Hur använder klädföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? Syfte Studera mer ingående och skapa en förståelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. Metod Studien bygger på en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer. Slutsats Sinnesmarknadsföring kan användas för att särskilja sig gentemot konkurrenterna då användningen av sinnena sker på ett annorlunda och särskiljande sätt. Klädbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en användning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. Människans fem sinnen synen, känseln, hörseln, lukten och smaken kan användas och ak-tiveras på fler olika sätt i ett servicelandskap för att förmedla något utöver produkterna.

E-handeln har visat sig vara en av de mest fortlöpande och slagkraftiga förändringskrafterna. Detta kan bero på att möjligheter inom köpande, försäljning, betalning och informationssökning finns lättillgängligt på Internet. Konsumtionen av varor och tjänster kategoriseras av låga och höga värden för konsumenten, en sinnesupplevelse för konsumenten kan således anses utgå ifrån rationella och emotionella aspekter. Sinnesmarknadsföring grundar sig i att företag skapar sensationer som genom sinnesintryck kan leda till en sinnesupplevelse hos konsumenten. Stimulans av sinnena kan vara ledande för utvecklingen av konsumentbeteende och kan i sin tur resultera i konsumentupplevelser. Konsumentupplevelse definieras via positiva och negativa integrationer mellan företag och konsument.   Denna studie avser en kvalitativ forskning där vi vill beskriva konsumentupplevelsen inom e-handelsföretag, samt analysera konsumenters upplevelse av e-handel. Undersökningen har begränsats till ett undersökningsobjekt vilket är e-handelsföretaget Boozt.com. För att undersöka syftet med studien har tre fokusgrupper med konsumenter genomförts samt en intervju med företaget. Studien kan slutligen belysa hur och med vilka sinnen e-handelsföretaget Boozt arbetar medvetet respektive omedvetet med, samt hur konsumenterna upplever detta. / E-commerce has proven to be one of the most continuous and powerful forces of change. This may be due to the fact that opportunities within purchases, sales, payments and information are easily accessible online. The consumption of products and services is categorised by low and high values for the consumer, and therefore a sensory experience may be based on rational and emotional aspects. Sensory marketing is achieved by companies creating sensations through sensory input, which can lead to a sensory experience for the consumer. Stimulation of the senses can be the leading factor in developing consumer behaviour, which may result in consumer experiences. Consumer experiences are defined by positive and negative integration between business and consumer. This study aims to present qualitative research where we want to describe the consumer experience in E-commerce, and to analyse the consumer experience within Ecommerce. The investigation was limited to one example object, this being the E-commerce company Boozt.com. To further examine the purpose of the study three focus groups with consumers have been conducted, as well as an interview with the company. The results of the study will illustrate how and which senses the E-commerce company Boozt.com are using, whether it be consciously or unconsciously, as well as describe how consumers experience them.

The purpose of this thesis was to study how the modern luxury consumer, Generation Z, experiences luxury brands in a social media environment. The theoretical framework presents previous research that has been on the topics of luxury brands, Gen Z, social media and consumer experience. Since the consumer's perspective was of main interest for this study, this thesis was implemented through a qualitative study which was carried through by ten qualitative interviews with Generation Z respondents with the interview based on findings from chosen literature. Previous research stated that the relationship between social media and luxury brands can be beneficial yet very complicated if not done properly and with the right measures. A thematic analysis was chosen as a tool for analyzing the collection of qualitative data along with the previous theoretical framework. The presented theory together with the empirical findings resulted in presenting a relationship between the three topics: Luxury Brands, Gen Z and Social media. A relationship that based on composition affects which type of Consumer Experience consumers will have in today's prevailing online environment. The study led to the conclusion that there is indeed a paradox in terms of the expected experience versus the actual experience for luxury brands online and that Gen Z does experience the relationship between the brand and social media to be contradictory. / Syftet med detta examensarbete var att studera hur den moderna lyxkonsumenten, Generation Z, upplever lyxvarumärken i en sociala medier miljö. Det teoretiska ramverket presenterar tidigare forskning som har behandlat ämnena lyxvarumärken, Gen Z, sociala medier och konsumentupplevelse. Eftersom konsumentens perspektiv var av huvudintresse, genomfördes denna undersökning genom en kvalitativ studie. Denna implementerades genom tio kvalitativa intervjuer med Generation Z respondenter där intervjuguiden var baserad på resultat från vald litteratur. Tidigare forskning har konstaterat att förhållandet mellan sociala medier och lyxmärken kan vara fördelaktigt men ändå mycket komplicerat om det inte görs på rätt sätt och med rätt åtgärder. En tematisk analys valdes som ett verktyg för att analysera insamlingen av kvalitativ data tillsammans med det tidigare teoretiska ramverket. Den presenterade teorin tillsammans med de empiriska resultaten resulterade i att presentera en relation mellan de tre ämnena: Lyxvarumärken, Gen Z och Sociala medier. En relation som beroende på sammansättningen av de olika komponenterna påverkar vilken typ av konsumentupplevelse konsumenter kommer att ha i dagens rådande onlinemiljö. Studien mynnade ut i slutsatsen att det verkligen finns en motsägelse när det gäller den förväntade upplevelsen kontra den faktiska upplevelsen för lyxmärken online och att Gen Z upplever förhållandet mellan varumärket och sociala medier som motsägelsefullt.

Globalization has resulted in cultures becoming more alike in many ways. The challenge is determining when communication methods can be common for a global market as opposed to targeted messages for a specific geographic area or demographic. When companies try to expand internationally they face the challenge of adapting their advertisement when communicating with customers from a new market. This study strives to analyze the impact of U.S. humorous television advertisements on Swedish consumers. Theory suggests that if the culture between the markets are close to each other, standardization is the most cost efficient plan. Humor is a common tool for companies to employ when communicating with consumers through television advertisement. It has many positives affects, but can also result in negative impact if the humor is misunderstood by the consumer. A case study was applied for this project, and all data was gathered from two separate focus groups. The focus groups included six members each, equal divided between genders. Both focus groups were introduced to five humorous television ads that have been aired in the U.S. market but not in the Swedish market. After the participants were introduced to the humorous ads, the moderator had four questions to the participants which led to discussions within the focus groups. The result of this study indicates that U.S. companies must adapt their humorous television advertisements when communicating with Swedish consumers. The Swedish consumers experienced the ads as confusing and hard to understand. Findings also indicates that the culture and the language became an issue for companies when trying to convey a message to Swedish consumers without any adaptations of the ad. / Globalisering har resulterat i att kulturer har närmat sig varandra. När organisationer och företag expanderar internationellt ställs de inför utmaningen om dom ska anpassa eller standardisera sin reklam för att kommunicera med den nya marknaden. Denna studie strävar efter att analysera vilken påverkan humoristisk tv-reklam från USA har på svenska konsumenter. Teori hävdar att standardisering av reklam är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet och det mest effektiva om kulturerna är lika varandra. Humor är ett vanligt förekommande tillvägagångssätt när företag försöker att kommunicera med konsumenter genom tv-reklam. Humor i reklam har många positiva effekter men kan också resultera i det motsatta om den missförstås av konsumenten. Denna studie har genomförts som en fallstudie där data har samlats in genom att använda två fokusgrupper. Fokusgrupperna innehöll sex deltagare jämt fördelade mellan kön. Båda fokusgrupperna fick se fem olika humoristiska reklamfilmer från USA som inte har visats tidigare i Sverige. Efter varje reklamfilm fick deltagarna fyra frågor av moderatorn som ledde till en givande diskussion. Resultaten av denna studie hävdar att företag från USA måste anpassa deras humoristiska tv-reklam när de kommunicerar med svenska konsumenter. De svenska konsumenterna uppfattade reklamen som förvirrande och svår förståelig. De kulturella och språkliga skillnaderna mellan marknaderna medför ett problem för företagen när de försöker förmedla ett budskap till svenska konsumenter utan att anpassa reklamen.

En kombination av ljud och bild, audiovisuell media, har under en längre tidsperiod varit ett sätt att skapa uppmärksamhet kring en artist. Den teknologiska utvecklingen har förbättrat de audiovisuella verktygen och gjort de mer tillgängliga. Dock har denna utveckling även skapat fler digitala kommunikationskanaler och ett informationsbrus som kan vara svårt för en artist att nå igenom. Utifrån detta kan artister behöva nå sin publik på ett djupare plan, vilket eventuellt kan uppnås genom sinnesmarknadsföring. Denna uppsats har därför som syfte att undersöka hur och varför artister använder audiovisuell media i sin kommunikation via sociala medier samt vilken betydelse samspel mellan flera sinnen har för att förmedla artistens identitet. Undersökningen har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutik som kunskapsteoretisk utgångspunkt. Utifrån denna har studien antagit en abduktiv ansats. Datainsamling för studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer, varav två genomfördes personligen, tre via telefon och två respondenter besvarade intervjufrågor via e-mail. Respondenter valdes genom ett målstyrt urval med kriterierna att respondenterna skulle inneha kunskap eller erfarenhet om ämnet genom sitt arbete och inkludera olika åldrar, könstillhörigheter och geografiska hemvister. Resultatet av denna undersökning är att artister kan använda audiovisuell media på ett mångfacetterat sätt som beror på artistens genre, sammanhang och målgrupp. Studien har identifierat tre typer av audiovisuell media: kortare videor, fullskaliga musikvideor samt livestreaming. Artister använder audiovisuell media utifrån olika syften som kan innefatta att kommunicera sin varumärkesidentitet, att addera till ett konstnärligt uttryck eller att etablera närmare relationer till sin målgrupp. Semantisk kongruens mellan flera sinnen är av betydelse för att förmedla en autentisk helhetsbild av artisten. I framtiden kan audiovisuell media få ökad betydelse genom en allt snabbare konsumtionskultur och mer tillgänglig teknik. Denna teknik kan även komma att möjliggöra inkludering av fler sinnen och därmed bidra till en starkare immersiv upplevelse för konsumenten. / A combination of sound and image, audio-visual media, has for a long time been a way to create attention around an artist. Technological developments have improved the audio-visual tools and made them more accessible. However, this development has also created more digital communication channels and an information noise that can be difficult for an artist to get through. Based on this, artists may need to reach their audience on a deeper level, which can possibly be achieved through sensory marketing. This study therefore aims to investigate how and why artists use audio-visual media in their communication via social media and the importance of interplay between several senses in conveying the artist's identity. The study has applied a qualitative research strategy with hermeneutics as the epistemic foundation. Based on this, the study has adopted an abductive approach. Data collection was performed through semi-structured interviews, of which two were conducted in person, three by telephone and two respondents answered interview questions via e-mail. Respondents were selected through a goal-directed selection with the criteria that the respondents would have knowledge or experience of the subject through their work and include different ages, genders and geographical residences. The result of this study is that artists may use audio-visual media in a multifaceted way that depends on the artist's genre, context and target group. The study has identified three types of audio-visual media: shorter videos, full-scale music videos and live streaming. Artists use audio-visual media for various purposes that may include communicating their brand identity, adding to an artistic expression or establishing closer relationships with their target audience. Semantic congruence between several senses is important for conveying an authentic holistic picture of the artist. In the future, audio-visual media may become more important through an ever-intensifying consumer culture and more accessible technology. This technology may also enable the inclusion of more senses and thus contribute to a stronger immersive experience for the consumer.

Med digitaliseringens framfart har detaljhandel inom mode-industrin till stor del gått från fysiska butiker till e-butiker eller flerkanalig försäljning. Detta har skapat ett problem där konsumenter som handlar kläder online stöter på en osäkerhet när det kommer till storlekar. Utan information kring kläders storlek och passform kan konsumenter inte urskilja egenskaper genom att enbart titta på en bild och läsa en beskrivning. Ur denna problematik har storleksguider blivit en väsentlig del som företag både har implementerat och ständigt utvecklar. För att skapa en ökad förståelse för hur storleksguider och miljöpåverkan i form av materialanvändning, transport och returer kan påverka den digitala konsumentupplevelsen har författarna använt sig av en deduktiv ansats. Tillsammans med tidigare forskning har författarna kommit fram till de resultat som presenteras i studien med hjälp av en triangulär undersökning. Den kvantitativa delen av datainsamlingen bestod av en enkät som sedan analyserats genom en korrelationsanalys i programmet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Den kvalitativa delen bestod av en semi-strukturerad fokusgruppsintervju som sedan analyserades genom att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar i en tematisk analys.  De empiriska resultaten från denna studie visar att storleksguider påverkar den digital konsumentupplevelsen svagt. Ingen korrelation kunde hittas mellan online-shoppings miljöpåverkan och den digitala konsumentupplevelsen. Resultaten från denna studie kan ligga som grund mode-företag som vill utveckla eller implementera storleksguider. / Much due to digitalization, fashion retail has largely gone from brick-andmortar stores to e-stores or omni-channel sales. This has created a problem where online clothing consumers encounter uncertainty when it comes to sizes. Without sizing information, consumers cannot distinguish a clothing objects’ properties by simply viewing a picture or reading an item description. From this, size guides have become an essential part that companies have implemented and constantly improve. To create an increased understanding of how size guides and environmental impact, such as material use, transportation and returns can affect the digital consumer experience, this thesis uses a deductive approach. Together with previous research, the authors have arrived at the results presented in the study using a triangular study method. The quantitative part of the data collection was collected through a survey, which was later analyzed through a correlation analysis in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS) program. The qualitative part of the data collection consisted of a semi-structured focus group interview. The data from the interview was then analyzed by identifying recurring themes in the participants’ responses in a thematic analysis.  The thesis empirical findings show that size guides online have a small effect on the digital consumer experience. Although, no correlation could be found between the environmental impact of online shopping and the digital consumer experience. The thesis empirical findings can be used as a guideline for fashion companies that want to implement or develop size guides.