sports industry can use special events that offer padel specifically for women, offer an area that provides space for conversations and socializing, offer free loan racks, offer paddle courts both outdoors and indoors, offer climate-smart solutions for the facility and consumers, build a padel court at a visually appealing place and use a famous person to increase awareness of the brand.