Syftet med studien var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete påverkade work-life balance hos medarbetare inom industri- och sjukvårdssektorn, samt om det fanns skillnader i tillfredsställelse med skiftarbete och work-life balance mellan industrin och sjukvården. Vidare undersöktes om ålder, kön eller hemmaboende barn hade någon betydelse. Resultatet visade att tillfredsställelse med skiftarbete kan predicera work-life balance utifrån work-family conflict samt family-work conflict, och att arbetet inkräktar mer på privatlivet än vice versa, detta gäller båda tjänstesektorerna. Ålder hade viss påverkan på upplevelsen av att arbetet inkräktade på privatlivet. Resultatet belyser riskområden relevanta för att uppnå en god work-life balance.

The aim of this thesis is to investigate how production employees at an industrial company in Sweden experience their work-life balance and to investigate work-related factors that may affect their work-life balance in the workplace. A qualitative method was used with semi-structured interviews to find out how production employees experience work-life balance. A total of 13 people participated in the interviews and a manifest content analysis was used for data analysis. In conclusion, production employees experience poorer work-life balance when production increases its rates as they often have to work overtime on weekends and receive information late about overtime work. The results indicate that participants experience a decrease in work-life balance when they do not have material to work with and hence are forced to become stagnant in production and experience uncertainty as to whether they will need to work overtime. When material enters employees feel that they need to work to catch up with what could not be produced, and become more stressed, which affects their well-being in the workplace.

No description available.

Vi kommer i denna uppsats presentera olika teoretiska utgångspunkter för att analysera hurtillgänglighet påverkar möjligheterna till balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Våra primärateoretiska utgångspunkter är Work-life balance, Gränslöst arbete och Tillgänglighet. Vi harfokuserat och utformat vår studie efter vårt urval av respondenter; bemanningsansvarigachefer. För att ge läsaren en insikt i hur arbetssituationen ser ut i helhet har vi valt attdessutom använda oss av Krav-kontroll-stöd-modellen samt Effort-reward. Det empiriskamaterialet till uppsatsen samlades in via åtta intervjuer där samtliga respondenter arbetarinom olika branscher med fysisk arbetskraft. Med fysisk arbetskraft syftar vi till att deanställda endast kan utföra arbetet på plats och att möjligheten för distansarbete inte finns.Uppsatsens slutsatser är att tillgängligheten ställer höga krav i arbetet och det bidrar till enrisk för obalans och gränsdragningskonflikt mellan arbete och övrigt liv. Flera aspekter ochkomponenter spelar in i upplevelsen av att arbetet stundvis tar mer energi än det ger och vikommer att närmare presentera det i slutet av uppsatsen.

This study investigated the relationships between several work motivational process variables and work-life-conflict (WLC) and how these variables contribute to job related outcomes such as work performance, job satisfaction and life satisfaction. This survey study identified several correlations which suggest that a more comprehensive model of motivation should include variables such as energy pool and direction toward organizational objectives. Results also suggest that WLC contributes to the amount of energy pool available to workers and the amount of motivation exhibited by workers. WLC also impacts important job and life attitudes directly and through the above mentioned motivation process variables. The basis for a comprehensive work motivation model will be posited and theoretical and practical implications will be discussed.

Studien ämnade förklara varför svenska kvinnor i mycket högre grad än svenska män är positivt inställda till förslaget om införandet av en sex timmars arbetsdag. Då kvinnor och män har olika genomsnittliga veckoarbetstider testades om en del av könsskillnaden i frågan kunde förklaras av arbetstidsomfattning. Forskningsfrågan var: Kan könsskillnader i arbetstidsomfattning vara en orsak till att kvinnor generellt sett är mer positivt inställda till arbetstidsförkortning än vad män är? Studien baserades på data från SOM-institutets årliga nationella undersökning från 2013.   Tidigare forskning har bland annat belyst vikten av arbetstidsförkortning som ett verktyg för jämställdhet, med grund i den obalans som råder mellan könen i frågan om obetalt hushållsarbete och närvaro på arbetsmarknaden. En förhållandevis vanlig anledning varför kvinnor väljer att deltidsarbeta är obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Genom att studera arbetstidsomfattnings effekt på inställningen till arbetstidsförkortning utforskades således huruvida kvinnors deltidsarbete skulle kunna vara en delförklaring till deras positiva inställning. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av arbete/familj gränsteorin samt begreppet work-life-balance (WLB).   Bivariata OLS-regressioner fastslog signifikanta könsskillnader i både arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning, samt ett kurvlinjärt samband mellan arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning. Vid kontroll för ytterligare variabler hade arbetstidsomfattning ingen signifikant påverkan på kvinnors inställning till arbetstidsförkortning. För män fanns det dock ett samband mellan variablerna i nästan alla arbetstidsomfattningsgrupper. Dessa resultat teoretiseras bland annat spegla stereotypen om mannen som hemmets huvudförsörjare.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med MS-fatigue upplever upplägg och innehåll i FM-kursen, samt vilken betydelse de upplever att kursen haft för deras möjligheter att hantera sin MS-fatigue i vardagen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data är analyserad med riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att deltagarna upplevde att kursen var lärorik men ansträngande. Samtidigt gav kursen dem kunskap och strategier för att hantera MS-fatigue i vardagen. Huvudfyndet anses vara hur deltagarna upplever kursen stöttat dem hantera MS-fatiguen i vardagen genom användning av strategier och hjälpmedel. I diskussionen tas aspekten av resultatet om hur deltagarna blivit mer aktiva trots de infört vila i relation till aktivitetsbalans. Även aspekten om arbetsterapeutens expertis inom hjälpmedel och stödja deltagarna i användning av detta kunde möjliggöras i kursen. Konklusionen är att fler studier behövs för att studera Fatigue Management påverkan på aktivitet ur aktivitetsbalansperspektivet. / The purpose of this study was to describe how people with MS fatigue experience the structure and content of the FM course, and if the course helped them to handle their MS fatigue in their daily lives. A qualitative method of semi structured interviews was used. Data is analysed with directed qualitative content analysis. The result shows that the participants felt that the course was educative but strenuous. The course gave them knowledge and strategies for managing MS fatigue in everyday life. The main finding is considered how the participants experience the course supported them managing the MS fatigue in everyday life through the use of strategies and tools. In the discussion, the aspect of the result of how participants became more active, despite the added rest in relation to the activity balance, is taken. The aspect of the occupational assistant's expertise in assistive devices and supporting participants in using this could also be made possible in the course. The conclusion is that more studies are needed to study Fatigue Management's impact on activity from the activity balance perspective.

No description available.

This qualitative study highlights how independent artists experience various role conflicts and how they use boundaries. The study takes its point of departure from previous research on how boundaries and role conflicts arise in several different professions. Four separate qualitative interviews have been analyzed according to a thematic analysis. The interview questions focused on how independent artists combine their commitments, which role conflicts they experience and how they make use of boundaries.

Work-life balance involves the management of work and social responsibilities. Specifically, it describes the ability to meet the demands of multiple roles involving academics, social, personal, and professional life. Literature has shown that there is an increasing number of students who are working while taking classes at a university. Previous research has described how young adults balance working and going to school and how work hours influence student's mental, physical, and health behaviors. The purpose of this study is to examine the association between a student's ability to balance work demands, student and life responsibilities, and health outcomes. Using a cross-sectional design, differences between quality of life and work-life management among college students was measured with the 12-Item Short-Form Health Survey (SF-12) and the Work-Life Balance survey. The survey questions were built in the online survey system, Qualtrics, and distributed to students through a campus-wide email. Collected data was downloaded into SPSS, and statistical significance between quality of life, work-life balance, and student demographics was analyzed using one-way ANOVA. Results of this study showed a significant difference in work-life balance and quality of life scores between working and non-working students as well as among students' age, gender, class status, major, work hours, work location, and sleep.