Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

<p>Dagens företag lever i en alltmer komplicerad och komplex omvärld där bilden av dem skapas genom ständig samverkan mellan vad de egentligen gör och hur det förklaras vilket i sin tur skapar bilden av företaget. I Jönköpingsregionen finns det ett flertal kommunikations-, PR- och reklambyråer, definitionerna är många, men i stort erbjuder de liknande tjänster. För att kunna differentiera sig gentemot konkurrenter har positionering blivit ett allt viktigare ledningsinstrument, konsumentens bild av företaget är den avgörande faktorn mellan misslyckande och framgång och i sin tur överlevnad. Utvecklingen har medfört att nyckeln till framgång ligger i företagets förmåga att värdera och kommunicera sin interna och externa identitet i relation till sin önskade profil och inte som tidigare genom kvalité eller produktöverlägsenhet. Konsumenternas uppfattning och känsla för företaget blir den avgörande faktorn vid valet av samarbetspartner, ett finansiellt värde kan i sin tur tillskrivas varumärkesidentiteten när den bidrar till att skapa en positiv och fördelaktig bild av företagets tjänster och produkter. Dokumentationen består av en studie som redovisar hur kommunikationsbyråer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar med sina varumärken och hur det i sin tur uppfattas och tolkas av kunderna. Syftet är i korthet att redovisa vilka budskap som företagen vill representera och i sin tur förmedla till sina kunder för att sedan jämföra profilen med den uppfattade imagen från kunderna.</p><p>Resultatet visar att ett strategisk uppbyggt varumärke inte behöver vara synonymt med framgång. I vår undersökning visade det sig att profil och image inte nödvändigtvis behöver stämma överens för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. Vidare visar undersökningen att byråernas kärnvärden är av en så pass generell art att de inte kan särskilja byråerna ur ett konkurrensperspektiv. Undersökningen visar även att kunderna skapar relationer med personerna inom byrån och inte med byrån i sig, därigenom blir byrån som varumärke sårbart då deras konkurrensfördel bara ligger i deras potentialitet att anställa kompetent personal.</p> / <p>To live as you learn</p><p>- a study about positioning of communication firms in the region of Jönköping</p><p>Companies of today live in a more intricate and complex world then ever before, where the cooperate identity is created from a combination of what they in reality carry out and how this in turn is explained. In the region of Jönköping there is a wide collection of different PR, advertising and communication firms, all with different designations, but with similar services. To be able to differentiate themselves towards their competitors, positioning has become a crucial instrument, and the perceived image of the company has turn out to be one of the most vital factors of survival that determines whether the companies are successful or not. Through this the key to success today lies within the company’s ability to value and communicate their inner and external identity in relation to their sought profile and not through for example quality or technical superiority, the consumers emotions and over all awareness has become the most important differential feature when choosing and creating relations. The financial value can in turn only be ascribed to the brands identity when it contributes in creating a positive and advantageous image of the companies’ products and services.</p><p>Our study consists of a presentation of the strategic brand management of a selected number of communication firms in the region of Jönköping, and how this in turn is perceived and interpreted by their clients. Our objective is in short to present what main messages the firms wants to communicate and how these in turn are perceived by their clients, after which a comparison is made between the conveyed profile and the perceived image. Our results show that a strategically managed brand isn’t synonymous whit success. Our study also implies that profile and image not necessarily need to coherer to create a strong and competitive brand. The study also shows that in our case the core values of the firms are of such a general nature that they can’t distinguish the bureaus from a competitive perspective. To summarize our result show that clients create relations with the employees within the firms and not with the firms themselves, this leaves the firm as a brand, vulnerable when their competitive advantages only lies within the firm’s potential to attract qualified employees.</p>

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group? The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform. The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group. Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value. By increasing brand awareness SkV can create positive associations, by focusing on what is most relevant to the target group, which is less religious aspects of the business and a more emotional relationship. This contributes to increased value for SkV and the target group when a mutual relationship is created. / Vad står Svenska kyrkan Västerås för idag enligt de anställda och hur vill de profilera sig mot målgruppen? Vilken image och vilka förväntningar finns hos målgruppen på Svenska kyrkan i Västerås? Hur ska Svenska kyrkan Västerås kommunicera enhetligt med avsikt att skapa ömsesidigt värde med målgruppen? Studiens syfte är ge rekommendationer till Svenska kyrkan Västerås för den blivande kommunikationsplanen genom att undersöka deras profil samt målgruppens image och förväntningar på organisationen. Studien syftar även till att undersöka hur Svenska kyrkan Västerås kan kommunicera sitt varumärke enhetligt. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal samt fokusgrupper bestående av ett urval av målgruppen. Bättre överensstämmelse mellan profil och image innebär att SkVs anställda får större förståelse för organisationen och kan kommunicera mer enhetligt vilket leder till en starkare varumärkesidentitet. Om SkV förstår vad som är relevant för sin målgrupp kan de minska den totala kostnaden för customer delivered value och på så sätt öka det totala värdet. Genom att öka varumärkeskännedom kan SkV skapa positiva associationer till varumärket, genom det mest relevanta för målgruppen med mindre religiösa inslag i verksamheten och en mer emotionella relation. Detta bidrar till ökat värde för SkV och målgruppen då en ömsesidig relation skapas.

Systembolaget är ett statligt företag som har i uppdrag att reglera alkoholkonsumtionen i Sverige. I detta ska de informera samhället om alkoholens risker, vilket förmedlas genom deras varumärke. Vi fann ett intresse att undersöka hur konsumenterna uppfattar Systembolaget som varumärke i förhållande till detta uppdrag för att på så vis ge en förklaring till imagen, och genom detta skapa en djupare förståelse för Systembolagets varumärkesidentitet. För att ge svar åt studiens syfte är en kvalitativ fallstudie använd som metod. Vidare undersöktes konsumenternas uppfattningar genom intervjumetodik. Empirin analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats, vilket vidare har satts i förhållande till en analysmodell som framkom ur tidigare forskning. Det teoretiska ramverket grundar sig i de senare årens forskning som menar att konsumenterna kan ses som medskapare av varumärket. Därav är teorin anpassat i enlighet med denna forskning och centrerat kring förståelsen att konsumenternas uppfattningar, det vill säga imagen, även påverkar varumärkesidentiten. Resultatet visar på motstridigheter kring Systembolagets varumärkesimage. Respondenterna har generellt positiva upplevelser i kontakt med Systembolaget, men uppfattningarna är starkt präglade av associationer kopplade till företagets statliga uppdrag. Vi finner en stark koppling mellan de olika aspekter som ingår i vår analysmodell, vilken har till syfte att undersöka de olika delarna av imagen. Det finns ett tydligt förhållande dem emellan, och i enlighet med tidigare forskning kan vi se att de påverkar och påverkas av varandra. / Systembolaget is a state owned company with the assignment to control alcohol consumption in Sweden. As a part of this, they shall inform society about the risks of alcohol, which is mediated through their brand. We found an interest to research and analyze how consumers perceive Systembolaget as a brand in relation to this assignment, and thereby create a deeper understanding of their brand image and thus their brand identity. In order to answer the purpose of the study, we have conducted a qualitative case study. Furthermore, we have examined the consumer perceptions through an interview methodology. The empirical data were analyzed using phenomenographic methodology, which lastly has been compared to an analysis model that emerged from previous research. The theoretical framework is based on the later years of research which states that consumers can be seen as co-creators of the brand. Hence, the theory is adapted in accordance with this research and centered on the understanding that consumer perceptions, i.e. the image, also affects brand identity. The result shows inconsistencies in the brand image of Systembolaget. The respondents generally have positive experiences in contact with the brand, but the perceptions are strongly influenced by associations linked to the company's state assignment. We find a strong link between the different aspects included in our analysis model, which aims to analyze the various parts of the brand image. There is a clear coherence between the aspects, and in line with previous research, we can see that they both affect and are affected by each other.

Titel: Här idag- borta imorgon. En kvalitativ fallstudie om vilka möjligheter och risker pop-up butiker kan medföra för ett varumärkes image och identitet.   Författare: Amanda Andersson och Frida Andersson   Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Detaljhandel och Service Management, Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt pop-up butiker kan stärka ett varumärkes image och identitet samt vilka risker konceptet kan medföra ur ett varumärkesperspektiv inom detaljhandeln.   Forskningsfrågor: ·     Varför väljer Företag att öppna pop-up butiker? ·    Vilka möjligheter och risker finns det med att öppna pop-up butiker utifrån ett varumärkesperspektiv? ·     På vilket sätt kan pop-up butiker bidra till att stärka befintliga relationer mellan varumärken och konsumenter? Metod I studien tillämpades en kvalitativ fallstudie av inredningssektorn. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer av personer med kunskap om pop-up butiker.       Slutsatser Pop-up butiker kan stärka ett varumärkes och identitet image genom att det ger varumärket en fysisk närvaro där de får chansen att förtydliga sitt varumärke. Den största risken ligger i om var pop-up butikerna inte följer varumärkets övriga helhet samt om varumärken öppnar överallt vilket kan urvattna varumärket. / Title: Here today- gone tomorrow. A qualitative study about the opportunities and risks the affect of pop-up stores have on a brands image and identity. Authors: Amanda Andersson och Frida Andersson Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Retail and Service Management, Linnaeus University, Spring 2019. Purpose and research question The purpose of this study is to investigate in which way brands can strengthen their image and identity and the risks the concept can entail from a brand perspective.   Research questions ·    Why do companies open pop-up stores? ·    What are the opportunities and risks for opening a pop-up store from a brand perspective? ·    In what way can pop-up stores help strengthen existing relationships between a brand and customer?   Method This study is based on a qualitative case study in the furnishing industry. The empirical material are based on eight semi structured interviews with people with knowledge about pop-up stores.      Conclusion/Findings Pop-up stores can strengthen a brands image and identity by giving the brand a physical attendance to explicate the brand. The risk is if the brands pop-up stores doesn’t follow the themes with the other channels, or if they open pop-up stores everywhere can result in  brand overexposure.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste årens ekonomiska oroligheter där framförallt bilbranschen upplevt stora förändringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst på den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsättningarna förändrats radikalt och nya sätt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen är inte längre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill säga relationen mellan kund och varumärke. Flertalet separata teorier finns tillgängliga vad gäller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumärkesstrategi. Vad vi sökt svar på är hur organisatoriska aspekter påverkat implementering av tre svenska bilföretags varumärkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie är att kartlägga hur tre bilföretag på den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumärkesstrategier. Detta har gjorts genom intervjuer med Saab Automobile, Toyota Sweden och Mazda Sverige vilka representerats av respektive företags marknadschefer.Studien har bland annat visat att de tre bilföretagen arbetar utifrån olika fokus vad gäller sin varumärkesstrategi, i vissa fall fokuseras varumärket som sådant och ibland företagets produkter. En förutsättning för att kommunicera detta på ett trovärdigt sätt är dock att personalen på respektive företaget kan identifiera sig med varumärket och därigenom kommunicera detta till sin omvärld.

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>

<p><strong>Subject: </strong>This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to analyze <em>how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.</em><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose.</p><p><strong> Results: </strong>Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.</p>

Dagens företag lever i en alltmer komplicerad och komplex omvärld där bilden av dem skapas genom ständig samverkan mellan vad de egentligen gör och hur det förklaras vilket i sin tur skapar bilden av företaget. I Jönköpingsregionen finns det ett flertal kommunikations-, PR- och reklambyråer, definitionerna är många, men i stort erbjuder de liknande tjänster. För att kunna differentiera sig gentemot konkurrenter har positionering blivit ett allt viktigare ledningsinstrument, konsumentens bild av företaget är den avgörande faktorn mellan misslyckande och framgång och i sin tur överlevnad. Utvecklingen har medfört att nyckeln till framgång ligger i företagets förmåga att värdera och kommunicera sin interna och externa identitet i relation till sin önskade profil och inte som tidigare genom kvalité eller produktöverlägsenhet. Konsumenternas uppfattning och känsla för företaget blir den avgörande faktorn vid valet av samarbetspartner, ett finansiellt värde kan i sin tur tillskrivas varumärkesidentiteten när den bidrar till att skapa en positiv och fördelaktig bild av företagets tjänster och produkter. Dokumentationen består av en studie som redovisar hur kommunikationsbyråer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar med sina varumärken och hur det i sin tur uppfattas och tolkas av kunderna. Syftet är i korthet att redovisa vilka budskap som företagen vill representera och i sin tur förmedla till sina kunder för att sedan jämföra profilen med den uppfattade imagen från kunderna. Resultatet visar att ett strategisk uppbyggt varumärke inte behöver vara synonymt med framgång. I vår undersökning visade det sig att profil och image inte nödvändigtvis behöver stämma överens för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. Vidare visar undersökningen att byråernas kärnvärden är av en så pass generell art att de inte kan särskilja byråerna ur ett konkurrensperspektiv. Undersökningen visar även att kunderna skapar relationer med personerna inom byrån och inte med byrån i sig, därigenom blir byrån som varumärke sårbart då deras konkurrensfördel bara ligger i deras potentialitet att anställa kompetent personal. / To live as you learn - a study about positioning of communication firms in the region of Jönköping Companies of today live in a more intricate and complex world then ever before, where the cooperate identity is created from a combination of what they in reality carry out and how this in turn is explained. In the region of Jönköping there is a wide collection of different PR, advertising and communication firms, all with different designations, but with similar services. To be able to differentiate themselves towards their competitors, positioning has become a crucial instrument, and the perceived image of the company has turn out to be one of the most vital factors of survival that determines whether the companies are successful or not. Through this the key to success today lies within the company’s ability to value and communicate their inner and external identity in relation to their sought profile and not through for example quality or technical superiority, the consumers emotions and over all awareness has become the most important differential feature when choosing and creating relations. The financial value can in turn only be ascribed to the brands identity when it contributes in creating a positive and advantageous image of the companies’ products and services. Our study consists of a presentation of the strategic brand management of a selected number of communication firms in the region of Jönköping, and how this in turn is perceived and interpreted by their clients. Our objective is in short to present what main messages the firms wants to communicate and how these in turn are perceived by their clients, after which a comparison is made between the conveyed profile and the perceived image. Our results show that a strategically managed brand isn’t synonymous whit success. Our study also implies that profile and image not necessarily need to coherer to create a strong and competitive brand. The study also shows that in our case the core values of the firms are of such a general nature that they can’t distinguish the bureaus from a competitive perspective. To summarize our result show that clients create relations with the employees within the firms and not with the firms themselves, this leaves the firm as a brand, vulnerable when their competitive advantages only lies within the firm’s potential to attract qualified employees.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader. Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden. Vår problemformulering blev således att undersöka: Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden. Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma. Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.