Объектом исследования явилась школьная самостоятельность учащихся младших классов. Предметом исследования стал уровень и проявления самостоятельности младших школьников в учебной деятельности. Магистерская диссертация состоит из введения, двух глав, заключения, списка литературы (78 источников) и приложения, включающего в себя бланки применявшихся методик. Объем магистерской диссертации 89 страниц, на которых размещены 16 рисунков. Во введении раскрывается актуальность проблемы исследования, разработанность проблематики, ставятся цель и задачи исследования, определяются объект и предмет исследования, формулируются основная и дополнительные гипотезы, указываются методы и эмпирическая база, а также этапы проведения исследования, научная новизна, теоретическая и практическая значимость работы. Первая глава включает в себя обзор иностранной и отечественной литературы по теме школьной самостоятельности учеников 6-10 лет. Представлены разделы, посвященные исследованию показателей структурных составляющих школьной самостоятельности и их взаимосвязей у учащихся младших классов. Выводы по первой главе представляют собой итоги по изучению теоретического материала. Вторая глава посвящена эмпирической части исследования. В ней представлено описание организации и методов проведенного исследования и результатов, полученных по всем использованным методикам: Диагностика параметров учебной самостоятельности младших школьников (по методике Н. В. Калининой), Методика «Нерешаемая задача» и экспертная оценка самостоятельности учащихся (А.К. Осиницкий), Карта проявлений самостоятельности (А.М. Щетинина), Анкета «Оценка уровня развития силы воли (Л.В. Балясникова). Также в главе представлен корреляционный и статистический анализ результатов исследования. Выводы по главе 2 включают в себя основные результаты эмпирического исследования. В заключении в обобщенном виде изложены результаты теоретической и эмпирической частей работы, а также выводы по выдвинутым гипотезам, обоснована практическая значимость исследования и описаны возможные перспективы дальнейшей разработки данной проблематики. / The object of the research was the school independence of primary school students. The subject of the research was the level and manifestations of the independence of primary schoolchildren in educational activities. The master's thesis consists of an introduction, two chapters, a conclusion, a list of literature (78 sources) and an appendix, which includes the forms of the applied methodologies. The volume of the master's thesis is 89 pages, on which are placed 16 figures. The introduction reveals the relevance of the research problem, the development of the problematics, the purpose and objectives of the research are set, the object and the subject of research are determined, the basic and additional hypotheses are formulated, the methods and the empirical base are specified, as well as the stages of the research, the scientific novelty, the theoretical and practical significance of the work. The first chapter includes a review of foreign and domestic literature on the topic of school independence for children 6-10 years old. The sections devoted to the study of indicators of the structural components of school independence and their interconnections in primary school students are presented. Conclusions on the first chapter are the results of the study of theoretical material. The second chapter is devoted to the empirical part of the study. It provides a description of the organization and methods of the study and the results obtained using all the methods used: Diagnostics of the parameters of educational independence of junior schoolchildren (according to the method of N. V. Kalinina), Method "Unsolvable problem" and expert assessment of the independence of students (A. K. Osinitsky), Map of manifestations of independence (A. M. Shchetinina), Questionnaire "Assessment of the level of development willpower (L.V. Balyasnikova). Also, the chapter presents a comparative, correlation and statistical analysis of the results of the study. The findings of Chapter 2 are the main results of the empirical study. In conclusion, brief results of the theoretical and empirical parts of the work are presented, as well as conclusions on the hypotheses. The practical significance of the study is substantiated and possible prospects for further development of the problematics are described.

<p>Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter.</p> / <p>Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.</p>

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter. / Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna. / Students´ knowledge of science have deteriorated both internationally and nationally PISA studies. We have also experienced a lack of chemistry teaching in the lower ages. The purpose of the study is to contribute with knowledge of an everyday related and an experimental approach and make visible the importance of the scientific language for younger pupils' knowledge in chemistry. The study was conducted as an action research which involves forming a knowledge based on their own practice and then conducts a research that leads to a change. The actions we performed consisted of two experiments with the associated pre- and after work. The study was conducted in year one and two with 40 of 49 students. The documentation consisted of students’ stencils, tests, post-it notes and videodocumentation. The study shows that the students' understanding of chemistry through an experimental approach is expressed in several different ways. Students express their understanding when they communicate about hypotheses, uses and explain concepts, giving examples of mixtures and solutions, find connections, and explain the experiments and their results. The study's overall conclusion is that an experimental approach creates opportunities for students to feel the joy of chemistry and a belief in their own ability. The way in which teachers and students use the language of chemistry teaching is of great importance for the students´ opportunities to acquire knowledge in chemistry. The didactic implications we see with the study is that it is beneficial to work with experiments in the younger ages.

The object of the study was the fears of younger students. The subject of the study was the means of correcting fears in primary school children with the help of the developed methodological program. Master's thesis consists of an introduction, two chapters, conclusion, bibliography (65 sources). The volume of the master's thesis 71 pages, which contains 14 figures and 12 tables. In conclusion, the results of the theoretical and empirical parts of the work, as well as the conclusions on the hypotheses put forward, the practical significance of the study and the possible prospects for further development of this problem are presented in a generalized form. / Объектом исследования явились страхи у младших школьников. Предметом исследования стали средства коррекции страхов у младших школьников с помощью разработанной методической программы. Магистерская диссертация состоит из введения, двух глав, заключения, списка литературы (65 источника). Объем магистерской диссертации 71 страница, на которых размещены 14 рисунка и 12 таблиц. Во введении раскрывается актуальность проблемы исследования, разработанность проблематики, ставится цель и задачи исследования, определяются объект и предмет исследования, формулируются основная и дополнительные гипотезы, указываются методы и эмпирическая база. В заключении в обобщенном виде изложены результаты теоретической и эмпирической частей работы, а также выводы по выдвинутым гипотезам, обоснована практическая значимость исследования и описаны возможные перспективы дальнейшей разработки данной проблематики.

Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap. / This master thesis focuses on teaching in reading comprehension strategies and genre knowledge. The study is based on research that shows that education in these areas is important for students' development of reading comprehension. Reading comprehension in itself is the basis for future knowledge acquisition and further studies. The purpose of this study is to investigate how teachers, active in the range from pre-school classes to third grade classes, works explicitly with reading comprehension strategies and genre knowledge.  The research is based on a web-questionnaire survey of all teachers for current grades in the subjects Swedish, Mathematics, Social studies and Science/Technology. It is limited to investigating a municipality in southern Sweden.  The results are coherent in such a way that the majority of teachers asked consider themselves to educate explicitly in reading comprehension strategies. Slightly fewer participants consider themselves to educate explicitly in genre knowledge. Also, based on the answers given by the participants, it turns out that both reading comprehension strategies and genre skills are less taught in this municipality compare to what is recommended according to science.