Den här studien undersöker hur vegetationen förändras mellan 1979 och 2010 i området som idag är Hornborgasjöns naturreservat. Sjösänkningar i området ledde till att ett igenväxt träskområde ersatte en viktig vattenreservoar och närsaltfälla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vår tids mest omfattande naturvårdsarbete. Studien svarar också på om restaureringen uppnådde sitt mål och om resultatet blev som man tänkt sig. I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jämfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta från 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna. Vegetationsförändringarna i området visade sig vara omfattande mellan 1979 och 2010, där tydlig igenväxtningsmark med stora monokulturer ersattes med öppnare marker där vegetationstyperna var spridda över hela området i mindre ytor. Mångfalden i området ökade liksom vattenytan. Vattenytans stora utbredning efter restaureringen blev den stora överraskningen tillsammans med att sävvegetationen helt försvann. Undervattensvegetationens stora spridning räddade dock restaureringens syfte att gynna fågellivet trots sävruggarnas frånvaro. En ny viktig naturtyp framkom i vegetationskartan 2010, öppet vatten med död vegetation, där stora delar av vegetationstypen består av den för många hotade arter vitala biotopen död sumplövskog. / This study investigates vegetation changes in the nature reserve of Lake Hornborga between 1979 and 2010. Lowering of the surface of the lake had changed an important water reserve and nutritive salt trap into an overgrown fen and during the 80's a total pioneering restoration, perhaps the most important work of nature conservation of our time, was made. This study claims to answer if the restoration was successful and if its goals were reached. A current vegetation map for 2010 was created and adjusted in ArcGIS and this map was compared with a vegetation map of 1979. Vegetation areas were calculated to facilitate analyses between the maps. Large-scale vegetation changes have occurred between 1979 and 2010. Overgrown fenland with monoculture vegetation has been replaced by a more open landscape with a diversified growth and an open surface of water. The large extension of open surface and the disappearance of rush vegetation are two great surprises of the restoration. Thanks to a large-scale spread of underwater vegetation the aim of furthering birdlife could be reached despite the loss of rush vegetation. A new type of vegetation area has also been created, where  open water submerges dead vegetation, one of which is a biotope of dead marsh broadleaf trees, vital to many threatened species. / Vid kontakt med Lantmäteriet har muntlig bekräftelse getts gällande tillstånd av publicering av deras upphovsrätts skyddade material, där alla högskolearbeten ges sådant tillstånd vid alla Sveriges lärosäten. I mitt arbete gäller detta figur 1.

Flora und Vegetation sind Spiegelbild naturräumlicher Potenziale ebenso wie kulturbürtiger Einflüsse. Der im Rahmen einer bodenkundlichen Tagung entstandene Artikel gibt einen textlichen und kartografischen Überblick zur potenziellen natürlichen Vegetation (pnV) Sachsens. Aktuelle Vegetationsverhältnisse finden ebenso Berücksichtigung. Die Naturregionen Tief-, Hügel- und Bergland werden aus vegetationskundlicher Sicht - unter Einbeziehung aktueller Forschungen und mit Bezug auf geologische, edaphische sowie klimatische Rahmenbedingungen - charakterisiert. Regionale Besonderheiten (z. B. die Ost-West-Gliederung des Erzgebirges) werden dabei ebenso herausgestellt wie neuere Erkenntnisse zur Verbreitung von landschaftsprägenden Waldtypen (z. B. bodensaure Eichenwälder im Tiefland).

The purpose of the study is to develop a method that generates areas in the municipality of Karlstad that satisfies the habitat area requirement for the bird species lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor). The purpose is also to compare two different databases (kNN-Sweden and the Vegetation Map). Habitat area requirement for lesser spotted woodpecker is 40 ha of forest dominated by deciduous trees, which may be fragmented over a maximum of 200 ha. The software ArcMap was used to developed method to generate habitat areas, based on input from the kNN-Sweden and the Vegetation Map databases. The habitat areas were reviewed and compared by overlay analysis and compared to reported observations. Generated habitat areas from the kNN-Sweden database and generated habitat areas from the Vegetation Map database differed significantly. The format of the input data and the threshold values are probably contributing reasons of the difference. An important shortage of the kNN-Sweden database is that a buffer zone around the water surfaces at generalization has been masked off and hence the volume of mature deciduous forest generally underestimated. The number of observations of lesser spotted woodpecker within the habitat areas differed between the kNN-Sweden and the Vegetation Map that fulfilled the requirement. The Vegetation Map had 138 observations of lesser spotted woodpecker while the KNN-Sweden only had 38 observations. / Karlstads kommun behöver finna potentiella habitat för fågelarten mindre hackspett, som är en förslagen ansvarsart i kommunen. Mindre hackspett behöver minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha för häckning. Behovet kan ses som artens habitatvillkor vid utsökning av potentiella områden för dess habitat. Syftet med studien är att utveckla en metod för att finna områden i Karlstads kommun som uppfyller habitatvillkoret för mindre hackspett. Syftet är även att jämföra två olika databaser, kNN-Sverige och Vegetationskartan, vid dess användning som indata. kNN-Sverige är en rikstäckande databas med information om Sveriges skogar och dess grundformat är digitala kartor i rasterformat med en upplösning på 25 meter. Informationen i kNN-Sverige bygger på en kombination av fältdata från Riksskogstaxeringens stickprovsinventering och heltäckande data från satellitbilder. Vegetationskartan består av polygonskikt innehållande klassning av olika vegetationstyper. Underlaget för vegetationsdata är flygbilder av närainfrarödkänslig färgfilm som har tolkats och karterats utifrån dominansförhållanden hos olika vegetationstyper, med stöd från aktivt fältarbete. Med hjälp av programvaran ArcMap 10.3 utvecklades en metod som genererade habitatområden, baserade på indata från kNN-Sverige respektive Vegetationskartan. Därefter granskades och jämfördes resultaten genom överlagringsanalys och kontroll mot inrapporterade observationer av mindre hackspett. Genererade habitatområden för kNN-Sverige respektive Vegetationskartan skiljde sig åt och det genererades betydligt fler områden med kNN-Sverige. Grundformatet på indata och valet av gränsvärden är troligen en bidragande faktor till skillnaderna.   Resultaten från analysen av Vegetationskartan bedöms rimligare än kNN-Sveriges resultat. För kNN-Sverige saknades även en del områden där det finns mycket lövskog, till exempel vid Klarälvsdeltat. Vegetationskartans resultat påvisade däremot att det fanns områden med mycket lövskog kring Klarälvsdeltat. En stor brist hos kNN-Sverige är att en zon kring vattenytor har maskats bort vid generaliseringen och volymen av äldre lövskog generellt har underskattats, vilket bland annat kan förklara varför inte viktiga områden kring vatten kommit med. Antal observationer som låg inom habitatområden skilde sig betydligt mellan kNN-Sverige och Vegetationskartan, inom habitatområden som uppfyllde villkoret hade Vegetationskartan 138 observationer av mindre hackspett medan kNN-Sverige endast hade 38 observationer.

Flora und Vegetation sind Spiegelbild naturräumlicher Potenziale ebenso wie kulturbürtiger Einflüsse. Der im Rahmen einer bodenkundlichen Tagung entstandene Artikel gibt einen textlichen und kartografischen Überblick zur potenziellen natürlichen Vegetation (pnV) Sachsens. Aktuelle Vegetationsverhältnisse finden ebenso Berücksichtigung. Die Naturregionen Tief-, Hügel- und Bergland werden aus vegetationskundlicher Sicht - unter Einbeziehung aktueller Forschungen und mit Bezug auf geologische, edaphische sowie klimatische Rahmenbedingungen - charakterisiert. Regionale Besonderheiten (z. B. die Ost-West-Gliederung des Erzgebirges) werden dabei ebenso herausgestellt wie neuere Erkenntnisse zur Verbreitung von landschaftsprägenden Waldtypen (z. B. bodensaure Eichenwälder im Tiefland).