Överkonsumtion är ett stort problem som växt fram som konsekvens av klimatförändringarna och samtidigt har medvetenheten kring hållbarhet ökat. Greenwashing har blivit allt vanligare samtidigt som storytelling förekommer oftare i reklamkampanjer. Den ökade medvetenheten om hållbarhet och de negativa aspekterna av en ohållbar konsumtion sätter krav på företagen. Syftet med studien är att undersöka hur en stor samhällsaktör förstärker sin varumärkesidentitet och kommunicerar hållbarhet genom sina reklamkampanjer för att positionera sig på marknaden.  Analysens studiematerial består av två reklamkampanjer från Ikea Sverige vid namn Kretsloppet och Möbler som följer med när livet förändras. Kampanjerna innehåller varsin annons och reklamfilm som kommer att studeras för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är en retorisk analys, där analysschemat som har utformats grundar sig i både retorik och visuell retorik. Studien stöds av teorierna varumärkesidentitet, positionering och nostalgi.  Resultaten av studien visar att Ikea Sverige använder storytelling och nostalgi i sina reklamkampanjer för att kommunicera hållbarhet och att alla analysobjekt grundar sig i samma budskap. Vidare visar analysen att reklamfilmerna spelar på pathosargument medan annonserna spelar på logosargument. Ytterligare resultat visar att reklamkampanjerna stärker företagets varumärkesidentitet. / Over-consumption is a major problem that has emerged because of climate change and at the same time the sustainability awareness has increased. Greenwashing has become more common and at the same time storytelling occurs more often in advertising campaigns. The increased awareness of sustainability and the negative aspects of an unsustainable consumption result in demands being placed against the companies. The research aim of the study is to investigate how a major societal actor strengthens its brand identity and communicate sustainability through its advertising campaigns to position itself on the market. The material of the analysis consists of two advertising campaigns from Ikea Sweden: Kretsloppet and Möbler som följer med när livet förändras. The campaigns each contain one advertisement and one commercial that will be analyzed to achieve the purpose. The study has been conducted by a rhetorical analysis and the analytical model used is designed based on both rhetoric and visual rhetoric. The study is supported by the theories brand identity, positioning and nostalgia. The results show that Ikea Sweden use both storytelling and nostalgia in their advertising campaigns to communicate sustainability and that all objects analyzed are based on the same message. Furthermore, the analysis show that the commercials are based on pathos while the advertisements are based on logos. The study also found that the advertising campaigns strengthen the company’s brand identity.

The purpose of this study is to find out how the female body is portrayed by Swedish brands focused on intimate care products. The focus lies on the brands Libresse and Deodoc and their marketing material on Instagram. A goal-oriented selection was carried out, based on three criteria in order to collect as much relevant material as possible. In order to carry this out the images had to contain at least one of these critera; a body, a feminist message, or blood. A total of seven images from Libresse’s Instagram account, as well as five from Deodoc’s was selected, all published between 2020 and 2022. The hope was to gain perspective and understanding of how this can affect women's self-image and view of their own bodies through a qualitative approach. This was done through research questions that concern women's experience of menstruation, as well as how the female body is portrayed, and in what way this portrayal is carried out and performed. Since this study focuses on marketing, it is also of great importance to examine how the field of tension between feminist messages and feminism for commercial purposes are expressed. In addition to these research questions, the results have also been discussed based on how the content of the brands’ posts can potentially affect women’s construction of self-image. The method used is a multimodal discourse analysis which makes an analysis of both text and image material possible by using a number of analysis tools. Using this method, several posts from Libresse’s Swedish Instagram account and Deodoc’s Instagram account were analyzed. These tools, together with previously carried out research and theories, have made it possible to analyze material from which societal discourses have emerged. The study has gained perspective from previous research on feminism in media, critical menstruation studies and feminism in commercial purposes. The theories that were used are brand identity, different gender theoretical perspectives, and theories of social semiotics. The study showed that the brands’ posts on Instagram conveyed several discourses; knowledge about the female body is important, that all bodies are beautiful, that you should take care of your body and that menstruation is normal. The discourse that was most dominant in the study’s empirical material was that knowledge about the female body is important, this was because of how the female body was most often portrayed. An increased knowledge of the female body can lead to an improved societal view of women in general, but also potentially contribute to an improved self-esteem and self-image in women. / Syftet med studien är att undersöka hur kvinnokroppen porträtteras genom svenska varumärken inriktade på intimprodukter. Fokus ligger på varumärkena Libresse och Deodoc och deras inlägg på Instagram. Ett målinriktat urval genomfördes, som utgick ifrån tre kriterier, för att samla in ett så relevant material som möjligt. Detta innebar att bilderna behövde innehålla minst ett av följande kriterier; en kropp, ett feministiskt budskap, eller blod. Totalt sju bilder från Libresse Instagramkonto, samt fem från Deodocs valdes ut. Samtliga bilder publicerades mellan år 2020, till och med år 2022. Förhoppningen var att få en förståelse om hur detta potentiellt kan påverka kvinnor självbild och syn på sina egna kroppar, genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta genom forskningsfrågor som berör hur kvinnors upplevelse av menstruation, samt hur kvinnokroppen porträtteras, och på vilket sätt denna porträttering utförs. Eftersom studien fokuserar på marknadsföring var det även av stor vikt att undersöka hur spänningsfältet mellan feministiska budskap och feminism i kommersiellt syfte uttrycks. Utöver dessa forskningsfrågor har även resultatet diskuterats utifrån hur innehållet i varumärkenas inlägg potentiellt kan påverka konstruktionen av kvinnors självbild. Metoden som användes var en multimodal kritisk diskursanalys som möjliggjorde en analys av både material i bild och text genom ett antal analysverktyg. Med hjälp av denna metod har ett flertal inlägg från Libresse Sveriges Instagramkonto och Deodocs Instagramkonto analyserats. Dessa verktyg tillsammans med tidigare utförd forskning och teorier har möjliggjort analys av materialet där samhälleliga diskurser framkommit. Studien har tagit hjälp av tidigare forskning om feminism i media, kritisk menstruationsforskning, och feminism i kommersiellt syfte. De teorier som användes var varumärkesidentitet, olika genusteoretiska perspektiv, samt teorier om socialsemiotik. Studien visade att varumärkenas inlägg på Instagram förmedlade diskurser om att kunskap kring kvinnokroppen är viktigt, att alla kroppar är vackra, att man ska ta hand om sin kropp, samt att menstruation är normalt. Den diskurs som var mest dominant i studiens empiriska material var kunskap kring kvinnokroppen är viktig. Detta på grund av hur kvinnokroppen oftast porträtterades i materialet. Resultatet visade att en ökad kunskap kring kvinnokroppen skulle kunna leda till en förbättrad samhällelig syn på kvinnan generellt, men även potentiellt bidra till en förbättrad självkänsla och självbild hos kvinnor.

In today’s world, using social media is part of many people’s daily routine. As many consumers exists on social media, the networks have become attractive marketing channels for brands around the world. To stand out in the crowd of companies and become more recognisable among consumers, brands can implement a consistent brand identity across their communication channels. This study examines the importance of brand identity for Swedish micro and small book publishers (MSPs) on social media, in order to find out how the use of brand identity on social media impacts their businesses. To accomplish this, four respondents from book publishing companies were interviewed to learn how developed their companies’ brand identities are, how they market their business on social media, and what they think is most important about brand identity and social media marketing. The results from this empirical research were then categorised according to qualitative content analysis. Through analysis, it was concluded that the companies themselves find brand identity important, but that they implement it differently. It was also concluded that the most important part of brand identity on social media is the companies’ tone of voice and brand personality, and that these parts steer the visual identity. So, in conclusion, brand identity is important for Swedish MSPs on social media, but it does not have to be fully developed to be effectful. / I dagens samhälle är användningen av sociala media en del av många människors dagliga rutin. På grund av att många konsumenter finns på sociala medier har nätverken blivit attraktiva marknadsföringskanaler för varumärken runt om i världen. För att stå ut bland alla företagen, och bli mer igenkännliga för konsumenter kan varumärkena implementera en konsekvent varumärkesidentitet på sina kommunikationskanaler. Denna studie undersöker betydelsen av varumärkesidentitet för svenska mikro och små bokförlag (MSP:er) på sociala medier, för att ta reda på hur användningen av varumärkesidentitet på sociala media påverkar deras verksamheter. För att åstadkomma detta intervjuades fyra respondenter från bokförlag, detta för att granska hur utvecklade deras förlags varumärkesidentitet är, hur de marknadsför sitt varumärke på sociala medier, och vad de tycker är viktigast med varumärkesidentitet och marknadsföring på sociala medier. Resultaten från denna empiriska undersökning kategoriserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till slutsatsen att företagen själva tycker att varumärkesidentitet är viktigt, men att de implementerar det på olika sätt. Resultatet visade också att den viktigaste aspekten av varumärkesidentitet är företagens röst och varumärkespersonlighet, och att dessa delar styr hur den visuella identiteten ser ut. Sammanfattningsvis visade resultatet att varumärkesidentitet är viktigt för svenska MSP:er på sociala medier, men den behöver inte vara fullt utvecklad för att vara effektiv.

Studien ämnar undersöka hur fyra klädföretag bygger och stärker sina varumärken för att differentiera sig på en konkurrensutsatt marknad. Klädföretag valdes specifikt då branschen är unik med utmaningar och trender som kan påverka varumärkesbyggandet. Detta undersöks genom att fokusera på centrala begrepp inom varumärkeshantering som exempelvis varumärkesidentitet och differentiering. Målet är att få en djupare förståelse för hur klädföretagen använder sina varumärken för att skapa positiva relationer till sina respektive konsumenter. Forskningsdesignen som genomfördes baseras på fallstudier för att utforska ämnet på djupet. En kvalitativ forskningsmetod antas med en abduktiv ansats, där empiri har insamlats genom intervjuer och dokumentstudier. Metoden användes för att kunna ställa specifika frågor och samtidigt ta hänsyn till respondenternas insikter och erfarenheter inom varumärkesbyggande. Studien visar att klädföretag bygger och stärker sina varumärken genom att applicera säregna metodval som innefattar begreppen varumärkesidentitet, varumärkeskapital och syftesdriven marknadsföring. Företag med en tydlig varumärkesidentitet visar att företagen kan differentiera sig från konkurrenterna, där de kommunicerar sin identitet genom specifika målgrupper, unika produkter och värdefulla fördelar. Det framkommer även att ett starkt varumärkeskapital kan ge företaget flera fördelar, men att det finns en variation i hur företagen uppfattar de olika värdena av varumärkeskapitalet. Studien ger vidare stöd till att den syftesdrivna marknadsföringen har en allt mer betydande roll i dagens samhälle. Detta grundar sig på företagens fokus att möta konsumenternas förväntningar, vilket även till stor del handlar om konsumenters unika behov. Slutsatsen är att de studerade klädföretagens varumärkesbyggande grundas på tydliga löften, differentiering genom mervärde och hög kvalitet. Emotionella kopplingar och anpassning till konsumenternas preferenser framkommer som väsentliga aspekter. Studien visar att hållbarhetsfokus stärker trovärdigheten och skapar långsiktiga relationer. / The study aims to investigate how four clothing companies build and strengthen their brands to differentiate themselves in a competitive market. Clothing companies were specifically chosen as the industry is unique with challenges and trends that can affect branding. This is examined by focusing on central concepts in brand management such as brand identity and differentiation. The goal is to gain a deeper understanding of how clothing companies use their brands to create positive relationships with their respective consumers. The research design conducted is based on case studies to explore the topic in depth. A qualitative research method is adopted with an abductive approach, where empirical evidence has been collected through interviews and document studies. The method was used to be able to ask specific questions and at the same time consider the respondents' insights and experiences in branding. The study shows that clothing companies build and strengthen their brands by applying special method choices that include the concepts of brand identity, brand equity and purpose-driven marketing. Companies with a clear brand identity show that the companies can differentiate themselves from the competition, where they communicate their identity through specific target groups, unique products and valuable benefits. It also appears that a strong brand equity can give the company several advantages, but that there is a variation in how the companies perceive the different values of the brand equity. The study further supports that purpose-driven marketing has an increasingly significant role in today's society. This is based on the companies' focus on meeting consumer expectations, which is also largely about consumers' unique needs. The conclusion is that the branding of the clothing companies studied is based on clear promises, differentiation through added value and high quality. Emotional connections and adaptation to consumer preferences emerge as essential aspects. The study shows that a sustainability focus strengthens credibility and creates long-term relationships.

Denna forskning undersöker rollen som varumärkeskommunikation på sociala medier har för ett nystartat företag och att förstå hur varumärkeskärlek kan skapas och utvecklas hos konsumenter. Genom att tillämpa teorierna varumärkeskapital och relationsmarknadsföring utifrån tre koncept inom marknadsföring, kan forskningen fokusera på att förstå hur konsumenterna interagerar med ett nystartat företag. Detta gjordes utifrån en kvalitativ ansats med universitetsstudenter för att diskutera deras uppfattning och upplevelser av det nystartade företaget Temu samt andra företag och varumärken. Resultaten visar att varumärkeskommunikation har en stor påverkan på sociala medier för hur det interagerar och engagerar kunder. Trots att respondenterna inte uttryckligen förklarar deras känslor gentemot varumärken visar datainsamlingen på indikationer för vad som uppskattas hos andra varumärken. Transparent kommunikation, brett sortiment och ömsesidig relation mellan företag och kunder är det som betonades vara betydelsefulla för att bygga och skapa relationer där möjligheten för varumärkeskärlek därefter kan utvecklas. Forskningen bidrar till förståelsen om hur nystartade företag kan använda varumärkeskommunikation på sociala medier för att etablera och stärka relationer med sina kunder för att utveckla varumärkeskärlek. / This research examines the role of brand communication on social media for a start-up company and to understand how brand love can be created and developed in consumers. By applying the theories of brand equity and relationship marketing to three marketing concepts, the research is able to focus on understanding how consumers interact with a start-up. This was done using a qualitative approach with university students to discuss their perceptions and experiences of the start-up Temu and other companies and brands. The results show that brand communication has a significant impact on social media in how it interacts and engages consumers. Although participants did not explicitly declare their feelings towards brands, the data collection shows indications of what was appreciated in other brands. Transparent communication, wide product range and mutually beneficial relationship between companies and customers are what were emphasized as important to build and create relationships where the possibility of brand love can develop. This research contributes to the understanding of how start-ups can use brand communication on social media to establish and strengthen relationships with their customers to develop brand love.

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.

Det finns studier som anger rekommendationer för att designa en väl utformad restaurangmeny. Syftet med rapporten är att undersöka om pizzeriapersonal och formgivare designar digitala pizzamenyer genom medvetna val utifrån de designprinciper och designrekommendationer som finns. Undersökningen är ett kvalitativt forskningsarbete där kartläggning har använts som strategi. Datainsamlingsmetoderna som har använts är litteratursökning, visuell innehållsanalys, gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten från undersökningen påvisar bland annat att pizzeriapersonalen anser att deras menydesign inte överensstämmer med varumärket. Personalen och kunderna har även olika uppfattningar om vad varumärkena står för. Trots att pizzeriornas varumärke inte stämmer överens med designen uppfyller menyerna kundernas förväntan. Slutsatserna visar bland annat att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. De flesta lågprispizzerior har inte ett genomtänkt varumärke samt att det inte finns en medvetenhet angående de designprinciper och designrekommendationerna hos pizzeriapersonal eller formgivare. / For the creation of restaurant menus there are studies that show which recommendations you should use to achieve a well-designed menu. The purpose of the study is to investigate whether pizzeria personnel and designers create digital pizza menus consciously from the design recommendations that exists. This study is a qualitative research work and we have used a survey as strategy. Data collection methods that have been used to answer the study questions are literature search, a visual content analysis, group interviews and semi-structured interviews. One result from the interviews showed that the pizzeria personnel thinks that their menu design does not match their brand. The pizzeria personnel and customers have different perceptions about what the brand stands for. The group interviews show that the digital menus live up to customers expectation and their experience of the low-price pizza. The conclusions show that there are common and distinctive graphical elements. Most low-price pizzerias do not have a well thought out branding, although the pizzeria personnel and designers do not have consciousness regarding the design principles and recommendations.

En kombination av ljud och bild, audiovisuell media, har under en längre tidsperiod varit ett sätt att skapa uppmärksamhet kring en artist. Den teknologiska utvecklingen har förbättrat de audiovisuella verktygen och gjort de mer tillgängliga. Dock har denna utveckling även skapat fler digitala kommunikationskanaler och ett informationsbrus som kan vara svårt för en artist att nå igenom. Utifrån detta kan artister behöva nå sin publik på ett djupare plan, vilket eventuellt kan uppnås genom sinnesmarknadsföring. Denna uppsats har därför som syfte att undersöka hur och varför artister använder audiovisuell media i sin kommunikation via sociala medier samt vilken betydelse samspel mellan flera sinnen har för att förmedla artistens identitet. Undersökningen har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutik som kunskapsteoretisk utgångspunkt. Utifrån denna har studien antagit en abduktiv ansats. Datainsamling för studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer, varav två genomfördes personligen, tre via telefon och två respondenter besvarade intervjufrågor via e-mail. Respondenter valdes genom ett målstyrt urval med kriterierna att respondenterna skulle inneha kunskap eller erfarenhet om ämnet genom sitt arbete och inkludera olika åldrar, könstillhörigheter och geografiska hemvister. Resultatet av denna undersökning är att artister kan använda audiovisuell media på ett mångfacetterat sätt som beror på artistens genre, sammanhang och målgrupp. Studien har identifierat tre typer av audiovisuell media: kortare videor, fullskaliga musikvideor samt livestreaming. Artister använder audiovisuell media utifrån olika syften som kan innefatta att kommunicera sin varumärkesidentitet, att addera till ett konstnärligt uttryck eller att etablera närmare relationer till sin målgrupp. Semantisk kongruens mellan flera sinnen är av betydelse för att förmedla en autentisk helhetsbild av artisten. I framtiden kan audiovisuell media få ökad betydelse genom en allt snabbare konsumtionskultur och mer tillgänglig teknik. Denna teknik kan även komma att möjliggöra inkludering av fler sinnen och därmed bidra till en starkare immersiv upplevelse för konsumenten. / A combination of sound and image, audio-visual media, has for a long time been a way to create attention around an artist. Technological developments have improved the audio-visual tools and made them more accessible. However, this development has also created more digital communication channels and an information noise that can be difficult for an artist to get through. Based on this, artists may need to reach their audience on a deeper level, which can possibly be achieved through sensory marketing. This study therefore aims to investigate how and why artists use audio-visual media in their communication via social media and the importance of interplay between several senses in conveying the artist's identity. The study has applied a qualitative research strategy with hermeneutics as the epistemic foundation. Based on this, the study has adopted an abductive approach. Data collection was performed through semi-structured interviews, of which two were conducted in person, three by telephone and two respondents answered interview questions via e-mail. Respondents were selected through a goal-directed selection with the criteria that the respondents would have knowledge or experience of the subject through their work and include different ages, genders and geographical residences. The result of this study is that artists may use audio-visual media in a multifaceted way that depends on the artist's genre, context and target group. The study has identified three types of audio-visual media: shorter videos, full-scale music videos and live streaming. Artists use audio-visual media for various purposes that may include communicating their brand identity, adding to an artistic expression or establishing closer relationships with their target audience. Semantic congruence between several senses is important for conveying an authentic holistic picture of the artist. In the future, audio-visual media may become more important through an ever-intensifying consumer culture and more accessible technology. This technology may also enable the inclusion of more senses and thus contribute to a stronger immersive experience for the consumer.

A hi-tech company often focuses on being innovative by providing product offerings as product leader, fast follower or with operational excellence. In the international calling sector the technological solutions are numerous. The providers are, for instance, normal telecom providers, Voice over Internet Protocol (VoIP) and Mobile virtual network operators (MVNO). This means that a company faces not only the competitors that offer the same solution but also from outside the company’s business sector. The company thus needs to tackle many challenges, such as fast-paced product development, market expansion, competitor volatility, at the same time as the company cultivates its brand assets. This study focuses on the branding strategy within the VoIP telecom sector. It aims to set a guideline for how companies, in particular in the VoIP telecom sectors, cultivate and enhance their brand identity in order to differentiate themselves from competitors as well as achieve a successful and sustainable level of brand equity. The thesis also studies the brand strategies that have already manifested themselves within the providers of international calling services, in particular VoIP providers and a couple of MVNO providers. By conducting the brand identity and brand equity analysis, customer analysis and competitors’ analysis, a company can make a decision on brand strategy that will further associate, differentiate, energize and support its brands. The research framework consists of both the corporate and consumer perspectives. It consists of brand theory, market research, competitor analysis and the company’s brand identity, as well as brand awareness analysis. The thesis presents the Swedish VoIP consumers’ behavior and trends, the guideline and case study on how a company bridges the gap between brand identity and brand equity as well as the guideline and case study of brand portfolio strategies that have been explored within the VoIP telecom sectors, i.e. VoIP branding.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.