No description available.

Varumärken används i vinbranschen och det finns mycket att hämta genom att göra varumärket tydligt. För att kunna nå ut till sina kunder är det viktigt att ha en varumärkesstrategi för att maximera sitt kundsegment. Australien är ett ungt vinland som klättrat sig upp och blivit ett stort land inom vinbranschen. Frankrike å andra sidan är mindre marknadsorienterat då de producerar viner utifrån deras egna traditioner. Franska vinproducenter har svårt att anpassa sig till dagens marknad då det är viktigt att synas för att kunna behålla sitt kundsegment. Syftet med denna studie var att undersöka hur Australien respektive Frankrike använder sig av varumärkesmarknadsföring på sina viner. Även belysa skillnader i dessa två länders varumärkesstrategier. Studien utgick från fyra vetenskapliga publicerade och granskade artiklar. Ett varumärke är ofta en kombination av många attribut. Frankrike har stor potential till att visa sig mer på marknaden samt att kunna ändra deras sätt att arbeta till viss del. Australien har visats sig vara framåtsträvande och syns mycket, de är marknadsorienterade och vet vad deras konsumenter vill ha. Båda länderna använder sig av direkt marknadsföring som ökat i användandet för att nå ut till sina konsumenter. Dessa två länder kan ta lärdom av varandra för att båda länderna ska kunna nå nya marknader. / B-uppsatser

No description available.

Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktion Bakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat. Den ökade samvariansen visar inga tecken på att avta och det föreligger därmed ett intresse i att söka andra marknader. Vin är en relativt ny investeringsmarknad med låga korrelationer till aktie- och obligationsmarknaden vilket gör vin tänkvärt ur ett diversifieringsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om vin som investering är en bra källa till diversifiering med hänsyn till begränsade korrelationer, och om makroekonomiska faktorer kan förklara vinmarknadens prisrörelser samt dess korrelationsstruktur med andra marknader. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i modern portföljvalsteori som förespråkar låga eller frånvarande korrelationer som ett medel för diversifiering. Hypoteser skapas utifrån en sammanlänkning mellan teori och uppmärksammat problem. De omfattar korrelation, orsakssamband och påverkan mellan valda variabler och vin och testas empiriskt genom olika statistiska tester. Korrelationerna undersöks genom en korrelationsmatris, både gällande utvecklingen och den övergripande för studerad tidsperiod. Orsakssambandet undersöks genom ett Granger Causality test och påverkan genom modellering av multipla regressioner som korrigeras för ARCH-effekter. Resultat: Erhållna resultat visar att vin har en begränsad korrelation med både råvaror och finansiella marknader. Studien finner inte att någon av de finansiella marknaderna eller de makroekonomiska variablerna orsakar förändringar i vinpriset på kort sikt men att ett antal påverkar vinets prisrörelser. Dessa samband kan förklara de korrelationer som föreligger men också avsaknaden av dem som uppkommit ur vinmarknadens brist på nära kopplingar till andra marknader. Inkluderingen av vin i en portfölj blir följaktligen gynnsam eftersom vinet har möjlighet att sänka den totala risken och därmed skifta den effektiva fronten. Vin kan ses som en alternativ investeringstillgång för att erhålla en bättre riskreducering.

Dissertation--Fachbereich Geschichtswissenschaften--Mainz--Johannes Gutenberg-Universität, 2004. / Bibliogr. p. 261-275.

Människor i Sverige blir allt mer intresserad av mat och dryck vilket man kan se i antalet tv-program och i den ökade investeringen i alkoholreklamen. Detta och eget intresse i ämnet lade startskottet för intresset att undersöka hur vinlistor utformas för att få en ökad förståelse för hur vin hamnar på vinlistan. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom val till hur en vinlista utformas på restaurang av ägare eller så kallad vinansvarig samt om dessa val grundar sig i kundens- och/eller ägarens önskemål. Detta genom att först göra en studie av vinlistor för att ge en överblick av hur vinlistor är uppbyggda idag och vad de innehåller. För att sedan göra kvalitativa intervjuer med ägare/vinsansvariga i olika typer av restauranger för att undersöka vilka nyckelfaktorer som påverkar utformningen av vinlistan och hur restaurangägare tar hänsyn till kundens önskemål/förväntningar. Man kan se att vinlistans utformning skiljer sig åt mellan olika typer av restauranger, både då det gäller omfattning och innehåll. Resultatet från intervjuerna visar att de huvudfaktorer som påverkar vinlistan utformning hos undersökta restauranger är urval av vin, anpassning och hållbarhet. Uppsatsens undersökningar visade sig vara väldigt lärorika och relevanta till valt område. Intervjuerna visade att vinlistan är ett verktyg för ägaren att förmedla sitt intresse och sin idé med innehållet men där en viss anpassning sker efter kunden och maten som serveras tillsammans med olika synsätt på hur en hållbar vinlista ska se ut. Vinlistan är utan tvivel ett komplext verktyg som både kan användas för ägaren att leva ut sin passion för vin men även som ett verktyg för att öka försäljningen.     Nyckelord: Kunden, Restaurangägare, Val, Vin, Vinlistor

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Thèse (M.A.) -- Université Laval, 2007. / Bibliogr.: f. 164-175. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Le projet concerne la culture et le rôle social du vin français en Pologne entre la moitié de XVIIe et le début du XIXe siècle. Le but de ce travail est la présentation du procès de réception, de différentes formes de perception et de rôle social du vin dans le pays qui n'appartient pas à la zone de la culture de vin.Le XVIIIe siècle, c'est le temps des grands changements sociaux. Les changements des attitudes, de l'aspiration, de la sensibilité et des façons de communication sont les symptômes de la révolution de consommation. Les valeurs contemporaines d'économies chrétiennes se mettent à la négociation. C'est ce phénomène de la consommation qui provoque leur remplacement par l'égalitarisme et l'individualisme. À partir des informations concernant la vente, la consommation et la production de vin on peut montrer les modifications de la société en Pologne.Ce n'est pas que la société qui est soumise aux changements, mais si dynamiquement se varie le vin. Les nouvelles méthodes de production et de conservation apparaissent. Elles facilitent l'exportation non seulement de seule boisson, mais également de mode, de goûts et de culture matérielle liée à cette boisson. Les goûts de dîneurs ont évolué ensemble avec les ustensiles et la façon de laquelle le vin a été servi à la table - française ou polonaise.L'observation de l'influence du vin, si important élément de la culture française, sur la création des goûts des Polonais et leurs imaginations liées avec France et les Français, s'inscrit identiquement dans l'idée de la coopération franco - polonaise et donne les chances d'apparition d'influence mutuelle de deux cultures.

Syfte: Studien tar reda på hur researrangörer lockar svenska resenärer och vilken inverkan svenska reseföretag upplever sig ha i turisters val av mat- & vinresa. Metod: Studien utgick ifrån Fills (2011) modell för beslutsfattande med en empirisk bas från fyra semistrukturerade intervjuer och en mejlintervju med företag som arbetar inom mat- & vingenren. Resultat: Researrangörer anser att deras specifika erbjudanden lockar olika kundsegment i olika grad. Researrangörers inverkan varierade beroende på i vilket segment turisterna befann sig i.