Fostrets rörelser kan vara en indikator på den intrauterina miljön, där avtagande fosterrörelser kan tyda på att moderkakan inte fungerar optimalt. När fostret får för lite syre och näring spar fostret energi genom att röra sig mindre. Det finns olika räknemetoder för att registrera fosterrörelser. Metoderna har utvecklats för att identifiera ett foster som är under risk, där förlossningen måste tidigareläggas för att rädda barnets liv. Evidens för räknemetodernas effektivitet diskuteras i en pågående internationell diskurs. Mindfetalness är en ny metod för att observera fostrets rörelser, där fokus är att registrera rörelsernas styrka, kvalité och karaktär utan att räkna varje enskild rörelse.   Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av att arbeta med Mindfetalness på barnmorskemottagning.   I december 2017 genomfördes en datainsamling, med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär, till barnmorskor som arbetar på en mottagning som lottats att dela ut en broschyr till gravida kvinnor. Svaren analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats.   Majoriteten av barnmorskorna upplevde att broschyren var lätthanterlig, stödjande och den kompletterade deras muntliga information om fosterrörelser. Barnmorskorna upplevde att kvinnorna var nöjda och kände sig trygga med att få broschyren. I några få fall upplevde barnmorskorna att kvinnorna blev oroliga. Barnmorskorna förmedlade att informationen om Mindfetalness underlättade kvinnornas anknytning till sitt ofödda barn. Att informera om fosterrörelser var enligt barnmorskorna svårt men samtidigt viktigt och betydelsefullt.   Mindfetalness kan vara en lämplig metod för barnmorskor att använda då de informerar och samtalar om fostrets rörelser med gravida kvinnor. Fler studier behövs om metodens effektivitet avseende att identifiera foster under risk. / Fetal movements can be an indicator of the intrauterine environment, where reduced fetal movements may interpret a placenta deficiency. When a shortage of oxygen and nutrition occurs the fetus saves energy by moving less frequently. There are a variety of methods for recording fetal movements. The methods have been created to identify a fetus at risk and the delivery might be put in advance to save the fetus’s life. There is an on-going international discussion whether the counting methods carries enough evidence. Mindfetalness is a new method to observe fetal movements, where the main focus is to record the strength, quality and characteristic of the movements without counting each and every movement.   The purpose was to observe midwives experience working with Mindfetalness at midwifery clinics.   In December 2017 data collection was conducted via a web-based questionnaire including midwives practicing at antenatal clinics, which were randomized to hand out brochures to pregnant women. The responses were analysed based on a content analysis with inductive approaches.   A majority of the midwives experienced the brochure manageable, supporting and complemented the verbal information about fetal movements. The midwives experienced that the women perceived satisfaction and felt secure receiving the brochure. A few women experienced anxiety according to the midwives. The midwives conveyed the information of Mindfetalness facilitate the women’s attachment to their unborn child. To inform about fetal movements was according to the midwives difficult but at same time important and meaningful.   Mindfetalness can be an appropriate method for midwives when informing and talking about fetal movements to pregnant women. Further research focused on the methods efficacy to identify a fetus at risk is necessary.

Lärare i utökad utbildning i Sverige arbetar inte bara i utökad utbildning utan även under skoltid och i verksamhet mellan skola och utökad utbildning. Därför har lärare på utökad utbildning ett komplext uppdrag. Studier visar att lärare, både nationellt och internationellt, upplever psykiska problem. Det är dock få studier som har undersökt lärares olika arbetsuppgifter och psykiska hälsa, särskilt hos lärare som arbetar inom utökad utbildning. I den här texten använder vi en undersökning för att utforska lärares upplevda psykiska hälsa i relation till deras arbetsuppgifter under skoltid, utökad utbildning och de aktiviteter de ägnar sig åt. Vi använder modellen Job demand-control-support för att tolka respondenterna ' svar i undersökningen för att visa att lärare generellt ser sin psykiska hälsa som hälsosam när det gäller deras arbete under skoltid, utökad utbildning och aktiviteter som kopplar samman skola och utökad utbildning. Däremot ser lärarna sin hälsa som något mer hälsosam under utökad utbildning än under skoltid och aktiviteterna däremellan. Våra resultat visar också att lärares arbetsuppgifter är varierande och olika lärare har olika arbetsuppgifter, vilket bidrar till deras yrkes komplexitet.

Bendras šio darbo, tema „Darbo sutarčių nutraukimo už šiurkščius darbo pareigų pažeidimus, kuriais kėsinamasi į turtą, turtines teises ir turtinius interesus (Darbo kodekso 235 straipsnio 2 dalies 2 ir 7 punktas)“, tyrimo tikslas – darbo sutarčių nutraukimo už šiurkščius darbo pareigų pažeidimus, numatytus Darbo kodekso 235 straipsnio 2 dalies 2 ir 7 punktuose reglamentavimo bei praktinio įgyvendinimo klausimų analizė. Pirmoje dalyje atskleidžiamos veikų, numatytų Darbo kodekso 235 straipsnio 2 dalies 2 ir 7 punktuose, sampratos, analizuojamas jų pasireiškimo darbo teisiniuose santykiuose galimybės ir būdai, pateikiami pasiūlymai kaip organizuoti turto, turtinių teisių ir turtinių interesų apsaugą. Antroje dalyje, lyginant Darbo įstatymų kodeksą, Darbo sutarties įstatymą ir Darbo kodeksą, analizuojama kaip keitėsi darbo sutarties nutraukimo be ispėjimo reglamentavimas po Lietuvos Respublikos nepriklausomybės atkūrimo, taip pat, remiantis šią dieną galiojančiu Darbo kodeksu bei Lietuvos Aukščiausiojo Teismo formuojama vieninga teismų praktika, nagrinėjama darbo sutarties nutraukimo, kaip drausminės nuobaudos, įgyvendinimo tvarka. Šioje darbo dalyje pateikiami Lietuvos įmonių apklausos apibendrinimo rezultatai bei tam tikri jų vertinimai. Darbo pabaigoje pateikiamos, pirmoje ir antroje dalyje išanalizuotų klausimų pagrindu prieitos išvados, taip pat temos atskleidimui naudotos literatūros sąrašas. / The general task of this work is analysis of legal regulations on Termination of Employment Contracts Due to Gross Breach of Work Duties (Paragraphs 2 (2) and 2 (7) of Article 235 of the Labour Code of the Republic of Lithuania) and their practical application. The first part discloses conceptions of deeds provided in the Labour Code of the Republic of Lithuania (Paragraphs 2 (2) and 2 (7) of Article 235) and also how those deeds display in the relations governed by the Labour Law. There are some suggestions made how the Employer could organize protection of his property, property rights and property interests. The second part contains analysis of regulation of termination of employment contracts due to gross breach of work duties changed since the rehabilitation of the Independence of Lithuania Republic. The order of application of termination of the labour contract as a disciplinary punishment is analysed on the ground of the valid Labour Code and the unified court practise formed by the Supreme Court of the Republic of Lithuania. There are drawn some conclusions based on questionnaire filled by Lithuania companies. The conclusions on the subjects analyzed in the first and second parts of the work are drawn by the author at the ending as well as the list of literature referred to.