No description available.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande. Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper. Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra. Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.

<p>Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.</p><p>Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper.</p><p>Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra.</p><p>Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.</p>

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences agronomiques : Toulouse, INPT : 2005. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. 180 réf.

Texte remanié de: Diss.--Fachbereich III--Trier--Universität, 1990.

Le projet concerne la culture et le rôle social du vin français en Pologne entre la moitié de XVIIe et le début du XIXe siècle. Le but de ce travail est la présentation du procès de réception, de différentes formes de perception et de rôle social du vin dans le pays qui n’appartient pas à la zone de la culture de vin.Le XVIIIe siècle, c’est le temps des grands changements sociaux. Les changements des attitudes, de l’aspiration, de la sensibilité et des façons de communication sont les symptômes de la révolution de consommation. Les valeurs contemporaines d’économies chrétiennes se mettent à la négociation. C’est ce phénomène de la consommation qui provoque leur remplacement par l’égalitarisme et l’individualisme. À partir des informations concernant la vente, la consommation et la production de vin on peut montrer les modifications de la société en Pologne.Ce n’est pas que la société qui est soumise aux changements, mais si dynamiquement se varie le vin. Les nouvelles méthodes de production et de conservation apparaissent. Elles facilitent l’exportation non seulement de seule boisson, mais également de mode, de goûts et de culture matérielle liée à cette boisson. Les goûts de dîneurs ont évolué ensemble avec les ustensiles et la façon de laquelle le vin a été servi à la table – française ou polonaise.L’observation de l’influence du vin, si important élément de la culture française, sur la création des goûts des Polonais et leurs imaginations liées avec France et les Français, s’inscrit identiquement dans l’idée de la coopération franco – polonaise et donne les chances d’apparition d'influence mutuelle de deux cultures. / The project concerns the cultural and social role of French wine in Poland from the middle of the 17th to the beginning of the 19th century. The aim of this work is to demonstrate the process of reception, different forms of perception and social role of wine in a country not belonging to the wine culture sphere.The 18th century is a time of major social transformations. Changes in attitudes, aspirations, sensitivity and ways of communicating are signs of a consumer revolution. Old Christian principles are becoming to be negated and it is the phenomenon of consumerism which replaces them with egalitarianism and individualism. The analysis of information regarding the sale, consumption and production of wine helps to demonstrate the transformation of the Polish society.Apart from society, the wine itself also changes dynamically, with the appearance of new methods of its production and preservation enabling the export of not only the drink itself, but also of the fashion, taste and material culture connected with it. On its way from the cellar to the table, wine is accompanied by objects which become the inseparable elements of the drinking culture. The glasses and ways of serving wine evolve together with the taste of the banqueters.Research in the influence of wine on the development of Poles’ taste and their image of France and the French is naturally compatible with the idea of Polish-French cooperation and provides an opportunity to demonstrate the mutual influence of the two cultures.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Detta examensarbete är baserat på ett uppdrag från AB Mälarplast, en plasttillverkare i Eskilstuna, med syftet att designa en serie med tre olika glastyper. Ett vin-, champagne- och grogglas skulle ges förslag på, som alla innehöll en gemensam nämnare som kopplade de alla glastyperna. Uppdragsgivaren hade redan före arbetet skapa kontakt med en kund som importerade en glasserie från Nya Zeeland. På grund av att den långa transportvägen innebär en hög kostnad försöker Mälarplast ta över den utländska leverantörens plats, och därigenom kunna erbjuda ett bättre pris. Examensarbetet är ett stöd för tillverkningen som kommer starta innan årets slut.</p><p>Arbetet kom att baseras på en bakgrundsundersökning av vinkultur, materiallära och produktionsteknik för att sedan genom olika verktyg och modeller komma fram till en konkurrenskraftig lösning för AB Mälarplasts situation. De nämnda verktygen behandlar följande områden: marknad, kvalitet och design för att nå fram till ett koncept som uppfyller kraven från uppdragsgivaren och lämpar sig bäst enligt egna observationer.</p><p>Materialalternativen och ekonomiska faktorer beskrivs i arbetet men behandlas inte djupgående eftersom de av AB Mälarplast redan fastsällts och därmed mer eller mindre lämnats låsta för mig. Dessutom var begränsningar nödvändiga och dessa delar fick stå utanför. Större fokus lades istället på det som uppdragsgivaren bad om hjälp med dvs. designen och basera detta på en vetenskaplig grund genom olika designrelaterade verktyg som lärts ut på Mälardalens högskola. Det har varit viktigt att inte lägga fram ogrundade förslag när man som designer kontra VD haft olika syn på vad som bör prioriteras: försäljning genom design eller högre intäkter genom ekonomistyrning.</p><p>Uppdragsgivaren granskade det slutgiltiga förslaget i form av en fysisk modell av typen vinglas, då denna är huvudprodukten. Därefter resulterade den slutliga designen i en CAD-fil.  Detta är grunden till framtida produktion av glasserien.</p><p> </p>

Pour des raisons historiques, la Chine est dotée d’une culture juridique conservatrice et relativement fermée. Parallèlement, le secteur du vin en France, vu comme un patrimoine national, est également marqué par un fort conservatisme. De plus, la pratique vitivinicole à l’occidentale n’a presque jamais existé avant son introduction récente en Chine. L’investissement chinois en France dans le secteur du vin s’est vu dans l’obligation de percer un tunnel entre deux mondes isolés. Au cours de ce processus particulier, des risques juridiques et des contentieux apparaissent en raison des surprises juridiques pouvant survenir au cours du processus d’investissement. Face à ce problème, le droit écrit semble insuffisant, étant donné les particularités de l’investissement chinois et des spécificités du secteur du vin. Quand ces deux particularités se rencontrent, des nouveaux instruments juridiques voient le jour. Des pratiques particulières à cet effet sont « inventées » par les parties en présence, afin d’écarter les risques ainsi que d’éventuels contentieux causés par les lacunes du droit écrit. / For historical reasons, China has a conservative and relatively closed legal culture. At the same time, the wine sector in France, seen as a national heritage, is also marked by strong conservatism. Moreover, western vitivinicultural practice hardly ever existed before its recent introduction in China. The Chinese investment in France in the wine sector was forced to break through a tunnel between two isolated worlds. During this particular process, legal risks and litigation arise due to legal surprises that may arise during the investment process. Faced with this problem, the written law seems insufficient, given the peculiarities of Chinese investment and the specificities of the wine sector. When these two particularities meet, new legal instruments are created. Specific practices for this purpose are "invented" by the parties involved, in order to eliminate the risks as well as possible litigations caused by the shortcomings of the written law.

Les levures non-Saccharomyces, naturellement présentes dans les moûts, peuvent impacter positivement ou négativement la qualité des vins. Depuis quelques années, l’utilisation de cultures mixtes comme starters, associant une souche de Saccharomyces cerevisiae et une souche d’une autre espèce est proposée aux œnologues. C’est le cas du couple S. cerevisiae/Torulaspora delbrueckii. L’étude des interactions entre la souche T. delbrueckii Zymaflore Alpha et S. cerevisiae Zymaflore X5, de la société Laffort, a été réalisée. Les fermentations alcooliques ont été effectuées dans un réacteur à double compartiment permettant la séparation physique des levures tout en conservant l’homogénéité du milieu de culture. Les résultats ont mis en évidence que la séparation impacte la croissance des deux souches suggérant l’existence d’interactions de type cell-cell contact entre ces deux souches. Si une grande majorité de praticiens utilise désormais les levures sélectionnées, certains ont fait le choix de favoriser les populations autochtones de levures S .cerevisiae et de levures non-Saccharomyces. L’incidence de deux facteurs de l’environnement a été étudié sur un mélange de cinq espèces de non-Saccharomyces (T. delbrueckii, Metschnikowia spp., Candida zemplinina, Hanseniaspora uvarum, Pichia kluyveri) et de deux souches de S. cerevisiae (une à phase de latence courte, une à phase de latence longue) en cultures pures et en mélange. L’inoculation de la souche de S. cerevisiae à phase de latence longue dans un moût saturé en CO2 permet de stimuler les levures non-Saccharomyces d’intérêt (T. delbrueckii/P. kluyveri) tout en inhibant les espèces indésirables (H. uvarum, C. zemplinina). / Non-Saccharomyces yeasts, naturally found in grape must, can impact wine quality positively or negatively. In recent years, the use of mixed cultures as starters (association of S. cerevisiae species and other species) such as the couple Saccharomyces cerevisiae/Torulaspora delbrueckii is proposed to winemakers. Interactions between these two species have been studied with two commercial strains, T. delbrueckii Zymaflore Alpha and S. cerevisiae Zymaflore X5 (Laffort). Alcoholic fermentations were carried out in a fermentor with double compartment allowing a physical separation of yeasts and preserving the homogeneity culture medium. The results highlighted that the physical separation impacts the growth of both strains, suggesting interactions of type cell-cell contact between these two strains. If a large majority of winemakers use selected yeasts strains, some of them chose to favor native yeasts, S. cerevisiae species and non- Saccharomyces species. The impact of two environmental factors was investigated on five non-Saccharomyces species (T. delbrueckii, Metschnikowia spp., Candida zemplinina, Hanseniaspora uvarum, Pichia kluyveri) and two strains of S. cerevisiae (one with short fermentation lag phase, one with long fermentation lag phase), in pure and mixed cultures. The inoculation with S. cerevisiae with a long fermentation lag phase in a must saturated with CO2 allowed to stimulate some of non-Saccharomyces which present an interest in winemaking (T. delbrueckii/P. kluyveri) and inhibit the undesirable ones (H. uvarum, C. zemplinina).

L'innovation dans le conditionnement du vin amène les industriels à proposer de nouveaux emballages, plus pratiques et plus respectueux de l'environnement. Une bouteille éco-conçue, à base de polyéthylène terephthalate (PET), contenant du PET recyclé a été développée en vue de d'emballer du vin rosé de type Cinsault. Le vin est un aliment très sensible à l'oxygène et malgré les bonnes propriétés barrières du PET, un conditionnement sur une longue durée peut entrainer une dégradation de ses qualités aromatiques. Pour protéger le vin au mieux, un absorbeur d'oxygène a alors été rajouté au PET constituant la bouteille. Les modifications du profil aromatique du vin peuvent être dues à l'entrée d'oxygène mais aussi aux transferts des composés d'arôme au travers de la bouteille et du bouchon. Ces transferts sont potentiellement accentués par la présence de PET recyclé et d'absorbeur d'oxygène. En vue de comprendre au mieux ces phénomènes les travaux de thèse présentés ici ont porté sur :-L'étude des propriétés thermique, structurales et barrière aux gaz et aux composés organiques volatils (arômes et éthanol) des différents matériaux ainsi que sur l'impact des COV sur la modification de ces propriétés-L'étude de l'oxydation d'un composé d'arôme sensible, le méthionol et l'effet protecteur des absorbeurs d'oxygène-L'étude de l'évolution du profil aromatique du vin et de la sorption des arômes dans les bouteilles et le bouchon après 12 mois de conditionnement dans les bouteilles en PET contenant ou non du PET recyclé et un absorbeur d'oxygène. Ces travaux ont permis de montrer que de nombreux changements ont lieu au cours du stockage du vin et que les réactions d'oxydation sont favorisées lors de l'utilisation de PET. Toutefois, une conservation du rosé sur un temps court (6 mois) est possible. Le recyclage du PET modifie les propriétés thermiques et diminue légèrement les propriétés barrières aux arômes du matériau. Toutefois malgré ces différences structurales, la présence de PET recyclé dans la bouteille de PET n'influe pas de façon marquée la qualité organoleptique du vin. L'ajout d'une quantité adaptée d'absorbeur d'oxygène (3%) dans la bouteille en PET permet d'augmenter la durée de conservation du vin, jusqu'à 12 mois, avec un produit équivalent en qualité à celui trouvé pour une bouteille en verre. Les phénomènes de transferts d'arômes entrainent quant à eux des pertes négligeables en composés aromatiques. La présence d'absorbeur d'oxygène, même si elle modifie les propriétés thermiques du PET et augmente ses propriétés barrières aux composés d'arôme, ne semble pas au final impacter les transferts d'arômes lors de la conservation du vin. / Innovation in wine packaging prompts industrials to offer more convenient and environment friendly packages. An eco-designed bottle, made of partially recycled polyethyleneterephthalate (PET) (containing a part of recycled) was specifically developed to package a Cinsault rosé wine. Wine is a product very sensitive to oxygen, and despite the good barrier properties of PET, storing wine for an extended period of time, may reduce its organoleptic qualities. To protect the wine, an oxygen scavenger was embedded in the PET. Alterations of aromatic profile of the wine can be related to oxygen ingress and loss of aroma compound caused by their transfers through the bottle. Furthermore, these transfers are potentially magnified by the presence of recycled PET and oxygen scavengers. To accurately understand those phenomena, the thesis presented here covers the following subjects:-The study of thermal structural properties and barrier properties to gas and volatile organic compounds (aroma and ethanol) of the involved materials-The study of oxidation of a sensitive aroma compound (methionol) and preservation using oxygen scavengers-The study of wine aromatic profile and aroma sorption through the bottle and the stopper evolutionduring 12 months of packaging in PET bottles and relationship with the barrier properties of materialsThis work shows that during storage of wine, numerous changes in aromatic profile take place and that oxidation and ageing reactions are favoured using PET bottle. However the use of PET allows the storage of rosé wine for a short duration (6 months). Recycling of PET slightly reduces the thermal properties and the aroma barrier properties. However, despite its structural differences, the quality of the wine is not deeply affect. The addition of a suitable amount of oxygen scavenger (3%) in PET bottles provides a longer duration of storage for wine (up to 12 months) with results equivalent to a glass bottle. Whatever the packages, the aroma transfer phenomena (sorption and permeation) only account for a negligible part of aroma compounds losses. Even if the presence of oxygen scavengers slightly alters the thermal and aroma barrier properties of the PET, not consequences are evidenced on aroma transfer during the storage of wine.