Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.

Idag lever vi på en planet som är hotad av oss människors miljöförstöring. I denna klimatkris står köttindustrin för den största andelen klimatpåverkan inom livsmedelsindustrin. Men intresset för att äta mer vegetariskt och veganskt har ökat sedan 2018 bland konsumenterna tack vare den ökade medvetenheten. För att vägleda konsumenterna till att välja mer hållbara alternativ finns verktyg som hållbarhetsmärkningar, färg, bild och typografi som informerar konsumenten genom förpackningens design. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tofuförpackningar visuellt kommunicerar budskap avseende hållbar utveckling. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval tofuförpackningar framtagna genom en visuell research på två större svenska matvarubutiker. I den kvalitativa innehållsanalysen låg fokuset på att undersöka och beskriva samtliga analysenheter kopplat till grafisk design och hållbarhet för att på så sätt ta reda på med vilka designelement som används på tofuförpackningarna för att kommunicera hållbarhet till konsumenten. Resultatet visar tydligt att hållbarhetsmärkningar är det vanligaste tillvägagångssättet på det urval tofuförpackningar som undersökts för att kommunicera vidare om produkten är hållbar eller ej. Färger, bilder och typografi är ett mindre vanligt tillvägagångssätt att kommunicera produktens hållbara produktion. Traditionell tofu och tempeh görs på sojabönor, en baljväxt som inte går att odla i det svenska klimatet. Däremot finns det ett alternativ till sojabönan; sötlupinen. Sötlupinen är en baljväxt med liknande egenskaper som sojabönan och ska inte förknippas med den invasiva lupinblomman som normalt växer längs vägar och grässluttningar. Till skillnad från den är sötlupinen ätbar, har en positiv inverkan på jorden samr att den går att odla i det svenska klimatet – från Skåne i söder till Umeå i norr. Då tofu och tempeh i praktiken kan göras på vilken typ av baljväxt som helst började tankarna gå i att skapa ett varumärke som tar vara på den svenska råvaran sötlupin genom att producera helsvensk tofu och tempeh. Den kreativa delen landade därav i ett varumärke vid namn Sörböna som kombinerar det asiatiska köket tillsammans med den svenska råvaran sötlupin.   I de kommande delarna presenteras min arbetsprocess, tillvägagångssätt och resultat av Sörböna, varumärket som ger konsumenten asiatiskt på svenskt vis.

Det rapporteras på flera platser i världen att fler och fler män mår dåligt över sin egna kroppsbild. Män klär sig för att gömma sina kroppar, de har ångest över hur de ser ut och de jämför sig själva med andra på negativa sätt.  Människor möts av stereotypa bilder för hur män ska vara inom reklam, film och andra typer av visuell kommunikation. På grund av detta påverkas människors förhållningssätt till sig själva och till andra människor, samt att det begränsar deras möjligheter.  Syftet med den här studien är att ur ett normkritiskt och normkreativt designperspektiv undersöka representationen av mäns kroppsformer i en kroppsidealskampanj och i sortimentet på hemsidan hos den svenska herrmodekedjan Brothers. Studien har som avsikt att bidra till mer kunskap gällande representation och normativt designtänkande inom grafisk design.  För att besvara frågeställningarna gjordes en visuell innehållsanalys med ett strategiskt och ett totalurval för respektive fråga. Materialet som analyseras är en stillbild från kampanjen Size You samt ett urval från Brothers hemsida.  Totalt kodades det 130 bilder enligt studiens kodinstruktioner och kodprinciper, resultatet sammanställdes och presenteras sedan i tårtdiagram. Resultatet visade en brist på representation av de kroppsformer som faller utanför normen. Jag har skapat varumärket Dialog som är ett företag med visionen att genom personliga berättelser och utbildning öka normmedvetenheten, skapa samhällsdebatt och därmed förändring. Runt om i världen rapporteras det om att fler och fler män mår dåligt över sina kroppar och kroppsbilder. Mycket av detta är kopplat till maskulinitet, hur män “bör” se ut, hur de ska bete sig och vad de får och inte får göra som män. Boken “Hat, kärlek & likgiltighet” är en samling av mäns tankar om sina kroppar och kroppsbilder i deras egna ord. Boken har som syfte att lyfta fram berättelser som annars inte pratas om speciellt ofta. Den fungerar även som en plattform för män som tidigare inte haft möjlighet att prata om sina känslor på det här sättet. Med boken vill vi även öka medvetenheten för de olika utmaningar män möter i samhällets syn på kroppsideal.

I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

No description available.

This study aims to research how crisis situations are visualized. The study will research theboardgame Klarar du krisen? made by Svenska Lottakåren. Based on theories in visualcommunication and crisis communication the study does a visual analysis of a board game.The board game is then compared to a brochure that treats the same topic. The comparisondiscusses how a crisis is produced in different media and how the user is put into differentcrisis situations, but also how the composition and relation between text and image differsbetween the medias. The result shows the cards are simplistic and use a question-and-answerstructure. The icons are mostly designed for game design instead of crisis preparation andthere is a lack of relevance between text and image in the boardgame. The game sacrificesdesign for educational purposes but there is a clear orientation because of its simplicity andcomposition.

Denna studie beskriver hur svenska lärosäten använder sig av retorik för att kommunicera sin identitet till externa intressenter. Genom en kvalitativ textanalys undersöks artiklar och medförande bilder ur åtta svenska lärosätens forskningsmagasin: Chalmers Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Högskolan Väst, Jönköping University, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Högskolan i Borås. Genom Hoffman och Fords (2010) organisationsretoriska modell analyserades en artikel från de utvalda lärosätenas forskningsmagasin för att se på vilket sätt de uttrycker sin strategiska vision samt vilka strategier de använder för att skapa och upprätthålla sin identitet. Vi analyserade även bilderna till respektive artikel för att se vad de bidrar med i lärosätenas kommunikation. Utöver samarbete med externa intressenter var de strategiska visioner som tydligast framträdde i magasinen lärosätenas forskningskvalitet och deras goda innovationsförmåga. Det skiljer sig dock åt mellan lärosäten på vilket sätt dessa två teman framställs. Resultaten i denna studie indikerar att mindre lärosäten är mer benägna att kommunicera värdet av innovation och konkurrensfördelar till sina externa intressenter. Detta för att förbättra sin image och attrahera externa intressenter att samarbeta med lärosätet. Resultaten indikerar även att associeringsstrategier är vanliga när lärosätena bygger sin identitet. Denna studie visar dock att även differentieringsstrategier förekommer. Slutligen indikerar resultaten att bilder har potential att förbättra lärosätenas kommunikation av sin strategiska vision och kan även hjälpa lärosätet att nå ut med forskningsresultat till en bredare målgrupp. / This study describes how Swedish universities use rhetoric to communicate their identity to their external stakeholders. Articles and pictures in research magazines of eight Swedish universities are examined through a qualitative text analysis, these universities are: Chalmers University of Technology, Lund University, University West, Jönköping University, Mid Sweden University, the University of Gävle, Royal Institute of Technology (KTH) and the University of Borås. A organizational rhetorical model for text analysis by Hoffman and Ford (2010) is used to study the universities concerned in their way of expressing their strategic vision, how they use different strategies in their identity building and what their published photos in the magazines contributes to the communication of the strategic vision. The results of the study indicates that smaller institutions are more prone to communicate the value of innovation and competitive advantage in their communication with external stakeholder in order to establish a good image and attract external stakeholder to cooperate with the university. The most commonly used rhetorical strategy by universities to communicate their identity is by association. The use of differentiation is however an interesting strategy that might help higher education institutions stand out from the crowd and create a more unique identity. The use of pictures can also be helpful to communicate the strategic visions. Because of the popular science character of the visual communication, pictures can also help universities to reach a broader audience with the latest academic research.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

I framväxten av den nya tekniken på 2000-talet så har företagens sätt att förmedla sin visuella kommunikation förändrats. Sociala medier är ett relativt nytt medel för företag att kommunicera med sina intressenter. Av alla personer som använder internet varje dag i Sverige så använder en femtedel av dem det sociala mediet Instagram. Hur kommunicerar då två av de Svenska företagen med flest följare på Instagram, H&M och Volvo, visuellt på Instagram? I en kvalitativ bildanalys av H&Ms och Volvos bilder på Instagram så har den typiska bilden för vardera företag definierats. Resultatet av undersökningen blev att H&Ms typiska bild består oftast av en samling olika produkter, upplagda på golvet. Volvos typiska bild innehåller en bil, ett berg och en skog. Betraktaren av bilderna på Instagram kan tolka en bild på många olika sätt, representationen i bilden blir då en verklighet för vardera betraktare som varierar beroende på betraktarens synsätt.

This written report is part of a design research project which explores crisis as a narrative and how it is communicated within the Swedish public sphere. The project delves into the complexity surrounding Sweden’s national emergency preparedness to war crisis on a holistic level to gain a perspective on the different interplay of power structures. The written report includes a contextual analysis of Sweden’s 2018 brochure If Crisis or War Comes (Om krisen eller kriget kommer) to draw a parallel connection between past and present narratives. The design research process is conducted through artistic and designerly experimentations as a way of exploring and mapping the topic’s complexity. The design research project uses a Swedish emergency shelter room (skyddsrum) as an artistic and overarching metaphor of the cumulated research. The aim of the design research project is to instigate critical thinking and dialogue surrounding the narrative of war crisis from the perspective of change.