Spelling suggestions: "subject:"vattenverksamhet."" "subject:"vattenverksamheter.""
1 |
Omprövning av markavvattningsverksamet för klimatanpassningPedersen, Anne-Marie January 2019 (has links)
No description available.
|
2 |
MKB för små verksamheter och markingrepp i praktiken.Lindell, Greta January 2014 (has links)
Examensarbetets syfte är att utreda vilka krav som ställs på MKB-förfarandet för mindre verksamheter rörande ingrepp i mark. Examensarbetet skall också utmynna i en lathund för upprättande av MKB för denna typ av verksamhet. Svensk lagstiftning och internationellt erkänd god sed identifieras. Tre stycken MKB för mindre verksamheter eller åtgärder av denna typ analyseras utifrån Svensk lag och god sed. Detta för att utreda hur MKB för små verksamheter som gör ingrepp i mark i praktiken utförs. Resultatet av analysen visar att dessa MKB uppfyller Svensk lag men inte kan anses vara den MKB som god sed föreskriver. Lathunden som också är ett resultat av examensarbetet ska hjälpa till vid upprättandet av MKB för att kunna göra en hög kvalitativ MKB som inte bara är en pappersprodukt utan även ett användbart verktyg.
|
3 |
Vattendomar i Sverige : Arkivering och tillgänglighetLjunggren, Linn January 2016 (has links)
För att utöva en vattenverksamhet krävs i princip alltid ett tillstånd. Dessa tillstånd har beroende på prövningsmyndighet och gällande lagstiftning haft olika benämningar, bland annat utlåtande, tillståndsbeslut och vattendom. Syftet med studien är att beskriva hur vattendomar arkiveras och är tillgängliga för att kunna hanteras vid fastighetsbildning. Detta då det i dag inte finns någon liknande sammanställning. Metoderna som tillämpats i studien avser en kvalitativ undersökning som har utförts i form av intervjuer med myndigheter som håller arkiv med tillstånd för vattenverksamheter samt sakkunniga från andra aktörer, en enkät riktad till förrättningslantmätare med erfarenhet av vattendomar och juridisk metod. Den juridiska metoden syftade till att ge en bild av rättsläget och dess förändring avseende vattenverksamhet samt erhålla en djupare förståelse för vilka typer av tillstånd som meddelats historiskt. Avsikten med intervjuundersökningen var att klargöra vilka myndigheter som är arkivmyndigheter i dag samt vad de förvarar i sina arkiv och hur handlingarna är sökbara. Detta kompletterades med en enkät riktad till förrättningslantmätare för att erhålla en bild av hur vattendomar hanteras i fastighetsbildning. Resultaten av studien visar att vattenrätten har reglerats i ett flertal lagstiftningar genom åren, de första redan under medeltiden och senaste förändringen var när miljöbalken inrättades. Vidare visar resultaten hur komplex situationen är på grund av antalet arkivmyndigheter och historiska förändringar vad gäller tillståndsprövningen och de myndigheter som utfört den. Tillstånd till vattenverksamhet har historiskt sett meddelats genom förrättningar, domstolsdomar eller andra myndighetsbeslut och dessa finns förvarade i olika arkiv beroende på när i tiden tillstånden utfärdades och vilken typ av verksamhet de gäller. Slutsatserna utifrån resultaten är att det i dag inte finns något tydligt tillvägagångssätt för att söka information om vattendomar. Tillgängligheten varierar beroende på var tillståndet är arkiverat samt vilket typ av tillstånd det gäller. Inga tillstånd är per definition otillgängliga, däremot kan det vara väldigt svårt att spåra somliga. / To exert a water enterprise, an official permission almost always is required. Depending on the authority which issued the permit and the legislation under which it was announced, these permits had different names. For instance, verdict, permit order and water rights court ruling. The purpose of the study is to describe how water rights court rulings are archived and how they are available to be handled in connection with property formation. The methods applied in the study concerns a qualitative research carried out in the form of interviews with authorities keeping archives of water rights as well as experts from other organizations, a survey directed to cadastral surveyors and a legal method. The legal method was to provide a picture of the legal situation and its change related to water enterprise and obtains a deeper understanding of the types of permits issued historically. The purpose of the interview study was to clarify which authorities keep archives, what they keep in their archives and how documents are searchable. This was supplemented with the survey to obtain picture of how water rights are handled in property formation. No such compilation has previously been made. The results of the study shows that water rights have been regulated in several laws over the years, initially in the Middle Ages and the latest change took place when the Swedish Environmental Code was established. Furthermore, the result indicates how complex the situation is due to the number of archive authorities and historical changes of the examining authorities. Permissions for water enterprise have historically been noticed via cadastral procedures, judgements or other official permissions, and the permissions are stored in various archives depending on when the permits were issued and what type of water enterprise they concern. The conclusions from the results are that today there is no clear approach how to search for documents regarding water rights court rulings. Availability varies depending on where the permits are archived and which type of permit it is. No permit is by definition inaccessible, however, it can be very difficult to locate some.
|
4 |
Omprövning av tillstånd för vattenverksamhet / Reassessment of Permits for Water ActivitiesSöderholm, Mattias January 2018 (has links)
No description available.
|
5 |
"Det har ju alltid varit en damm här" : En utredning av MP 5a§ påverkan på tillstånd för dammanläggningar / "It´s always been a dam here" : An investigation of the effects of MP 5a§ on dam legislationGustafsson, Nora January 2021 (has links)
No description available.
|
6 |
Dams in Swedish law - : An identification of the problems that can occur with the implementation of the modern environmental regulations / Dammar i juridiken : En probleminventering i samband med införandet av de moderna miljövillkoren Författare Titti Broman &Broman, Titti, Strandell Dalius, Sofia January 2019 (has links)
The importance of reducing people's environmental impact has become increasingly apparent since the beginning of the 21st century. According to the European Parliament, new legislation has been required to stop the deterioration of Europe's waters and to achieve "good status" for Europe's rivers, lakes and groundwater. This legislation was introduced in year 2000 under the name of The EU Water Framework Directive. The EU Water Framework Directive was first implemented in Sweden in 2004 and has since continued to be implemented through several laws. In January 2019, in Swedish law, there were requirements for modern environmental conditions on water activity, as for the production of hydroelectric power or when the business was started was intended for such production. Sweden's government has in 2018 produced a proposal for a national plan that aims to facilitate the trials of water activities in order to reach the requirements for modern environmental conditions. The problematisation of this is how the implementation of the new requirement for modern environmental conditions should take place and to see what applies if conflicts of interest arise. The essence of the essay is to lead a deeper understanding and discussion of how the requirements for modern environmental conditions can affect interested parties around Sweden. The essay is based on a knowledge base that consists of the legislation in the subject, significant legal cases and a qualitative method through various semi-structured interviews. Limitations for the essay are that it only depicts the implementation of the European Parliament's directive in the Swedish Law and interested parties who are only active in Sweden. Finally, the study shows that many problems are assumed to occur when the trials in connection with the modern environmental conditions begin. Most prominent is the application of the EU Water Directive, costs and environmental impact. / Vikten av att minska människors miljöpåverkan har sedan början av 2000-talet blivit allt mer påtaglig. Enligt Europaparlamentet har det krävts en ny lagstiftning för att stoppa försämringen av Europas vatten och att nå "god status" för Europas floder, sjöar och grundvatten. Denna lagstiftningen infördes år 2000 vid namnet EU:s ramdirektiv för vatten. Direktivet implementerades först i Sverige år 2004 och har sedan dess fortsatt att implementeras via ett flertal lagar. I januari 2019 tillkom i svensk lagstiftning krav om moderna miljövillkor på vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel eller när verksamheten påbörjades var avsedd för sådan produktion. Sveriges regering har under 2018 tagit fram ett förslag till en nationell plan som har till syfte att underlätta prövningarna av vattenverksamheter för att nå kraven om moderna miljövillkor. Problematiseringen av detta är hur implementeringen av det nya kravet om moderna miljövillkor ska ske och att ta reda på vad som gäller om intressekonflikter uppstår. Uppsatsen huvudsakliga syfte är att leda en djupare förståelse och diskussion om hur kraven om moderna miljövillkor kan påverka berörda parter runt om i Sverige. Uppsatsen bygger på en kunskapsgrund som består av lagstiftningen inom ämnet, väsentliga rättsfall och en kvalitativ metod genom olika semistrukturerade intervjuer. Avgränsningar för uppsatsen är att det endast skildrar implementering av Europaparlamentets direktiv i svensk lag samt berörda parter som endast är verksamma i Sverige. Slutligen visar studien att många problem antas uppstå när prövningarna i samband med de moderna miljövillkoren påbörjas. Mest framträdande problem är tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten, kostnader och miljöpåverkan.
|
7 |
Nyckelfaktorer för en förbättrad samverkan mellan markavvattningsföretag och kommuner vid stadsutveckling / Key factors for an improved cooperation between agricultural drainage organizations and municipalities in case of urbanizationNyström, Jennifer, Obeido, Anwar January 2019 (has links)
Syfte: Fokus på dagvattenhantering är viktigt eftersom översvämnings- och föroreningsrisker blir allt mer förekommande på grund av klimatförändringar och urbanisering med en ökad andel hårdgjorda ytor. Vid exploatering vill kommuner utnyttja befintliga diken istället för att bygga nya ledningssystem, därmed kan de behöva samverka med markavvattningsföretag. Syftet med studien är att underlätta samarbetet mellan markavvattningsföretag och kommuner för att undvika översvämningar och föroreningar som förändring av stad och klimat kan medföra. Målet är att identifiera faktorer som kan förbättra samverkan mellan markavvattnings-företag och kommuner. Metod: Studien utgår ifrån en fallstudie som består av kommuner som har samverkat med markavvattningsföretag. De datainsamlingsmetoder som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med kommuner som har erfarenhet av sådana samverkansprocesser; Linköping och Norrköping. Resultat: De faktorer som kan förbättra samverkan är framförallt kommunikationen mellan parterna för att finna ömsesidiga nyttor och att uppdatera registren över markavvattningsföretag. Fallstudien har visat att förbättring av samverkan kan uppnås genom rådgivningsstöd från en transparent aktör. Norrköpings kommun önskar bland annat en enkel handbok som är framtagen av någon myndighet för att få det transparent och som är anpassad för aktörer med mindre kännedom kring processen. Fallstudien har även påvisat att markavvattningsföretag är en intressent som har hög angelägenhet att påverka projekt samtidigt som de har makt att styra projektets tidsaspekt. Dessa är projektets nyckelintressenter som är viktiga aktörer för projektets helhet och som måste prioriteras, hållas informerade och nöjda för att underlätta samverkan. För att upprätthålla en hållbar stadsutveckling behöver översvämnings- och föroreningsrisker minskas för att skydda naturresurser och bevara den biologiska mångfalden. Öppna diken mildrar belastningen på avloppssystemen som i sin tur minskar risker för översvämningar och främjar biologisk mångfald. Konsekvenser: Kännedom om betydelse av användandet av öppna diken är nödvändigt för att upprätthålla hållbar stadsutveckling. Det saknas uppgifter i registren över markavvattningsföretag eftersom de inte är uppdaterade. Det kan därmed bli ett detektivarbete för kommuner att komma fram till rätt person. Denna problematik medför även att en del markavvattningsföretag saknar kännedom om dess roll i projekten. Det finns dessutom ingen myndighet att rådfråga i dessa samverkansprojekt. Begränsningar: Det var endast kommuner med erfarenheter av dessa projekt som inkluderades i undersökningen eftersom frågeställningarna krävde viss kännedom om markavvattningsföretag. Det var även lämpligt att endast ta hänsyn till faktorer som berör samverkansprocessen, utan att studera övriga påverkande aspekter såsom jordens permeabilitet eller växters vattenupptag eftersom detta inte påverkar studiens utfall. / Purpose: Focus on stormwater management is important because water pollution and flood risks are increasingly anticipated effects of climate change and urbanization. In case of urban growth areas, municipalities want to exploit the existing ditches rather than install new pipes. Here cooperation with agricultural drainage organizations may be required. This study contains exposition of key factors to facilitate such cooperation’s to support sustainable urban development. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between agricultural drainage organizations and municipalities in order to avoid flooding and pollution which urbanization and climate change can result in. The objective is to identify factors that can help improve cooperation between agricultural drainage organizations and municipalities. Method: The study was carried out as a case study of municipal cooperation with agricultural drainage organizations. Data was collected from literature studies and semi-structured interviews with municipalities with previous such experiences; Linköping and Norrköping. Findings: The factors that can improve cooperation are foremost communication between both parties in order to find mutual benefits and to keep the registers over agricultural drainage organizations updated. This case study has shown that improvement of collaboration can be achieved through counseling support from a transparent actor. Norrköping Municipality wishes for a simple handbook accessible even to actors with little to no prior knowledge about the process. The case study has also shown that agricultural drainage organizations are stakeholders who have a high interest in influencing projects while also having the power to control the project's time aspect. These are the key stakeholders of the project, who are important players for the project as a whole and who must be prioritized, kept informed and satisfied to facilitate collaboration. To maintain sustainable urban development the risks of flooding and water pollution need to be minimized to protect biodiversity. Open ditches mitigate the load on drainage systems which reduces the risk of flooding and support biodiversity. Implications: Knowledge of the importance in using open ditches is necessary to maintain sustainable urban development. There is data missing in the registers over agricultural drainage organizations since they are not updated. This results in difficulties for municipalities when trying to reach the correct person. This problem also results in some agricultural drainage organizations missing knowledge of their part in projects. There is also no authority to consult in these cooperative projects. Limitations: The study does not consider other aspects beside the cooperation between municipalities and agricultural drainage organizations. Only municipalities with prior experience of working with agricultural drainage organizations were questioned as the questions required certain knowledge about these processes. It was also appropriate to only consider factors that affect the cooperative process without studying other affecting aspects like the permeability or water uptake of plants since this does not affect the results of the study.
|
Page generated in 0.0467 seconds